Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Per Larsson/TT

Ferbe: ”Jag har ungefär samma tilltro till ekonomer som till meteorologer”

Ferbe: ”Jag har ungefär samma tilltro till ekonomer som till meteorologer”

Publicerat av Redaktör

IF Metallbasen om spänningarna inom LO, att arbetsgivarna sågar låglönesatsningen och att allt fler aktörer lägger sig i lönebildningen.

IF Metalls ordförande Anders Ferbe spelar en av huvudrollerna inför nästa års avtalsrörelse. En roll som han hunnit vänja sig vid efter snart fem år på posten och dessförinnan sex år som vice förbundsordförande. Förbundet som han leder ingår dels i konstellationen Facken inom industrin (med Unionen, GS, Svenska Livsmedelsarbetareförbundet och Sveriges Ingenjörer), dels i den LO-samordning som i oktober blev ett faktum.
När Arbetsmarknadsnytt möter Anders Ferbe på hans kontor på Olof Palmes gata 11 är han nöjd med att samtliga fack inom industrin nyligen bekräftade avtalsplattformen.

– Plattformen som vi är överens om handlar inte bara om det som är mest synligt, det vill säga lönenivåerna, utan också om inriktningen och de lönepolitiska ambitionerna på lång sikt. Det visar att det finns kraft och styrka i Industriavtalet som binder samman både den fackliga sidan och arbetsgivarsidan, säger Anders Ferbe.

Att LO-samordningen föll på plats innebär  inte att samsynen är total mellan förbunden. Under den föregående avtalsrörelsen uteblev samordningen och skillnaderna mellan olika förbund blev tydliga, inte minst i synen på märkets normerande roll.

– Det är väldigt bra att vi har kunnat hitta en samsyn den här gången. Därmed inte sagt att eventuella skiljesyner är helt bortblåsta. Absolut inte. Vi kommer från olika delar, vi från IF Metall kommer från en konkurrensutsatt sektor och vi har ett gäng som kommer från en inhemsk sektor. Vi har en servicesektor, vi har en offentlig sida. Man har olika bilder med sig, och det måste man ha respekt för. Då gäller det att utifrån de här olika bilderna ändå hitta en samsyn i avtalskraven. Det är bra att vi fick ihop det.

ferbe-facken

Facken inom industrin presenterar sina krav.
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Att kompromissa internt i organisationen har varit tufft.

– Om du befinner du dig inom en sektor som bara har en hemmamarknad som det går bra för, då är det klart att du gör en uppskattning att det finns en bättre löneutrymmesmöjlighet än vad det kanske verkar finnas i industrin, eller på servicesidan.

– Trots att det ser olika ut för olika branscher så försöker man ändå hitta en gemensam plattform för att hålla ihop det nationella löneutrymmet, för det är ju det vi pratar om i lönebildningen. Det har varit tufft, och det är alltid en tuff diskussion hur stort lönepåslag vi ska ha eller om ska vi försöka gå fram med den här konstruktionen med låglönesatsningen.

En samordning är trots allt bara en samordning och säger inget om hur utfallet av de kommande förhandlingarna egentligen blir. När avtalskraven presenterades ljöd det övervägande glada toner från nyckelpersoner inom LO. Så även från Anders Ferbe, även om hans initiala kommentar andades av pragmatism: ”Det kommer inte bli lätt, det ska gudarna veta”.

 

Arbetsgivarna säger nej till konstruktionen

 

Kompromisserna som ledde fram till LO-samordningen är bara första halvlek av kompromisskampen, i början av nästa år ska Ferbe och hans fackliga kollegor förhandla med arbetsgivarsidan.
En av de delar som lär diskuteras flitigt är den nya konstruktion som avtalskraven innebär. Konstruktionen med dels ett lönekrav på 2,8 procent, dels en låglönesatsning för alla som tjänar under 24 000 kronor, har fått kalla handen av arbetsgivarsidan. Anders Weihe, förhandlingschef Teknikföretagen, betonade nyligen att industrin inte sätter ett krontalsmärke och att IF Metall åtagit sig att sätta två märken bara för att få ihop samordningen.

– Vi har ett snitt på arbetarsidan inom industrin kring ungefär 26 500 kronor. På tekniksidan är det ett antal hundralappar till. Men vi har också branscher inom industrin som ligger betydligt lägre, som tvättindustrin. Med de här 24 000 har vi försökt att hitta de grupper som faktiskt skulle vara betjänta av ett något större krontalspåslag än vad de andra skulle få med rena procentsiffran, säger Anders Ferbe.

