Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Missbrukas konfliktvapnet?

Johanna Grönbäck vs. Dan Holke

Den infekterade konflikten i Göteborgs hamn har aktualiserat frågan om de svenska konfliktreglerna. Behövs reformer eller har vi ett system som trots allt fungerar ganska bra? Vi bad Johanna Grönbäck, Ratio, och Dan Holke, LO-TCO Rättskydd, att ge sin syn på saken.

Regelverket för konfliktvapnet är ovanligt tillåtande

Avtalslösa Hamnarbetarförbundet är inte bundna av fredsplikt och kan därför ta till stridsåtgärder när som. Konflikten i Göteborgs hamn är ett exempel på hur konfliktvapnet kan missbrukas – med stora kostnader för näringsliv och samhälle som följd.

Det svenska regelverket för konfliktvapnet är ovanligt tillåtande. Till skillnad från länder som Danmark och Tyskland saknar vi regler om proportionalitet. Det innebär att även strejker som vidtas av mindre betydande skäl kan bli omfattande och få långtgående konsekvenser. Sverige sticker särskilt ut då det tillåtande regelverket omfattar även sympatiåtgärder, vilka i andra länder ofta begränsas med proportionalitetsavvägningar eller än större restriktioner.

Förklaringen till generositeten finns i vårt duala system där makten över arbetsmarknaden till stora delar ligger på dess parter. Den svenska modellen bygger på att parterna dels tecknar kollektivavtal, dels tar ansvar över de verktyg man har till sitt förfogande. Det är också så som verkligheten oftast ser ut – konfliktvapnet används ansvarsfullt och med syftet att få till stånd avtal.

”Konflikten i Göteborgs hamn är ett exempel på hur konfliktvapnet kan missbrukas – med stora kostnader för näringsliv och samhälle som följd.”

Men det finns undantag, särskilt i de fall det finns parter som står utanför kollektivavtalssystemet. Hamnarbetarförbundets åtgärder illustrerar dessutom hur lag- och regelböcker saknar verktyg för att hantera missbruk. Utan att bryta mot lagen kan förbundet fortsätta med oproportionerliga konfliktåtgärder.

Det finns tendenser till missbruk av konfliktvapnet även i fall där båda parterna är kollektivavtalstecknande. Det märks i avtalsrörelser när enstaka förbund varslar om konflikt innan parterna förhandlat till botten, eller återkommande varslar om konflikt på de arbetsplatser där en åtgärd blir som mest skadlig. Det kan vara ringa i antal förlorade arbetsdagar, men desto dyrare i frågan om kostnader och relationer.

Konflikträtten är grundläggande, men bör också vägas mot andra principer såsom äganderätt, tredje mans intresse och negativ föreningsfrihet. Andra länder värnar ofta detta med just proportionalitetsavvägningar, och har därmed bättre verktyg för att hantera eventuella missbruk av konfliktvapnet.

Den svenska modellens tillåtande regelverk förutsätter ansvarstagande parter som vill teckna kollektivavtal. Modellen har och fortsätter att tjäna oss väl, men behöver smörjas för att kunna stävja missbruk av konfliktvapnet – inte minst när stridsåtgärder används för andra syften än för att få till stånd avtal.

Johanna Grönbäck

Projektledare Kompetens för tillväxt, Ratio – Näringslivets forskningsinstitut
Sverige har ett mycket liberalt arbetsmarknadssystem

Den svenska arbetsmarknaden präglas av arbetsfred. Under året har det träffats kollektivavtal för en mycket stor del av arbetsmarknaden utan att några stridsåtgärder har verkställts. Parterna har träffat avtal på en mycket måttlig nivå trots brist på arbetskraft i många yrken. Avtalen är normalt på tre år vilket innebär att arbetsgivarna är garanterade arbetsfred under den perioden. I de mycket få fall där fackliga organisationer varslat om stridsåtgärder har det oftast handlat om att arbetsgivarsidan inte velat förhandla alls och att enda sättet att få till konstruktiva förhandlingar varit att varsla. De fackliga organisationerna har hanterat konfliktvapnet på ett utomordentligt ansvarsfullt sätt.

Sverige har ett mycket marknadsliberalt arbetsmarknadssystem. Staten lagstiftar inte om löner och anställningsvillkor, vilket är vanligt i andra länder. Kollektivavtalen är civilrättsliga och täcker 90 procent av alla arbetstagare. Det avgörande fundamentet för denna ordning är att kollektivavtalen innebär fredsplikt och att den arbetsgivare som inte har kollektivavtal riskerar att utsättas för stridsåtgärder. När kollektivavtal inte gäller är det tillåtet att vidta stridsåtgärder men förhandlingsordningarna innehåller begränsningar.

Johanna Grönbäck hänvisar till att andra länder har regler om proportionalitet och menar att vi borde ha det även i Sverige. Det som i andra länder kallas proportionalitet är dock ofta samma regler som vi har i förhandlingsordningarna i kollektivavtalen. Det handlar om skydd för neutral tredjeman och liknande.

”Det är viktigt att denna enstaka konflikt inte leder till regler som förstör det välbalanserade system som parterna gemensamt byggt upp under lång tid.”

De som i likhet med Johanna Grönbäck pläderar för en proportionalitetsregel är ofta väldigt otydliga med att beskriva vad det är som ska vara proportionerligt. Det verkar handla om att någon utomstående ska ägna sig åt mer eller mindre fritt tyckande för att avgöra om en stridsåtgärd ska anses lovlig eller inte. Det är en helt otänkbar ordning och innebär i praktiken en statlig lönebildning.

I Sverige är fredsplikten hårt sanktionerad. Den som vidtar en olovlig stridsåtgärd riskerar att få betala fullt ekonomiskt skadestånd. I vissa länder är skadestånden mer av symbolisk art. I ett system med fullt ekonomiskt skadeståndsansvar måste det vara tydligt på förhand att stridsåtgärden är lovlig.

Johanna och jag är överens om att det svenska systemet normalt fungerar bra. Det är ett system som vi har all anledning att bevara och slå vakt om och som många andra länder avundas oss. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska se över rätten att vidta stridsåtgärder i ljuset av Hamnarbetsförbundets agerande. Det är viktigt att denna enstaka konflikt inte leder till regler som förstör det välbalanserade system som parterna gemensamt byggt upp under lång tid.

Dan Holke

Vd och chefsjurist, LO-TCO Rättskydd
Dela den här sidan