Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Ökad populism i omvärlden – hur påverkar det svensk arbetsmarknad?

Katrine Marçal vs. Fredrik Segerfeldt

Just nu anser många att det blåser populistiska vindar i Sverige och vår omvärld. Vi har frågat Katrine Marcal och Fredrik Segerfeldt hur opinionen påverkar svensk arbetsmarknad.

Populismen riskerar leda till desperata reaktioner

1. Populism gör långsiktig politik svårare 

Svensk arbetsmarknad behöver långsiktiga reformer: skolresultaten måste bli bättre, utrikesfödda måste komma i jobb snabbare och bostadsbristen måste åtgärdas. Men populismen riskerar istället att pressa politikerna till kortsiktiga förslag och desperata reaktioner. Detta kommer bara att öka politikerföraktet. Enda sättet att motbevisa populisterna är genom att lyckas lösa konkreta samhällsproblem och då krävs just de långsiktiga reformer som hamnar längst ner på dagordningen i populistiska tider. 

2. Populism gör samarbetsinriktad politik svårare

Svensk arbetsmarknad bygger på en förhandlings- och samarbetskultur som inte passar in i den populistiska grundberättelsen. Där är det elit mot folk och grupp mot grupp. Den populistiska berättelsen slår därmed rakt mot grunden i den svenska modellen och det är allvarligt. 

”Men populismen riskerar istället att pressa politikerna till kortsiktiga förslag och desperata reaktioner.”

3. Populism går inte att stoppa med mer av vad som skapade den

Förr hette den största arbetsgivaren i USA General Motors. Idag heter den McDonalds eller Walmart. Det är en helt annan typ av arbetsgivare: Lönerna är lägre, tryggheten urholkad och några pensioner existerar knappt. Denna omvandling av arbetsmarknaden är ett av skälen till att Donalds Trumps populistiska budskap gick hem. Detta är viktigt för Sverige att inse. Lägre löner och urholkad trygghet är en del av det populistiska problemet, inte en del av svaret.

4. Populism slår mot världshandeln som hotar svenska jobb

Runt 66 000 svenska jobb är direkt beroende av den svenska exporten till Storbritannien. På samma sätt är svensk industri, inte minst fordonsindustrin, nära knuten till den amerikanska marknaden. Donald Trumps handelspolitik och Storbritanniens förhandlingar om Brexit kommer med andra ord att få direkta återverkningar på svensk arbetsmarknad.

5. Populismen kan inte stoppa robotarna 

Det är lättare att rasa mot invandrare än mot robotar. Antalet robotiserade arbeten växte 2016 med 14 procent globalt och kommer fortsätta att växa. Populisterna må lova en återgång till kolgruvor och gamla tiders industrijobb men det betyder inte att det kommer att bli så. Digitalisering och robotisering innebär antagligen en större förändring av arbetsmarknaden än invandringen och det är viktigt att politikerna förmår formulera reformer för den. 

Katrine Marçal

Katrine Marçal är fristående debattör.
Vi står inför en ny typ av populism

Svensk arbetarrörelse har länge präglats av populism. Dess eliter har exempelvis sällan velat erkänna att det är kapitalismens fantastiska växtkraft som ligger bakom vår höga levnadsstandard. I stället har de lurat i folk att det är facklig kamp och välfärdsstatens omfördelning som gjort att vanliga jobbare fått det runt tjugo gånger bättre än för hundrafemtio år sedan. Detta trots att anställda får ut ungefär lika mycket av det de producerar nu som då och att välfärden mest skyfflar runt folks pengar över livet. 

Nu utmanas vi av en ny sorts populism, en våg av nationalistisk antiglobalism som sköljer över världen. Även om många av oss ännu står med gapande munnar och undrar vad i hela friden det är som händer finns det några lärdomar att dra redan nu. 

Den första är att vi inte ska göra som populisterna och dra förenklade slutsatser baserade på okunskap. Nej, de som röstade på Trump var inte globaliseringens påstådda förlorare. I stället tjänar de mer än Clinton-väljarna. Alltså är den amerikanska lösningen varken att stänga gränserna eller att införa svensk a-kassa.

”Den första är att vi inte ska göra som populisterna och dra förenklade slutsatser baserade på okunskap.

För det andra gäller det att arbetarrörelsen står stadigt, trots att SD år 2015 var största partiet bland LO-medlemmarna. Det traditionella stödet för handel över gränser är en internationellt sett unik inställning, hedervärd om än driven av egenintresse. Det är därför oroande att se att LO finansierar populistiskt kampanjande mot frihandelsavtal. 

För det tredje måste vi inse faktum: med så stor invandring från så fattiga länder som vi haft de senaste åren tränger de globala inkomstskillnaderna in innanför våra gränser. När kompetensen i ett lands arbetskraft förändras måste dess struktur följa med. Förnekelse av det uppenbara är populism. Om vi inte tillåter fler enkla jobb med lägre löner än idag kommer vi i decennier att få ett större etniskt baserat utanförskap än någonsin tidigare, den bästa grogrund den nya nationalismen kan få. 

Stagnerande samhällen ser inåt och bakåt, medan växande länder blickar utåt och framåt. Vi behöver reformer för ökad framtidstro, öppenhet och växt. Särskilt på arbetsmarknaden.

Fredrik Segerfeldt

Fredrik Segerfeldt är författare och debattör.
Dela den här sidan