Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Stina Stjernkvist/TT

Facken inom industrin kräver 2,8 procent

Facken inom industrin kräver 2,8 procent

Publicerat av Daniel Mellwing

Industrifacken kräver löneökningar på 2,8 procent i ettåriga avtal. ”Att kraven ligger i nivå med förra årets avtalskrav beror på att det inte har hänt särskilt mycket sedan förra gången”, sade Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, vid en pressträff i dag. Kraven försämrar konkurrenskraften och hotar jobben, menar arbetsgivarna.

Precis som förra året vid den här tidpunkten presenterade Facken inom industrin krav på löneökningar om 2,8 procent i ettåriga avtal. Dessutom ska lägsta löneökning uppgå till 460 kronor per månad. Kraven innehåller också extra höjningar av lägstalöner och ytterligare avsättningar till deltidspension.

– Att kraven ligger i nivå med förra årets avtalskrav beror på att det inte har hänt särskilt mycket sedan förra gången, sade Anders Ferbe, IF Metalls ordförande, under en pressträff under fredagen.

Vi tar täten i avtalsrörelsen som drar igång, betonade Martin Linder, ordförande Unionen, och passade på att slå ett slag för Industriavtalet som firar 20 år senare i år.

– Svensk exportindustri bör ha en särställning i lönebildningen. Det är viktigt att hålla ordningen att företagen som konkurrerar på den internationellt utsatta marknaden går först. Vi har lyckats hålla ihop i de skarpaste av frågor, det är inte en självklarhet, sade han.

Anders Ferbe betonade att kraven utgår från en långsiktig bedömning av läget i omvärlden, den internationella konkurrenskraften, kostnadsutvecklingen och så vidare.

– Allt i syfte för att nå fram till bästa möjliga löneökning. Både när det gäller reallöner och att bibehålla och stärka konkurrenskraften, sade han och menade att det handlar om en balansgång.

– Vi försöker att balansera över tid. Tittar man enbart på inhemsk sektor skulle det kanske tala för högre löneökningar, och tittar man på vissa delar inom industrin skulle kraven kanske varit något lägre. Vårt uppdrag är att hitta balansen, sade han.

Sammanfattningsvis innebär det här ökade reallöner på långsiktigt hållbara nivåer, som också beaktar konkurrenskraft och inflationsmål, betonade Martin Linder.

Den globala tillväxten har landat på en ny normalnivå, som ligger något lägre än innan finanskrisen, betonade Per-Olof Sjöö, ordförande GS. Ulf Bengtsson, ordförande Sveriges ingenjörer, påpekade att utvecklingen i omvärlden har större betydelse än den inhemska utvecklingen. Dessutom menade han att inflationsmålet ska ligga fast.

– Ett trovärdigt mål stärker ett lands konkurrenskraft, sade han.

Enligt arbetsgivarna är löneökningar på 2,8 procent alldeles för högt. Det kommer att leda till försämringar av konkurrenskraften och hota jobben.

– Kraven från Facken inom industrin är inte i takt med verkligheten. De bortser från att 120 000 jobb har gått förlorade i tillverkningsindustrin de senaste tio åren. Sveriges export har tappat marknadsandelar, säger Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, i en kommentar.

Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna håller med.

– Vi har legat för högt under många år. Världshandeln minskar, svensk industriproduktion viker och vi tappar i marknadsandelar. För att nu stärka industrins konkurrenskraft behövs en rejäl nedväxling av löneökningstakten, säger han.

Även Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen, anser att det behövs en nedväxling av löne- och arbetskostnadstakten.

– Sverige kan aldrig långsiktigt gå i en annan takt än den globala exportindustrin. Det nuvarande avtalet löper på 2,2 procent. Vi skulle behöva komma ned rejält från detta. De senaste fem åren, och även långsiktigt, har vi legat betydligt över euroområdet när det gäller ökningstakt, säger han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-10-28 - 13:16 #AVTALSRöRELSE #KONJUNKTUR

Veckans mest lästa / delade

Tillsvidare eller tidsbegränsat

– vad är skillnaden?