Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Enkla jobb gör plåtslagare effektivare

Enkla jobb gör plåtslagare effektivare

Publicerat av Daniel Mellwing

Inom plåtslageribranschen finns det många ”enklare arbeten” som skulle kunna utföras av personer med låga kvalifikationer. Men dagens ingångslöner sätter käppar i hjulen, menar Hans Eriksson, avtalsansvarig på Plåt och Ventföretagen. ”En helt okunnig person som haffas ute på gatan har en ingångslön på 24 500 kronor i månaden”, sade han under ett seminarium.

Vissa grupper på arbetsmarknaden halkar efter, inte minst nyanlända med låga kvalifikationer. Det börjar bli akut med lösningar.

Inom plåtslageribranschen finns det gott om ”enklare arbeten” som skulle kunna utföras av personer långt från arbetsmarknaden. Problemet är bara att det inte finns en plats för dem i kollektivavtalen, menar Hans Eriksson, avtalsansvarig på Plåt och Ventföretagen. Ingångslönerna är helt enkelt för höga.

– Vi har en otroligt sammanpressad lönebild i vårt avtal, där en helt okunnig person som haffas ute på gatan har en ingångslön på 24 500 kronor i månaden. En fullt utbildad montör tjänar 27 300 kronor, sade han under ett seminarium i Almedalen.

Enkla jobb avlastar och höjer produktiviteten

Plåt och Ventföretagen slår därför ett slag för en ny yrkeskategori där lönen är väsentligt lägre än i befintliga avtal. Tanken är att skapa enklare arbeten samtidigt som plåtslagare och ventilationsmontörer avlastas, så att de kan jobba med det som de är utbildade för.

– Handräckning och andra enklare sysselsättningar som finns på alla byggen kan ju utföras av andra. Vi har inte kommit så långt, men i en tankevärld skulle ingångslönen för den här typen av jobb ligga runt 17-18 000 kronor i månaden. Och vi vill inte stänga några dörrar, alla som har en viss tid i yrket och har visat framfötterna kan alltid avlägga ett yrkesprov och få ett yrkesbevis, sade han.

Samtidigt påpekade han att motparten Byggnads inte har varit särskilt sugna på den här typen av lösningar. Men Hans Eriksson är hoppfull eftersom frågan inom kort kommer att diskuteras i en partsgemensam arbetsgrupp.

Behövs fler vägar in

I dag finns det olika lärlingsprogram inom plåtslageribranschen. Men det behövs fler och enklare vägar in. Problemet är bland annat att det ställs så höga krav på arbetsgivaren, menade Hans Eriksson. För att lära en person yrket krävs ofta två fullbetalda, som tappar i produktivitet när de agerar lärare.

Under seminariet berättade Fredrik Nordin, som är utbildad inom jordbruk, om hur han lyckades skola om sig till ventilationsmontör.

– Jag fick börja med enkla sysslor, kapa lite detaljer, städa och så. Jag fick lära mig lite åt gången. Det funkade bra, man kommer in i rycket relativt fort, sade han.

Idag kan han själv vara i behov av en hjälpande hand, någon som står på andra sidan och hjälper till att montera eller med andra enklare sysslor. Branschen vill se fler komma in på det sättet som Fredrik Nordin har gjort. Men inte till vilken kostnad som helst.

För dyrt att anställa

– Många företag är uppe i sitt kapacitetstak. De har mycket ingående ordrar men de anställda räcker inte till. Enklare arbeten skulle kunna avlasta plåtslagare och montörer. Problemet är bara att företagen inte kan ta ut tillräcklig betalning för de enklare anställningarna. Det finns helt enkelt inte utrymme att anställa så många till dagens lönenivåer, sade Hans Eriksson.

Nationalekonom Lars Calmfors, professor emeritus och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, påpekade att forskningen indikerar att jobb med lägre löner ökar sysselsättningen. Men för att få stora effekter, så handlar det inte om småjusteringar, utan om enkla jobb till väsentligt lägre löner.

Pressar inte ned löner

Han lyfte även fram färsk forskning från USA, Danmark och andra Västeuropeiska länder som visar vad som händer när ett land får ett stort inflöde av lågutbildad eller lågkvalificerad arbetskraft.

– Man skulle kunna tro att lönerna för inrikes födda som redan finns där skulle sjunka. Men det tycks inte vara fallet, istället flyttar de över till mer kvalificerade arbetsuppgifter, och får då i genomsnitt högre löner. Det ser alltså ut som att enkla jobb kan vara ett komplement till de jobb som redan finns, som ökar produktiviteten. De som avlastas ägnar sig åt mer kvalificerade uppgifter, sade han.

– En möjlig slutsats är att man kanske inte behöver vara så rädd för att löner generellt ska pressas ned om man ger sig in på vägen med att försöka definiera nya yrkeskategorier med väsentligt lägre löner, sade han.

Krävs en palett av åtgärder

För att undvika att människor ska fastna i den här typen av jobb krävs det att frågan tas på allvar, menade Calmfors.

– Det räcker inte att säga att det är bättre att vara försörjd än att gå på bidrag, då kommer man undan för enkelt. Det handlar om flera åtgärder, inte bara en. Bland annat handlar det om bra villkor för vidareutbildning, sade han.

Enligt Raimo Pärssinen, ordförande i arbetsmarknadsutskottet (S), handlar mycket av branschens problem om bristande matchning, och att utbildningssystemen måste reformeras.

– Men om parterna gör en uppgörelse så är jag fullständigt nöjd med det. För då är de överens och vi värnar den svenska modellen, sade han.

Daniel Suhonen, på tankesmedjan Katalys, vände sig mot resonemang om enkla jobb och lägre löner. Istället menade han att högre löner skulle kunna locka fler unga till plåtslageriyrket.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-07-05 - 13:04 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE

Den svenska modellen

– från 1938 till idag