Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Dyster trend: Nio år för att få ett arbete

Dyster trend: Nio år för att få ett arbete

Publicerat av Redaktör

Nio år. Så lång tid tar det för hälften av alla nyanlända i Sverige att få ett jobb, enligt nya siffror från SCB. För att komma till bukt med problemet krävs en rad åtgärder, enligt Jonas Frycklund, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. ”Det gäller att släppa lös matchningsprocessen på mikroplanet och inte tro att något stort system ska fixa allt. Men det är svårt när priset på arbetskraft är så högt”, säger han.

Att korta tiden för nyanlända och personer med låga kvalifikationer att få jobb är en av Sveriges största utmaningar just nu. Tudelningen på arbetsmarknaden ökar och problemet börjar bli akut. Hittills har det tagit i snitt åtta år innan hälften av alla flyktingar som kommer till Sverige har etablerat sig på arbetsmarknaden. Arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson har vid flera tillfällen påpekat att den tiden måste kortas. Målet är två år.

Men utvecklingen går åt fel håll, betonade Jonas Frycklund, nationalekonom och biträdande avdelningschef på Svenskt Näringsliv, under ett seminarium arrangerat av Fores. Enligt SCB:s senaste siffror tar det nio år för hälften av alla nyanlända att få ett jobb.

– Den tiden måste kortas rejält. Men samtidigt gäller det att ha en mer realistisk verklighetsbild, vi står inför en extrem situation och det är inte möjligt att få ned tiden till två år. Det är en utopi, sade han.

Ett rimligare mål är att titta på Tyskland, där etableringstiden är cirka fem år, menade han. Men för att nå dit krävs en rad åtgärder.

– Det gäller att släppa lös matchningsprocessen på mikroplanet och inte tro att något stort system ska fixa allt. Men det är svårt att skala upp i några volymer när priset på arbetskraft är så högt. Företagen har svårt att ta in oprövade kort med dagens ingångslöner, och hälften i etableringsuppdraget saknar gymnasiekompetens, sade Jonas Frycklund och gav även en känga till regeringen för att ha krånglat till nystartsjobben.

Olof Åslund, generaldirektör och chef på Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, var också inne på att det är svårt att identifiera något ”Alexanderhugg” som löser alla problem kring att det tar så lång tid för nyanlända att komma i jobb. Forskningen visar att vägen in för nyanlända har varit anmärkningsvärt stabil över tid, oavsett antalet som kommit till landet, betonade han.

– Historiskt sett verkar det inte finnas någon koppling mellan tiden för etablering och antalet som kommer hit. Men det som händer under det första året spelar stor roll för den fortsatta integrationen, sade han och efterfrågade åtgärder på både utbuds- och efterfrågesidan.

LO:s chefekonom Ola Pettersson lyfte framför allt fram kompetenshöjande insatser för att komma till bukt med problemet. Han betonade att gruppen nyanlända kan delas in i tre grupper.

– En grupp har relativt god utbildning, där är problemet mindre. Där kan snabbspår och annat funka. En annan grupp har väldigt svag utbildningsnivå och behöver kompletterande utbildningsinsatser, utan grundskola är det svårt att komma in. Sedan har vi en mellangrupp där parterna på arbetsmarknaden har en viktig uppgift för att underlätta inträdet, sade han.

Ola Pettersson höll med om att det kommer krävas flera åtgärder för att snabbare etablera nyanlända. Men att sänkta lägstalöner är en del av lösningen har han svårt att tro.

– Lönekostnadsfrågan är knappast den stora frågan. Det är konstigt att tro att sänkta lägstalöner löser allt, så är det inte. Det kommer att krävas kompetenshöjande inslag för att personer i den här kategorin ska bli aktuella, sade han och lade till.

– Det är viktigt att utgå från hur arbetsmarknaden ser ut och utvecklas. Många av yrkena med stor efterfrågan kräver kompetens och utbildning. Här handlar det om att förbättra vuxenutbildningen och matcha bättre, sade han.

Dessutom kommer digitaliseringens framfart att ställa helt nya krav på arbetskraften, enligt Ola Pettersson.

– Ibland blir det lite mycket fokus på att det ska gå så snabbt, men det är också viktigt att människor hamnar rätt och är rätt rustade. Vi står inför en strukturomvandling och jag har svårt att se att den rätta vägen är att slänga in människor utan skydd mot kommande förändringar. Många människor behöver ett kompetenslyft för att klara sig på sikt, sade han.

Jonas Frycklund betonade att modellen med att slå ut låglöneyrken och höja ingångslöner är en farlig väg att gå, inte minst med tanke på att hälften i etableringsuppdraget saknar gymnasiekompetens.

– Det är ett gigantiskt experiment i fel riktning, sade han.

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2017-01-16 - 13:17 #ARBETSLöSHET #ARBETSMARKNAD

Myter på

arbetsmarknaden