Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Mikael Andersson/TT

Forskare: Därför strejkade Byggnads

Forskare: Därför strejkade Byggnads

Publicerat av Redaktör

Byggnads var på krigsstigen i avtalsrörelsen och drog igång en storstrejk som drabbade en rad företag. Men varför agerade Byggnads så stridslystet? De senaste årens kraftiga medlemstapp är en del av förklaringen, betonar forskaren Anders Kjellberg. ”Byggnads var pressade att visa på resultat för att kunna plocka tillbaka gamla medlemmar och attrahera nya”, säger han.

Årets avtalsrörelse har varit turbulent, och är inte över. I oktober upplöstes LO-samordningen, vilket innebar att varje förbund fick förhandla var för sig. Förbunden inom 6F(Byggnads, Elektrikerna, Målarna, Fastighets, Seko och även Musikerförbundet) gick fram med gemensamma krav mot arbetsgivarna, och länge stred man för löneökningar som skulle spräcka märket. Inte minst Byggnads var stridslystna och utlöste en storstrejk som enligt Sveriges Byggindustrier påverkade över 500 arbetsplatser och omkring 10 000 medarbetare.

Förutom nivån var ackordslönesystemet länge en tvistefråga. Byggnads ville försvara det nuvarande ackordslönesystemet medan arbetsgivarna ville slopa det så kallade ”tvångsackordet”. Men redan i det första medlarbudet, innan strejken bröt ut, så accepterade arbetsgivarna att ackordslönesystemet lämnades orört.

– Byggnads säger nej till en låglönesatsning, en förbättrad jämställdhet, integration och en förbättrad arbetsmiljö. De säger även nej till en utökad möjlighet att delegera mandat till de fackliga förtroendemännen. Trots att vi tillmötesgått dem i ackordsfrågan väljer de ändå att säga nej till medlarnas bud, sade Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, vid tidpunkten.

Medlarnas andra bud innehöll inte heller några förändringar av ackordslönesystemet och var en rak förlängning av det befintliga avtalet. Men trots detta fortsatte Byggnads på den inslagna krigsstigen, och ville ha mer. Nu var huvudfokus att strida för ett utökat huvudentreprenörsansvar. Och för att få in fler kvinnor, nyanlända och lärlingar i jobb, det vill säga delar som fanns med i tidigare bud från medlarna, och som då accepterades av arbetsgivarna men avvisades av Byggnads.

Varför agerade Byggnads så stridslystet i avtalsrörelsen? Ett flertal aktörer, både på arbetsgivarsidan och den fackliga sidan, kallade agerandet för oansvarigt. Strejken fick stora följdverkningar, och många företag drabbades.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och expert på svenska fackföreningar, betonar att Byggnads var väldigt pressade, vilket till viss del kan förklara deras agerande. De var tvungna att visa på resultat för sina medlemmar, inte minst på grund av de senaste årens kraftiga medlemstapp. Organisationsgraden inom byggsektorn har sjunkit från 81 procent 2006 till 65 procent i dag. Delvis kan tappet förklaras av höjda a-kasseavgifter under 2007 och ett kraftigt nederlag för Byggnads då de så kallade granskningsavgifterna underkändes av Europadomstolen, vilket spillde över på medlemmarnas avgifter, betonar han.

– Den ganska höga fackavgiften har gjort att Byggnads tappat medlemmar, inte minst på grund av att a-kasseavgiften länge var mycket hög. Byggnads var därför pressade att visa på resultat för att kunna plocka tillbaka gamla medlemmar och attrahera nya, säger han.

Men fick Byggnads ut något av strejken? Eller drabbade den byggföretagen i onödan?

– Varslet ledde till en viss eftergift från motparten i och med att ackordssystemet lämnades orört. Men av själva strejken fick Byggnads egentligen inte mycket att visa upp för medlemmarna. Att man inte kom längre i frågan om huvudentreprenörsansvaret var ett stort bakslag, särskilt som det kravet fanns med från början och ansågs viktigt, säger han.

Ändå slog Byggnads på stora trumman när avtalet var träffat.

– Byggnads medlemmar kan sträcka på sig idag. Vi gick in i den här avtalsrörelsen med 31 viktiga krav för en modern byggbransch. Vi tog striden för att kvinnor, nyanlända och lärlingar ska få jobb i branschen. Och vi krävde mer ordning och reda. Nu har vi tagit ett stort steg framåt, sade Byggnads ordförande Johan Lindholm, i ett pressmeddelande.

Var märket någon gång i fara?

– Att märket på 2,2 procent skulle hållas var väl ganska klart. Vi har statliga medlare med ett tydligt uppdrag. Att Svenskt Näringsliv och LO markerade spelade också roll, säger Anders Kjellberg.

Parterna i byggkonflikten träffade till slut ett 13 månaders avtal som innebär att den konkurrensutsatta industrin i lugn och ro får en god chans att sätta märket även i nästa avtalsrörelse.

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2016-04-25 - 11:04 #AVTAL16

Veckans mest lästa / delade

Arbetsfred

eller konflikt?