Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Fackförbund öppnar för utvidgat industriavtal

Fackförbund öppnar för utvidgat industriavtal

Publicerat av Jakob Stenberg och Stina Bengtsson

Industriavtalet har varit framgångsrikt, men behöver utvecklas. Det anser Facken inom industrin och öppnar för att fler sektorer inkluderas i normeringen. ”Sektorerna måste själva ta ställning till om de tycker att ett samarbete av det här slaget är rätt för dem, men det är ju redan så att alla delar av näringslivet ställer upp på att industrin måste vara normerande”, säger Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv.

Under lång tid var kaos ett återkommande inslag i den svenska lönebildningen. Från 1970-talet till mitten av 1990-talet präglades lönebildningen av höga och okontrollerade nominella löneökningar, hög inflation och i princip ingen utveckling av reallönerna. Ofta låg löneökningarna kring tio procent. Löneökningar var betydligt högre än i omvärlden och konkurrenskraften föll. Den onda spiralen behövde brytas.

För tjugo år sedan enades därför fack och arbetsgivare om Industriavtalet som innebar ett nytt sätt att hantera förhandlingar på den svenska arbetsmarknaden, vilket har utgjort normen sedan dess. Konstruktionen innebär att den internationell konkurrensutsatta exportsektorn ska sätta ”märket” utifrån det som anses vara en rimlig nivå. I princip hela arbetsmarknaden påverkas av ”märket”, via förhandlingsavtal eller via normeringen.

Med tjugoårsfirandet på näthinnan har Industriavtalets betydelse åter hamnat i ljuset. Ekonomer talar om avtalets betydelse och arbetsgivarnas parter diskuterar hur Industriavtalets framtid kan se ut. Under ett seminarium i Almedalen liknade Carl Eckerdal, chefekonom på IKEM och Livsmedelsföretagen, Industriavtalet med karaktären Harry Potter, som också firar tjugoårsjubileum i år.

– Industriavtalet är magiskt, nydanande och gillas av nästan alla utom Calmfors. Liksom Harry Potter har det också varit en enorm kassasuccé. Vi har sett en reallöneförstärkning med 60 procent under de här 20 åren, sa han.

Fack vill att avtalet utvecklas

Även Facken inom industrin lyfter fram Industriavtalets betydelse. Modellen fungerar, konstaterar företrädarna i en debattartikel i Svenska Dagbladet, och understryker att ”från att under 1970- och 1980-talet varit en del av problemet är lönebildningen i Sverige i dag en plusfaktor”. Samtidigt finns det flera utmaningar som behöver mötas, skriver Facken inom industrin, och lyfter fram vikten av mer fokus på konkurrenskraft, risken för lönekarusell, behovet av fler kvinnor, och problematiken med att alltför många står utanför arbetsmarknaden.

– Det finns en hel del som vi kan hålla med om, inte minst vikten av att framhålla betydelsen av industrins normerande roll. Under industriavtalets era har reallöneökningarna utvecklats på ett enastående sätt, kommenterar Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jeppsson.
Facken inom industrin vill att lönebildningen utgår från inflationsmålet, industrins konkurrenskraft och sysselsättningen, något som arbetsgivarna inte håller med om.

– De svenska företagens internationella konkurrenskraft måste vara vägledande, inte inflationsmålet, säger Peter Jeppsson.

 

Näringslivet ställer upp på industrinormeringen

Under en lång tid har det pågått en debatt om huruvida fler sektorer bör gå ingå i Industriavtalet. Bör tjänstesektorn vara med och sätta märket? Kanske handeln? När andra delar av ekonomin blir allt mer utsatta för internationell konkurrens bör det finnas en öppenhet för att fler parter ska ingå i Industriavtalet, anser Facken inom industrin.

– Det måste ju vara branscher som lever under samma villkor och som är internationellt konkurrensutsatta. Det skulle vara delar av tjänstesektorn, sa Marie Nilsson, ordförande IF Metall, nyligen till Arbetsmarknadsnytt.

Vid tidigare tillfällen har företrädare för arbetsgivarorganisationer inte framfört krav på att fler ska ingå i märkessättandet, även om diskussionen återkommer med jämna mellanrum.

– Samhället, världen och näringslivet förändras, så det är något man får ha en levande diskussion om. Men nu är det den här avtalsrörelsen vi pratar om, och då har vi konstaterat att den mest konkurrensutsatta sektorn är industrin, sa Anna-Karin Hatt, vd på Almega, i våras.

Peter Jeppsson är inne på samma spår.

– Sektorerna måste själva ta ställning till om de tycker att ett samarbete av det här slaget är rätt för dem. Men det är ju redan så att alla delar av näringslivet ställer upp på att industrin måste vara normerande, avslutar Peter Jeppsson.

Jakob StenbergStina Bengtsson

Publicerad av Jakob Stenberg och Stina Bengtsson den 2017-09-04 - 15:17 #AVTALSRöRELSE

Vad kostar du egentligen

för din arbetsgivare?