Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT /

Chefekonom: Dyrt att gå från bidrag till jobb

Chefekonom: Dyrt att gå från bidrag till jobb

Publicerat av Daniel Mellwing

Lönar det sig att jobba i Sverige eller inte? Den frågan diskuterades under ett seminarium hos tankesmedjan Timbro. ”Skattesatsen för en person som går från bidrag till jobb kan vara så hög som 86 procent”, sa Timbros Jacob Lundberg.

Skatter påverkar hur människor agerar. Ekonomer brukar prata om intensiva och extensiva marginaler. Den intensiva marginalen handlar om hur mycket det lönar det sig att jobba en extra timme eller jobba övertid. I Sverige är marginalskatten för höginkomsttagare totalt 75 procent, om arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter räknas in. Det är högst i världen, något som inte har gått obemärkt förbi i debatten.

Däremot är det få som pratar om den extensiva marginalen, det vill säga om det lönar sig att ta ett jobb överhuvudtaget eller inte. Här är det deltagandeskatten som är relevant, förklarade Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro och författare till rapporten ”Hur mycket lönar sig arbete i Sverige?” under ett seminarium.

– Skattesatsen för en person som går från bidrag till jobb kan vara så hög som 86 procent, sa han.

Han illustrerade med ett räkneexempel, ett vårdbiträde som väger mellan a-kassa och jobb. Antingen kan hen gå tillbaka till sitt gamla jobb som betalar 22 000 kronor i månaden eller så kan hen fortsätta att leva på a-kassa som betalar 80 procent av lönen.

– Skulle personen ta jobbet skulle det bara öka levnadsstandarden med motsvarande omkring 4 000 kronor i månaden, enligt mina beräkningar. Det betyder att personen får behålla 14 procent av det hen har tjänat och att 86 procent går till staten, sa Jacob Lundberg.

Om vårdbiträdet tar jobbet på 22 000 kronor i månaden, så blir det med arbetsgivaravgifter runt 29 000 kronor.

– I exemplet får staten in ytterligare skatteintäkter på omkring 25 000 kronor i månaden. Då räknar jag även in minskade kostnader för a-kassa, sa han.

En deltagandeskatt på 86 procent är högt, påpekade Jacob Lundberg. Det innebär att det krävs mycket för att en person ska ge upp sin fritid för att börja jobba.

– Internationell och svensk forskning visar att ju högre deltagandeskatter, desto lägre blir sysselsättningen, berättade han.

– Så om politikerna vill se till att sysselsättningen ökar borde de antingen minska skatterna eller minska bidragen, så att det lönar sig mer att jobba. Ett möjligt reformförslag kan vara att utöka jobbskatteavdraget eller sänka taket eller ersättningsgraden i socialförsäkringarna.

– En hög deltagandeskatt kan göra att människor tackar nej till jobb som vore samhällsekonomiskt effektivt om de tog. Staten tjänar mycket på att få in dessa människor i jobb, fortsatte han.

Karin Pilsäter, skattepolitisk utredare på TCO, ifrågasatte resonemanget om att personer själva väljer om de ska delta i arbetskraften eller inte. I verkligheten är situationen mer komplicerad, betonade hon.

– Det handlar inte bara om ekonomiska incitament. Det är väldigt lönsamt för staten att erbjuda åtgärder och kräva från individer att de deltar i aktiviteter som gör att de kan få ett jobb. Det är en avvägning mellan krav, kontroll och incitament, sa hon.

Jobbskatteavdragets uppfinnare Hans Lindblad, ordförande för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi och före detta statssekreterare under Anders Borg, påpekade att deltagandeskatten till och med kan vara högre än i Jacob Lundbergs exempel.

– En person som har varit arbetslös en tid går inte alltid tillbaka lönen som den hade när den sist jobbade, sa han.

Dessutom påpekade han att normer också påverkar beteenden.

– Den extensiva marginalen behöver sänkas och bidragsfällor ses över. När det är politiskt svårt att sänka bidrag och ändra incitament är det viktigt att jobba med kontroll, exempelvis att myndigheter kan sätta tummen i ögat på de som inte vill jobba, sa Hans Lindblad.

Enligt Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna, behöver försörjningsstödet ses över.

– I allt för många fall lönar det sig inte att gå från försörjningsstöd till arbete. Jag tror att det behövs någon form av negativ inkomstskatt, det vill säga att personen får behålla en del av bidraget när den börjar jobba. Det ska dock vara temporärt, sa han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-09-22 - 15:49 #ARBETSMARKNAD

Veckans mest lästa / delade