Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Så vinner Sverige kampen om talangerna

Maria Rankka vs. Ursula Berge

Sverige lyckas inte locka talanger från andra länder i samma utsträckning som för några år sedan. Vi bad Maria Rankka, Stockholms Handelskammare, och Ursula Berge, Akademikerförbundet SSR, att debattera vilka reformer som nu behövs för att vända utvecklingen.

Sverige ska bli bäst på talangrekrytering!

Stockholm är Europas snabbast växande huvudstad. I huvudstadsregionen Stockholm Uppsala bor en fjärdedel av alla svenskar och en dryg tredjedel av värdet i svensk ekonomi skapas här. Stockholmsregionen är en globalt konkurrenskraftig region tack vara tillgång till talang, företag i den tekniska framkanten och öppenhet för handel.

Globala städer konkurrerar allt mer om topptalangen. Vi borde satsa på att utveckla världens bästa system för att välkomna entreprenörer, investerare och medarbetare som företag behöver för att fortsätta att växa och utvecklas här och inte på andra håll i världen.

Kompetensförsörjning är avgörande för framgångsrika företag. Alltmer kunskapsintensiva verksamheter kräver högre kompetens. Trots arbetskraftsreformen från 2008, ligger Sveriges inflöde av internationell kompetens fortfarande under snittet för OECD-länderna. I rapporten IMD World Talent Report 2015 jämförs länders förmåga att locka talanger. I rapporten framgår att Sverige har tappat den topposition landet hade för bara några år sedan. I undersökningen 2011 rankades vi på andra plats. 2015 har Sverige tappat genomgående i undersökningen och slutar på elfte plats av 61 länder.

”Än värre är att Migrationsverket ofta utvisar högkvalificerade arbetskraftsinvandrare på grund av att deras arbetsgivare oavsiktligt gjort bagatellartade fel.”

Handelskammaren har introducerat en idé om ett särskilt talangvisum. Vi ser hur andra länder börjar erbjuda smarta visumlösningar till de personer som är extra intressanta att locka till sig. Det borde vi också göra. Det skulle bli ett viktigt komplement till arbetskraftsinvandringsreformen från 2008.

Men i stället diskuteras politiskt hur det gällande regelverket för arbetskraftsinvandring ska skärpas. Något som kommer att göra det svårare för företag att rekrytera. Migrationsverkets långa handläggningstider av arbetsmarknadstillstånd för arbetskraftsinvandrare har mer än fördubblats sedan 2010. Än värre är att Migrationsverket ofta utvisar högkvalificerade arbetskraftsinvandrare på grund av att deras arbetsgivare oavsiktligt gjort bagatellartade fel. Det är mycket olyckligt eftersom det leder till att snabbväxande svenska tech-företag väljer att nyanställa i andra länder. Spotify och en lång rad tech-företag har vittnat om hur de drabbas av det rigida regelverket.

Migrations- och justitieminister Morgan Johansson har i tre månader sagt att regeringen skyndsamt ska lösa situationen, men än så länge har ingenting hänt. Den utredning om arbetskraftsinvandring som presenterade sina förslag före jul hade tvärtom ett fokus på att försvåra företagens möjlighet att anställa personer utanför EU. I utredningen finns det med skrivningar om att arbetstillstånd inte ska återkallas om företagen gör självrättelser i efterhand om de gjort någon liten miss. Det är otillräckligt eftersom individer som Sverige behöver då även fortsättningsvis riskerar utvisning.

Ett talangvisum för entreprenörer eller personer som har en så attraktiv kompetens att de kvalar in skulle innebära att de får visum oavsett om de har ett arbetserbjudande eller ej.

Generellt har egenföretagare och investerare haft svårt att komma till Sverige. Antalet beviljade tillstånd har minskat de senaste fyra åren, från 617 år 2011 till 81 tillstånd för egenföretagare 2014. Trots att det inom flera områden i dag finns spännande möjligheter för entreprenörer.

För att stärka Sveriges förmåga att locka till sig världens topptalanger har Stockholms Handelskammare tre skarpa förslag:

  1. Förenkla den svenska lagen om arbetskraftsinvandring. Arbetskraftsinvandrare som kommer hit och där företaget gör en liten lapsus ska inte behöva löpa risk att utvisas. I stället borde enkla självrättelser kunna göras i efterhand.
  1. Vi borde erbjuda internationella topptalanger ett jobbsökarvisum i ett år. I Tyskland kan man söka arbete under sex månader om man har en utländsk universitetsexamen från ett erkänt lärosäte. Har man en examen på avancerad nivå från något av de 200 högst rankade universiteten i världen kan man söka arbete i Nederländerna under ett år.
  1. Öppna Sverige för utländska egenföretagare och entreprenörer. Det kan göras genom att det införs ett investerarvisum för personer som söker sig till Sverige. Detta har redan införts i Storbritannien och Frankrike som har regler som möjliggör för investerare att komma till landet. Skapar man eller räddar mer än femtio franska jobb är man välkommen att stanna i tio år. Detsamma gäller för den som kan investera cirka 93 miljoner kronor. De brittiska reglerna har fler detaljer och beror bland annat på om man kan investera över 650 000 kronor respektive cirka 2,2 miljoner kronor.