Att arbetsgivarna har annonserat att de inte accepterar den nya konstruktionen med två märken ser Anders Ferbe som ett faktum som är förhandlingsbart.

– Om vi ska kunna normera inom industrin i fortsättningen, vilket jag tror är helt nödvändigt, måste vi också som parter inom Industriavtalet se att vi behöver lösningar där också de som får allra sämst utfall av ett rent procentpåslag får några kronor extra. Vi gör det för att vi vill vårda industrins lönenormerande roll.

En viss pluralism kring märkessättningen är också viktigt, enligt Ferbe.

– Under de senaste åren har industrimärket landat på hundradelen. Det blir så väldigt exakt. Kanske har det varit nödvändigt under en period, men jag tror att man måste hitta ett litet spann i märkessättningen.

Enligt Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe kan det faktum att IF Metall har åtagit sig att driva igenom ett krontalsmärke inom industrin leda till stökigare diskussioner än om det inte funnits en LO-samordning. Anders Ferbe anser å sin sida att det är alltför tidigt att bedöma konfliktriskerna. Facken markerar sina ståndpunkter, arbetsgivarna sina.

Men att två förbund i Facken inom industrin, Unionen och Sveriges Ingenjörer, inte heller tycker att låglönesatsningen är bra, kan te sig för en utomstående som ett potentiellt problem framöver.

– Nej, det är det inte. Vi har varit väldigt transparenta i alla våra diskussioner, oavsett om det är med andra LO-förbund, med Unionen eller med Sveriges Ingenjörer. De har ju varit med på hela den här resan och sett hur vi har resonerat. Därefter har de bestämt att de inte vill ha den typen lönekonstruktion. Vi har inga problem med det, men vi vet också att de kommer att supporta vår lösning så att vi kan bära hem bra avtal till våra medlemmar, säger Anders Ferbe.

VISBY 150630 RATIO:s seminarium Svenska konfliktregler ur ett internationellt perspektiv i Almedalen. Foto: Sören Andersson COPYRIGHT SÖREN ANDERSSON

Anders Weihe köper inte den nya konstruktionen.
Foto: Sören Andersson

Men hur många bollar kan IF Metall hålla i luften samtidigt? Från arbetsgivarhåll finns det en uppriktig oro över att IF Metall har dubbla agendor och lyssnar för mycket till de inhemska förbunden inom LO. Industriavtalets själva fundament är att avtalen ska förhandlas utifrån industrins förutsättningar, påpekar Teknikföretagens Anders Weihe. ”IF Metall vill vara normerande och samtidigt ha makten inom LO, vilket gör att de, internt inom LO-samordningen, går med på saker som de andra LO-förbunden vill. De tvingas hela tiden göra kompromisser som leder till försämringar”, sade han nyligen i en intervju med Arbetsmarknadsnytt.

– Det är viktigt att komma ihåg att vi driver förhandlingar i en kontext där det finns många olika aktörer med olika spelplaner. Vår utgångspunkt är att vi ska ta hänsyn till ett antal parametrar. Då är industrins konkurrenskraft naturligtvis viktig, men det handlar också om inflationen och samhällsekonomiska förutsättningar. Vi ska försöka ha en långsiktighet, det ger stabilitet och är bland det mest centrala i Industriavtalet, säger Anders Ferbe.

IF Metalls ordförande har dock inte missat att det finns kritiska röster som säger att hans förbund borde fokusera mer på industrins konkurrenskraft, och mindre på annat.

– Det hör jag väldigt ofta, och jag kan förstå den ståndpunkten. Jag tror att man måste börja i en annan ände. Man måste definiera vad som är industri och vad som är industrinära tjänster. Det går inte bara att titta på enskilda företags resultat, utan vi måste titta på hela sektorn. För att göra en helhetsbedömning måste vi även plocka in delar av tjänstesektorn, säger han.

Det är en komplex massa, men fack och arbetsgivare börjar ändå få lite samsyn kring vilka delar som faktiskt omfattas av industrin, betonar han. Däremot bråkas det fortfarande om hur man ska definiera och bedöma konkurrenskraften.

– Vi kan ju bråka om vilket basår vi ska ha när vi mäter. Jag tror att det är viktigt att titta långsiktigt, och se trender. Om vi börjar titta på enskildheter får vi problem i lönebildningen framöver, säger han.

