Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Ska kommuner skapa enkla jobb?

Torkild Strandberg vs. Karin Svanborg-Sjövall

Stora grupper i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Landskrona kommun valde att starta ett tvätteri i egen regi för att på så sätt skapa nya arbetstillfällen som varken kräver högskoleutbildning eller erfarenhet. Är det en framkomlig väg? Vi bad Torkild Strandberg (L), kommunstyrelsens ordförande i Landskrona, och Karin Svanborg-Sjövall, vd på Timbro, att debattera frågan.

Enkla jobb skapar en bättre framtid för invånarna

Landskrona är en stad i utveckling. Nya kvarter byggs, gamla rustas upp, internationella skolor etablerar sig och det lokala näringslivet är på tillväxt. Fortfarande står dock var sjätte arbetsför vuxen utanför arbetsmarknaden. Ska Landskronas positiva utveckling fortsätta är det helt nödvändigt att fler kommer i jobb.

Landskrona lever fortfarande i sviterna av den strukturomvandling som ägde rum på 1990-talet då stadens varvs- och tillverkningsindustri krympte radikalt. Dåvarande socialdemokratiska styre saknade förmåga att införa nödvändiga strukturreformer. Detta misslyckande syns fortfarande i arbetslöshetsstatistiken. Vi har i Landskrona i dag en arbetslöshet på 14 procent.

Det säger sig självt att situationen inte är långsiktigt hållbar. Fler måste gå från bidrag till arbete.

I Landskrona skapar vi nu arbetstillfällen för en grupp människor som saknar nödvändig högskoleutbildning eller erfarenhet. Enkla jobb är en nyckelfaktor i denna ansats.

”Vi har i Landskrona i dag en arbetslöshet på 14 procent.”

Grundidén är att ett enkelt jobb inte är enkelt att utföra, men ska vara enkelt att få. Ett exempel är det tvätteri i kommunal regi som startat upp i Landskrona. Bakgrunden är de hygienkrav från Socialstyrelsen som trädde i kraft vid årsskiftet. Närmare femtio människor som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden har i dag jobb på tvätteriet.

Låt mig vara tydlig. Jobb skapas bäst av näringsliv och av ekonomisk tillväxt. I den bästa av världar hade vi lagt ut uppdraget till privata aktörer. Hade vi gjort det hade satsningen dock, som bäst, genererat en eller två nya tjänster. Hela syftet hade då omintetgjorts.

Ett privat tvätteribolag har som huvuduppdrag att tvätta smutstvätt, inte att anställa människor. Gott så. Mitt uppdrag, som kommunstyrelsens ordförande i en stad med 14 procent arbetslöshet, är att skapa en bättre framtid åt kommunens invånare. Då krävs att vi gör arbetsmarknaden tillgänglig för fler.

Ska utvecklingen vända i Landskrona måste fler kunna leva av eget arbete. I detta sitter så mycket stolthet och frihet. Enkla jobb är sätt att uppnå detta.

Torkild Strandberg

(L), kommunstyrelsens ordförande, Landskrona kommun
Enkla jobb i kommunal regi inget annat än konstgjord andning

Jag har stor förståelse för motiven bakom Torkild Strandbergs beslut att starta ett kommunalt tvätteri, trots att det strider mot hans övertygelse. Strandberg måste hantera det utanförskap som fackförbund, riksdag och regering har orsakat med sin tudelningspolitik. Problemet är att den konstgjorda arbetsmarknad för enkla jobb som nu skapas inte bara förlänger utan faktiskt också förvärrar krisen. Sprickan mellan insiders och outsiders kan inte överbryggas, än mindre läkas, genom att det offentliga börjar satsa på åtgärder som är marknadsstörande.

Erfarenheterna av subventionerade jobb förskräcker. Det finns starka indikationer, bland annat från BRÅ, på att statligt stöd gynnar framväxten av svarta marknader. IFAU konstaterar att kraftiga undanträngningseffekter blir resultatet – i regel faller två riktiga jobb bort av tre subventionerade. En rapport som nyligen släpptes på Timbro av Dennis Avorin visade också att Sverige lägger mer pengar på anställningssubventioner som procent av bnp än något annat land, och då i synnerhet på den sort som visat sig vara minst effektivt: beredskapsjobben.

”Problemet är att den konstgjorda arbetsmarknad för enkla jobb som nu skapas inte bara förlänger utan faktiskt också förvärrar krisen.”

Men ur ett marknadsliberalt perspektiv är frågan om tvätteriet mycket större än det enskilda exemplet. Genom att luckra upp gränserna för det offentliga och det privata skapas också en stor risk för smittoeffekter på andra områden. Kommunerna gick ofta före rikspolitiken när idén om omfattande egenregi började ge vika på 1980-talet – nu finns en risk för att det är i kommunerna som en återregleringsvåg tar fart.

Istället för att fortsätta halka ner för det sluttande planet krävs riktiga strukturreformer. Vi kan inte fortsätta beskatta bort de tjänstemarknader som ligger närmst till hands för utsatta grupper. Vi kan inte fortsätta upprätthålla licensyrken som inte kräver avancerade kvalifikationer. Vi måste ge fler möjligheten att med F-skattsedel prisa sig in på arbetsmarknaden.

Kommuner kan storsatsa på kurser och arbetslivsträning – det som visat sig ha störst effekt. Landskronas fantastiska skolutveckling är ett exempel på att det är möjligt att både på kort och längre sikt skapa förutsättningar för människor att slussas in i vårt samhälle.

I grunden finns inga genvägar: utan fungerande marknader där utbud och efterfrågan får mötas, även mellan jobbsökande och arbetsgivare, kommer notan för subventionskalaset att bli enorm, socialt, ekonomiskt – och ur ett borgerligt perspektiv: politiskt.

Karin Svanborg-Sjövall

vd, Timbro
Dela den här sidan