Dessa tre förslag skulle hjälpa matchning och specialiseringen som behövs i en kunskapsintensiv ekonomi. Antalet anställda i de kunskapsintensiva tjänstebranscherna ökar.

Kompetensförsörjningen är en av näringslivets svåraste frågor. För att skapa nya innovativa företag måste både nya medarbetare och fler investerare få möjlighet att komma till Sverige med sin kompetens och sitt kapital. Vi måste se till att vi har de mest välutvecklade reglerna för talangrekrytering i världen.

Maria Rankka

Maria Rankka är vd på Stockholms Handelskammare
Rankkas definition av talang är alltför snäv

För åtta år sedan hade vi 34 bristyrken i Sverige enligt Arbetsförmedlingen. I höstas var motsvarande siffra 122 och de har aldrig varit så många. Av de 20 värsta bristyrkena i dag toppar hälso- och sjukvårdsyrken tätt följda av olika läraryrken.

Vad lär vi oss av detta? Jo, om vi ska diskutera hur vi får hit internationella talanger måste vi först fundera på vad en talang är. Många, däribland Maria Rankka, hänfaller till en föreställning om att talanger måste ha något med teknologi eller ekonomi att göra och gärna med lite Ivy-League-touch. Visst är de personerna intressanta. Men det är faktiskt inte de ”talangerna” vi behöver mest.

Synen på vad som är en talang kan vara både en fråga om en individs speciella förmågor, men också handla om efterfrågan på den personens kompetens. Med det perspektivet blir en duktig, välutbildad förskollärare den största talang Sverige behöver i dag, tätt följd av kockar, specialistsjuksköterskor och lärare. Det är tveklöst en annan lista än Maria Rankkas!

”Många, däribland Maria Rankka, hänfaller till en föreställning om att talanger måste ha något med teknologi eller ekonomi att göra och gärna med lite Ivy-League-touch.”

Men vi borde kunna enas om att en talang är en person som är duktig på sitt jobb och kan få arbete här i Sverige till kollektivavtalsmässiga villkor. Därmed borde det vara helt oberoende av var personen har studerat, i vilken bransch den är utbildad eller hur mycket pengar den råkar ha med sig.

Jag och Maria Rankka har samma föreställning om att en öppen inkluderande arbetsmarknad gör ett bättre Sverige. Hur görs då det på ett sätt som gynnar individen och Sverige bäst? Här är några av mina förslag:

  1. Om en arbetssökande från annat land kan få ett seriöst och långsiktigt jobberbjudande till kollektivavtalsmässiga villkor i Sverige ska det anses vara grund för arbetstillstånd. Det gäller även spårbytare, det vill säga personer som söker asyl och får avslag. Därmed kan vi avskaffa den ”förteckning över bristyrken” som ligger till grund för Migrationsverkets bedömning för rätten att söka arbetstillstånd. Alla yrken är bristyrken i migrationshänseende om någon från ett annat land kan få jobb i det yrket.
  1. Om en arbetsgivare gör ett mindre fel, men rättar själv, INNAN Migrationsverket upptäcker felet, bör inga repressalier inträffa. Arbetsgivare kan dock inte få komma undan genom att erbjuda sämre villkor ända tills Migrationsverket upptäcker det, för att sedan göra en rättelse. Det måste finnas incitament att göra rätt från början.
  1. Premiera de arbetsgivare som alltid gör rätt. Låt dem ha ett Fast Track på Migrationsverket i behandlingen av nästa arbetstillstånd.
  1. Om en arbetsgivare gör fel är det enbart den som ska straffas. I dag får den anställda sitt arbetstillstånd återkallat vilket i normalfallet värst drabbar den. Den som gör den straffvärda handlingen ska straffas, inte den som drabbas av den.

Den svenska arbetsmarknaden befinner sig allt mer i en global kontext. Varenda en som kan få jobb till kollektivavtalsmässiga villkor i Sverige behövs, oavsett om det är en IT-guru eller en förskollärare. Vi har 122 bristyrken och i dag är det enbart utlandsfödda som ger ett nettotillskott till arbetskraften. Det råkar sammanfalla med profilen hos många som nu flyr krig och umbäranden, eller bara är sugna på att jobba i ett annat land. Att i det läget stänga gränserna både för den som flyr krig och den som letar ett bra jobb är helt obegripligt.

Ursula Berge

Ursula Berge är samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR
Dela den här sidan