Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Bertil Ericson / TT

”Det saknas helhetsperspektiv kring integrationen”

”Det saknas helhetsperspektiv kring integrationen”

Publicerat av Daniel Mellwing

Tidiga insatser, kortare handläggningstider och bättre samspel mellan Arbetsförmedlingen och andra aktörer. Det fanns många förslag på åtgärder när Fores arrangerade seminarium om det framtida flyktingmottagandet. ”Kanske skulle man jobba med småskaliga lösningar och att få in mer fristående aktörer med lokal förankring”, sa integrationsexperten Catharina Bildt Grape.

Bland inrikes födda har arbetslösheten sjunkit till runt fyra procent, enligt Arbetsförmedlingens senaste siffror. Bland utrikes födda är bilden en annan. I slutet av augusti var arbetslöshetsnivån 22 procent. Situationen är extra tuff för personer som saknar gymnasieutbildning.

Det framtida flyktingmottagandet och hur nyanlända ska komma i sysselsättning var diskussionsämnena på ett seminarium hos tankesmedjan Fores.

Målet: Korta tiden till arbete

Pernilla Andersson Joona, docent i nationalekonomi vid SOFI, Stockholms universitet, började med att blicka bakåt. Hon har utvärderat Etableringsreformens effekter på nyanländas arbetsmarknadsetablering. Reformen genomfördes av Alliansen hösten 2010 och var tänkt att korta tiden för nyanlända att etablera sig på arbetsmarknaden. Vid tiden var mediantiden till det första jobbet sju år.

– Ett av målen med reformen var att skynda på den här processen, så att tiden till arbete kortades. Genom reformen fördes ansvaret för introduktionsinsatserna över från kommunerna till Arbetsförmedlingen. Ett syfte var att man ville ha starkare arbetsmarknadsfokus och uppnå en större likvärdighet i kommunerna, sa Pernilla Andersson Joona.

Det så kallade etableringsprogrammet inkluderar etableringssamtal med nyanlända och upprättandet av en etableringsplan med olika insatser. Exempelvis sfi, samhällsorienterade kurser och olika typer av arbetsförberedande insatser (kurser, praktik och traineetjänster) som organiseras av Arbetsförmedlingen, förklarade Pernilla Andersson Joona.

Bättre sysselsättningstal efter reformen

Hur har det då gått? Hur påverkade reformen övergången till arbete? De som deltog i de kommunala introduktionsprogrammen, det vill säga innan etableringsreformen har visat sig ha sämre sysselsättningstal än de som har deltagit i programmen.

– De som deltog i etableringsreformen har en något högre sannolikhet att vara sysselsatt tre år efter påbörjad insats än de som deltog i de kommunala introduktionsprogrammen. Andelen sysselsatta tre år efter påbörjad insats var omkring 42 procent för de i etableringsprogrammet, medan siffran var 36 procent innan reformen, berättade Pernilla Andersson Joona.

Catharina Bildt Grape var politiskt sakkunnig hos Erik Ullenhag (integrationsminister när etableringsreformen genomfördes). I dag är hon seniorkonsult och har tittat på frågorna från brukarsidan.

– Syftet med etableringsreformen var att snabba på etableringen. Den stora skillnaden var att det kommunala ansvaret förstatligades och flyttades över till Arbetsförmedlingen. Vi pratade väldigt mycket om det var lämpligt att lägga över ansvaret på Arbetsförmedlingen, det var inte uppenbart. Det man kan säga är att det inte blev riktigt som vi hade tänkt, sa hon.

”Inga radikala förändringar”

Sammantaget menar hon att etableringsreformen inte har inneburit radikala förändringar av integrationen.

– Det kan man ju inte säga. Tanken var inte att bygga parallella system. Mycket av de sociala kontakterna föll mellan stolarna när Arbetsförmedlingen hade ansvaret, det saknades ett helhetsgrepp. Sedan var reformen inte dimensionerad för 2015 års flyktingmottagande. Det har inte blivit jättemycket bättre, men heller inte jättemycket sämre, sa hon.

Catharina Bildt Grapes främsta lärdomar:

– Det är fortfarande aktuellt med tidiga insatser. Det var fel att lägga ansvaret på Arbetsförmedlingen, det blev inte som vi tänkt. Kanske skulle man jobba med småskaliga lösningar och att få in mer fristående aktörer med lokal förankring, sa hon.

Gulan Avci, ledamot fullmäktige Stockholms stad (L) påpekade att det är problematiskt att koppla integration till kortsiktiga lösningar.

– Vi behöver sänkta trösklar och fler enkla jobb, sade hon.

Tunga utredningar redovisas i höst

Just nu ligger två tunga utredningar på bordet. Både Mottagandeutredningen och Arbetsmarknadsutredningen ska redovisas under hösten och påverka utformningen av det framtida flyktingmottagandet.

Maria Nordin Skult, utredningssekreterare Mottagandeutredningen, berättade kort varför utredningen är viktig.

– I dag saknas det ett helhetsperspektiv. Flödet genom mottagandet har inte funkat, ett begränsat antal kommuner har fått ta ett oproportionerligt stort ansvar. Möjligheter till etablering på arbetsmarknaden har inte varit i fokus, sa hon och betonade vikten av en snabb etablering, tidiga insatser och kortare handläggningstider i asylprocessen.

Soledad Grafeuille, huvudsekreterare i Arbetsmarknadsutredningen, var tydlig med att hon inte tänkte presentera några förslag, utan mest berätta om utredningens utmaningar.

– Arbetsförmedlingen måste bli bättre på att vägleda och motivera, och måste samspela bättre med annan yrkes- och studievägledning. Nyanlända har svårt att ta reda på var det finns kompletteringsutbildningar och så vidare. Arbetsförmedlingens samarbete med andra aktörer kan förbättras, sa hon.

Det råder inga tvivel om att integrationen är en av de största samhällsutmaningarna just nu. Den kommer kräva allt mer fokus. Det var samtliga på seminariet överens om.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-09-29 - 15:35 #ARBETSLöSHET #ARBETSMARKNAD #INTEGRATION

Vad kostar du egentligen

för din arbetsgivare?