Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

”Företagens behov måste få styra”

”Företagens behov måste få styra”

Publicerat av Stina Bengtsson

För att bevara Sveriges välfärd i framtiden krävs bland annat enklare tillämpning av reglerna för arbetskraftsinvandring. Det menade Svenskt Näringslivs Carola Lemne och Unionens Henrik Ehrenberg vid ett seminarium om arbetskraftsinvandring anordnat av Delmi och Svenskt Näringsliv. IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä höll inte med.

Sveriges invandring karaktäriseras av fyra perioder: 1930-45, 1945-72, 1970-94 och 1994 till idag. Det konstaterar docenterna i historia Mikael Byström och Pär Frohnert i sin rapport ”Invandringens historia – från ’folkhemmet’ till dagens Sverige” som de har skrivit på uppdrag av Delmi. Rapportförfattarna konstaterar också att många frågor går igen när det kommer om invandringen. Det handlar ofta om vilka som ska få komma och vilka rättigheter och skyldigheter de ska ha.

– Vi hade aldrig varit där vi är nu om vi inte hade haft arbetskraftsinvandringen när vi byggde upp industrin, säger Carola Lemne vid det seminarium som Svenskt Näringsliv och Delmi anordnade tillsammans och där rapporten presenterades.

Carola Lemne syftar framför allt på tiden mellan Andra världskriget och början av 1970-talet, då många arbetskraftsinvandrare kom till Sverige från framför allt övriga Norden och södra Europa.

– Då kunde man åka från Finland på fredagen och stå på det löpande bandet på SAAB på måndagen, säger IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä, som själv kom till Sverige som tvååring i slutet av 1960-talet, när hans föräldrar hade fått jobb i Trollhättan.

Resultatlös sökning i hela landet
– Nu för tiden är det färre arbetskraftsinvandrare, men de är viktiga för företagen. Se bara på Spotify och skogsföretagen, påtalar Carola Lemne.

Hon berättar att många av Svenskt Näringslivs medlemmar annonserar efter nya medarbetare i hela Sverige och till såväl avancerade som lågkvalificerade jobb, men utan resultat. Hon menar därför att vi behöver arbetskraftsinvandring i Sverige till både så kallade enkla jobb och mer kvalificerade anställningar. Men hon tycker att Migrationsverket har för krånglig byråkrati.

– Egentligen har vi en generös lagstiftning i Sverige, men tillämpningen är knölig och krånglig, säger hon. Och när företagen inte kan anställa kan de inte heller ta ordern, expandera eller bygga ut.

Ge företagen examineringsrätt
Istället tycker hon att det borde vara möjligt att ge skötsamma företag ett slags examineringsrätt i att själv godkänna arbetskraftsinvandrare. Sådana företag ska inte behöva gå via Migrationsverket.

– Det är ett sätt att belöna arbetsgivare som gör rätt, tycker hon.

”Behöver inte hämta folk från andra sidan jorden”
IF Metalls Veli-Pekka Säikkälä är tveksam till att det krävs arbetskraftsinvandring för enkla jobb och menar att tillräckligt med sådan arbetskraft inom Sverige.

– Vi har rätt mycket folk i det här landet som inte har jobb, säger han. Vi behöver inte hämta folk från andra sidan jorden.

IF Metall menar att det måste finnas ett slags arbetsmarknadsprövning för att säkerställa om en person ska få komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare.

– Det kan väl finnas en och annan au pair och någon skogsarbetare som inte behöver prövas, men på det stora hela behövs arbetsmarknadsprövningar. Vi menar också att de som kommer hit som arbetskraftsinvandrare ska få permanent uppehållstillstånd. Annars finns det en risk att folk blir utnyttjade, säger Veli-Pekka Säikkälä.

Global arbetsmarknad ger välstånd
Henrik Ehrenberg på Unionen ifrågasätter att det behövs en arbetsmarknadsprövning av någon myndighet. Han bekräftar istället Carola Lemnes bild om att företag får släppa order när det inte finns arbetskraft.

– Vårt välstånd beror på att vi har globala företag som är verksamma på en internationell marknad. Då måste vi också erkänna att vi har en global arbetsmarknad, menar han han.

Liksom Svenskt Näringsliv menar Unionen att regelverket kring arbetskraftsinvandring är alldeles för komplicerat. Henrik Ehrenberg är också djupt kritisk till att enskilda arbetstagare kan riskera utvisning när deras arbetsgivare har begått misstag kring deras anställning. Det har hänt i en rad uppmärksammande fall på senare tid. Ett exempel är fallet med it-teknikern Rashid Khan, som ska utvisas för att han tjänade för lite som tidningsbud under studietiden.

– Sanktionerna måste ligga på företagen som gör fel, inte på arbetstagaren, säger Henrik Ehrenberg.

Carola Lemne instämde i problematiken och poängterade återigen att företagen söker folk över hela landet utan resultat.

– Det är viktigt att det är företagens behov som får styra – med regler som sköts schysst, avslutar hon.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2017-06-13 - 14:35 #ARBETSMARKNAD #SKATT