 

För många kockar inför förhandlingarna

 

Nyligen konstaterade industrins ekonomer att den globala konjunkturen är svag och att Sverige inte är skonat.

– Sedan finanskrisen har vi sett ett hack i kurvan för svensk tillverkningsindustri. Exporten har gått ner och volymerna har tagit storstryk. Det har inneburit att vi kunnat ge jobb till färre, sade Carl Eckerdal, chefekonom Livsmedelsföretagen och IKEM, under ett seminarium.

Ofta förmedlas en annan bild av Sverige. Den senaste tiden har svensk ekonomi målats med ljusa penseldrag, inte minst av Konjunkturinstitutet, finansministern och vissa banker. Men enligt Anders Ferbe är det för många kockar som ska tycka till om ekonomin och avtalsrörelsen. Allt från Riksbanken, politiker, ekonomer till Svenskt Näringsliv och LO.

– Jag har ungefär samma tilltro till ekonomer som till meteorologer. De är bra att lyssna på, men man kanske inte alltid ska tro att just de sett ljuset i tunneln på vad det ska bli. För med säkerhet vet vi alla att de i nästa läge ofta konstaterar att det blev lite annorlunda än vad de hade trott, säger han.

Det finns en lite för stor tro på makroekonomi, och lite för många experter som uttalar sig. Till exempel tycker han att det är fel att Konjunkturinstitutet har blivit en så viktig aktör i lönebildningen.

– Jag tycker inte att de ska ha den rollen. Om de säger att det finns ett löneökningsutrymme på 3,5 procent så behöver man inte vara Einstein för att räkna ut vad det blir för press från våra medlemmar. De läser tidningar och följer nyhetsrapporteringar som alla andra, säger han.

Det blir en olycklig spegling i samhället som inte är bra, betonar han.

– Samma ekonomer kan ju nästa gång säga att det finns ett löneutrymme på en procent när vi hävdar 2,8, säger han.

Trots att flera hårda bataljer ska utkämpas är Anders Ferbe positiv inför kommande avtalsrörelse. Han berättar att samtalsklimatet med motparterna är bra, det brukar vara tuffa men sakliga diskussioner.

Är ni beredda att kompromissa något kring låglönesatsningen?

– Jag sparar den delen till förhandlingarna. Men förhandlingar syftar till att nå ett gemensamt resultat som båda parter tycker är hyggligt vettigt. Jag har aldrig under mina decennier som facklig företrädare varit med i en förhandling där man har vunnit med 5-0. För den dagen du vinner med 5-0 kan du vara säker på att du nästa gång kommer att förlora med 5-0. Det handlar om att hitta en kompromiss som man kan stå för.

 

ferbe-pressad

Foto: Marcus Ericsson/TT

Anders Ferbe om…

Att Donald Trump blir USA:s president
”Jag är orolig över det, det är inget att sticka under stol med. Jag blir bekymrad när jag hör Trump säga att han vill riva upp handelsavtal och bygga stängsel mot omvärlden. Vi exporterar mycket till USA och till England, som är det andra problemet. Om man har anlag för att vara orolig kan man ligga sömnlös jämt när man ser vad som händer. Det vi kan göra är att skapa bra förutsättningar för svensk industri att exportera. Sedan får man hantera handelsavtalsfrågor utifrån ett politiskt perspektiv ihop med EU liknande.”

Ettåriga avtal
”Osäkerheten i omvärlden talar för ettåriga avtal, den trenden blir svårt att bryta. Egentligen skulle vi behöva långa avtal så att lokala företrädare, på fack och arbetsgivarsidan, kan jobba mer aktivt med kompetens- och kunskapsutveckling. Det hinns inte med när vi bedriver avtalsrörelse i hög hastighet.”

Låglönesatsningen på 24 000 kronor
”Det är alltid en tuff diskussion om hur stort lönepåslag vi ska ha, och när det gäller konstruktionen med låglönesatsningen så är naturligtvis knäfrågan är oerhört central. Många vill ha ett knä långt upp vid armbågen, medan andra vill ha ett lägre knä. Det handlar om att balansera. Att det just blev 24 000 är ingen exakt vetenskap, utan det handlar om att hitta något som är hyggligt kommunikativt.”

 

Jakob Stenberg  Daniel Mellwing

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2016-12-02 - 11:25 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE #KOLLEKTIVAVTAL

Veckans mest lästa / delade