Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Andres Kudacki/TT

”Det finns redan A-, B- och C-lag på arbetsmarknaden”

”Det finns redan A-, B- och C-lag på arbetsmarknaden”

Publicerat 2016-01-28 av Jakob Stenberg

Låt arbetsmarknaden bli en verklig marknad och på så sätt underlätta för att fler nyanlända kommer i arbete. Det menar Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och på Institutet för Näringslivsforskning.

Han definierar en fungerande marknad med avtalsrätt, garant att avtal hålls, fri prisbildning, konkurrens, och låga transaktionskostnader.

– På en välfungerande marknad kan den som vill ha jobb konkurrera på flera dimensioner, som arbetstider, arbetsuppgifter och pris, det vill säga lönen. Men idag är det mycket svårt. Det spelar ingen roll vad arbetstagaren själv eller arbetsgivaren tycker, säger Andreas Bergh.

Flera politiska och fackliga företrädare fruktar att lägre löner för nyanlända leder till att A- och B-lag skapas på den svenska arbetsmarknaden.

– Det kan man möjligen hävda. Men jag skulle hävda att vi i nuläget har A-, B- och C-lag. A-laget består av personer med fast anställning och kollektivavtal, B-laget av timvikarier och C-laget av nyanlända som inte har en chans att få in en fot på arbetsmarknaden. Det måste vara bättre att fler får jobb än att personer står utanför arbetsmarknaden, säger Andreas Bergh.

Ulrika Vedin, LO-utredare, har menat att ingen forskning ger stöd åt att sänka lägsta-löner ger fler jobb till nyanlända och refererar till USA, där man har låga minimilöner och samtidigt stora skillnader mellan infödda och utrikesfödda.

– Liberaler och arbetsgivare är som besatta av sänkta löner. Vad de vill är att anställda i kvinnodominerade arbetaryrken, inklusive utrikesfödda, ska betala priset för att en liten grupp kanske ska komma in på arbetsmarknaden, säger hon till Arbetet.

Farhågor har även funnits att lägre löner för nyanlända kan leda till att lönerna även sänks för de som har ett jobb idag. Andreas Bergh menar att den risken kan finnas.

– Men om lönerna inom en sektor pressas ned så expanderar den sektorn och fler jobb skapas. Det innebär också att någon sparar pengar, pengar som kan investeras någon annanstans. Forskning visar att när nyanlända får jobben med lägre löner så får den inhemska arbetskraften ofta jobb någon annanstans där andra, mer högkvalificerade jobb skapas.

Andreas Bergh anser att medvetenheten om situationen är på tok för liten bland ansvariga politiker. Alldeles för många lever kvar i Rehn-Meidner-modellen, menar han. Modellen bygger på keynesiansk ekonomisk teori, jämn inkomstfördelning, aktiv arbetsmarknadspolitik och statlig intervention.

– Rehn-Meidner-modellen har fungerar relativt bra under lång tid och ledde till viktig strukturomvandling och höjda löner. Men modellen fungerar inte längre. Den svenska arbetsmarknaden är mycket mer heterogen än den var förr, och politiska beslut styr inte över utbildningsnivån på samma sätt som förr. Dessvärre vill många låtsas att problemen inte är så stora som de i själva verket är, säger han.

Från LO hävdas att andelen enkla jobb är tillräckligt i Sverige och att många arbetstagare på dessa befattningar är överkvalificerade. Istället betonas utbildning som en viktig del i att få nyanlända i arbete. En stor del av lösningen, enligt LO-ekonomerna Ola Pettersson och Thomas Carlén, ligger i att ta tillvara och uppgradera kompetenser hos de som kommer till Sverige. Andreas Bergh vänder sig mot att man ställer utbildning mot reformer på arbetsmarknaden.

– När arbetsmarknaden är så heterogen som den är idag, så behövs både utbildning och arbetsmarknadsreformer. Det är viktigt att vara pragmatisk.

För någon som är ung och för andra generationens invandrare är utbildning en viktig väg för att nästa generation ska få det bättre. Men för en individ som är 40 eller 50 år med en fyraårig grundskoleutbildning är det inte realistiskt att gå in i en omfattande utbildningssatsning, resonerar han.

– Det är inte heller säkert att den personen ens efterfrågar det, utan snarare vill in i arbete. Även om lönen är lite lägre. Det är förståeligt att LO driver den linjen, men det är trist att exempelvis statssekreterare inte vill inse detta, säger han.

Vilka risker ser du om inget görs?

– Riskerna är stora. Fortsätter det såhär så kommer arbetslösheten bland nyanlända att öka. Det innebär större kostnader, men bortom det monetära så riskerar det att öka de sociala problem som kommer med arbetslöshet och utanförskap. Problemet är att vi i nuläget har råd att ta dåliga beslut, eftersom konsekvenserna kommer märkas först på längre sikt. Sveriges offentliga finanser är starka och då kan man missköta detta och skjuta problemen på framtiden, säger Andreas Bergh.

Jakob Stenberg

Publicerad av Jakob Stenberg #ARBETSMARKNAD

Veckans mest lästa / delade

Kollektivavtalat

och klart