Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Etableringsjobben: ”Helst ska statsministern vara med”

Etableringsjobben: ”Helst ska statsministern vara med”

Publicerat av Daniel Mellwing

Fack och arbetsgivare träffade nyligen en överenskommelse om etableringsanställningar. Men vad innebär det, vilka står bakom och vad händer nu? Arbetsmarknadsnytt reder ut.

Nyligen kom fack och arbetsgivare överens om formerna för de så kallade etableringsjobben. Tanken är att den nya anställningsformen ska göra det enklare för nyanlända och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden.

Men vad är det parterna har enats om? Och vad händer nu? I ett samtal berättar företrädare från Teknikföretagen, Almega, IF Metall och Unionen mer om principöverenskommelsen och kommande utmaningar.

– Utgångspunkten var att vi ville göra det enkelt, använda befintliga avtal och ha en attraktivitet för både de anställda och för arbetsgivarna. Och lönekostnaden ska totalt vara 8 000 kronor, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Därutöver ställer parterna också krav på ett bidrag från staten direkt till den anställde, förklarar Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen.

– Vi tror ju på allvar att det här är en anställningsform som kan göra att betydligt fler kommer in på arbetsmarknaden. Det finns en uppsjö av lösningar som uppenbart inte räcker till. För oss har det varit viktigt att den totala ersättningsnivån, det vill säga lön plus bidrag, ligger i nivå med lägstlön i kollektivavtalen, säger han.

– Och det handlar om riktiga jobb. Under tiden som man jobbar går man också och lär sig svenska, och andra utbildningsinsatser kanske också blir aktuella. Tanken är att det här ska kunna övergå i en tillsvidareanställning efter max två år, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på IF Metall.

Dags att förhandla med regeringen

Steg ett är klart eftersom parterna har träffat en principöverenskommelse. Nästa steg är att gemensamt förhandla med regeringen, påpekar Anders Weihe. Så det är en trestegsraket, först principöverenskommelsen, sedan förhandling med staten och till slut bindande överenskommelser inom respektive bransch, förklarar han.

– Bland annat ställer vi alltså krav på ett etableringsbidrag från staten, säger han.

Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef på Almega, fyller i.

– Vid 8 000 kronor kommer företagen att anställa, men det är ingen nivå som man kan leva på. Därför måste det vara en trepartsöverenskommelse där staten fyller på, säger han.

Ett av målen med etableringsjobben är att få till ordentliga volymer. Men då måste rätt krav ställas på regeringen, betonar Anders Weihe.

– Därför måste etableringsbidraget gå direkt till den anställde, utan att företaget ska behöva administrera det. Enkelheten är oerhört viktig. Men det här ska inte användas bara för att sänka sina arbetskraftskostnader, utan tanken är helt enkelt att människor ska kunna få ett jobb, säger han och tror att staten är beredd att bidra på det sätt som parterna kräver.

Men vilka fack står egentligen bakom uppgörelsen?

– På tjänstemannasidan är det Unionen, säger Niklas Hjert.

– På LO-sidan är det IF Metall, Livs, HRF, Handels, Kommunal, Pappers, Elektrikerförbundet och Musikerförbundet. Så det är åtta förbund som i dag står bakom det här. Sedan har vi tre förbund till som vill avvakta, säger Veli-Pekka Säikkälä.

– Men Transport är inte med, och sedan har Byggnads och GS-facket sagt att de inte vill vara med på den här uppgörelsen, fortsätter han.

På arbetsgivarsidan är uppslutningen bred. Men i nuläget står Bemanningsföretagen utanför.

– Det tycker vi är olyckligt eftersom de är en duktig integrationsmotor. Men en del av förhandlingarna och kompromissen har varit att det inte är möjligt att hyra ut etableringsanställda från bemanningsföretag, säger Stefan Koskinen.

Anders Weihe pekar ut ytterligare utmaningar.

– En av de stora trösklarna är att det måste vara en fungerande matchning, vi kan inte ha en ordning där företagen själva ska leta upp personer. Och tyvärr är vi övertygade om att Arbetsförmedlingen inte kommer att klara av det här. Det kommer att bli nödvändigt att lägga ut en del på privata omställningsföretag, säger han.

Hur många kan beröras av etableringsjobben?

– Över 300 000 kan bli aktuella, menar Veli-Pekka Säikkälä.

Nu gäller det att snabbt komma i förhandlingar med regeringen, upprepar Anders Weihe.

– Helst ska statsministern, finansministern och arbetsmarknadsministern vara med på det första mötet. För nu måste det gå snabbt, säger han.

Men många kan nog bli besvikna, påpekar han.

– Realistiskt så tror jag inte att vi kan ha allt på plats förrän vid årsskiftet 2018/2019. Det är bättre att vi får ett system som funkar, istället för att sätta ett halvdant i sjön med inkörningsproblem. Risken då är att vi hamnar på ruta ett igen, säger avslutar han.

Detta innebär principöverenskommelsen

  • Tillfälligt avtal i fem år med vissa uppsägningsregler.
  • Riktar sig till nyanlända inom arbetsförmedlingens etableringsuppdrag samt till unga upp till 26 år som varit arbetslösa i mer än sex månader, och till personer över 26 år som har varit arbetslösa i mer än ett år.
  • Visstidsanställning i max 2 år på heltid, som normalt ska övergå till fastanställning.
  • Det handlar om riktiga jobb, inte om särskilda arbetsuppgifter som konstrueras för särskilda grupper.
  • Inhyrning omfattas inte.
  • Lön samt bidrag från staten till den etableringsanställde motsvarar en normal lägsta lön inom LO-området.
  • Till etableringsanställningen kopplas SFI och andra utbildningar som behövs för att etableringsanställningen ska kunna övergå till tillsvidareanställning. När sådan utbildning sker på arbetstid ska inte löneavdrag eller avdrag på bidraget göras.

Källa: IF Metall.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-11-28 - 15:41 #ARBETSLöSHET #ETABLERINGSANSTäLLNINGAR #INTEGRATION

Myter på

arbetsmarknaden