Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Hotar robotar och automatisering den svenska modellen?

Stefan Fölster vs. Eva Nordmark

Automatiseringen är här för att stanna, med stora förändringar på arbetsmarknaden som konsekvens. Vi har frågat Stefan Fölster, Reforminstitutet, och Eva Nordmark, TCO, om de anser att den svenska modellen hotas av robotar och automatisering.

Robotar förbättrar den svenska modellen

Det är inte formen utan innehållet som räknas. Den svenska modellen definieras ofta utifrån dess form – att de flesta anställda och företag är medlemmar i partsorganisationer som sluter kollektivavtal. Men innehållet har förändrats dramatiskt.

På 70- och 80-talen slöts avtal med lönekostnadsökningar, ibland på tio procent per år, samtidigt som facken politiskt drev igenom löntagarfonder och stora skattehöjningar. Följden var hög inflation och mindre investeringar. En vanlig löntagare fick inte någon löneökning alls under den tiden efter hänsyn till inflation och skatt.

Ändå tog det lång tid att reformera. Först med 90-talskrisen började arbetet med Industriavtalet, märket, Medlingsinstitutet, avveckling av löntagarfonderna och skattereformer. Den svenska modellen är kvar till formen, men innehållet är nu bättre.

Skälet till att det tog så lång tid att rätta kursen var att anställda och arbetsgivare hade få alternativ. ”Robotrevolutionen” ger snabbare återkoppling när innehållet i avtalen blir en bromskloss.

”Under överskådlig tid kommer därför robotisering att vara en blåslampa för förnyelse.”

Tack vare digitalisering kan arbetstagare lättare jobba i form av enskilda uppdrag. En del kanske väljer olika jobb inom delningsekonomin för att komma ifrån de reglerade arbetstiderna och formerna. För andra blir arbetet i delningsekonomin en nödventil ifall avtalen blir för kostsamma så att arbetslösheten ökar.

Arbetsgivare får också alternativ. Många skulle redan kunna robotisera mycket mer än vad de faktiskt gör. Takten i robotisering av restaurangkök eller husbyggen i fabrik kan forceras om kollektivavtalen stjälper. Digitalisering gör det också lättare att flytta runt arbetsuppgifter i världen.

En del beklagar att anställda och arbetsgivare får fler alternativ. Jag ser det som en möjlighet. Arbetsmarknadens parter tvingas undvika fiaskon som på 70- och 80-talen. De tvingas modernisera avtalen för att skapa medlemsnytta. Under överskådlig tid kommer därför robotisering att vara en blåslampa för förnyelse. Det kan visa sig vara den bästa garanten för den svenska modellens överlevnad.

Stefan Fölster

Chef för Reforminstitutet
Sverige har stora möjligheter att bli en vinnare i den framtida ekonomin

Sverige är ett unikt land sett till vår positiva inställning till strukturomvandling. Genom att vi varit medvetna om att Sverige är ett exportberoende land har vi också accepterat en föränderlig arbetsmarknad. Det har varit möjligt tack vare de trygghetssystem som skyddat löntagarna i tider av stora förändringar. Det är också det som skiljer oss från de flesta andra länder.

I Sverige försvinner årligen ungefär 450 000 jobb och lika många eller fler tillkommer. Dynamiken på arbetsmarknaden är viktig för vår konkurrenskraft och därmed vår välfärd. Vi kan också konstatera att kunskapskraven i jobben hela tiden ökar. Av den anledningen är TCO:s viktigaste fråga möjligheten att kunna fylla på med ny kunskap genom hela yrkeslivet.

”Vår förmåga att bejaka förändring beror till stor del på att människor kan känna trygghet i omställningen.”

När det talas om robotisering, automatisering och digitalisering är bilden ofta ganska mörk. Jag tror att en rimlig utgångspunkt måste vara hur utvecklingen kan bidra till att göra arbetet enklare och bättre för den enskilde arbetstagaren. Det sker redan stora förändringar, som vi kanske inte reflekterar över så ofta. Ekonomen använder sannolikt hellre ett kalkylprogram än en miniräknare eller en kulram. Polisen är sannolikt nöjd över att kunna göra slagningar från sin polisbil i stället för att behöva kontakta kollegor över radio.

Det finns de som menar att den framtida teknikutvecklingen kommer att innebära stora påfrestningar på exempelvis lönebildningen och partsmodellen i stort. Det är självklart att förändringar på arbetsmarknaden och i ekonomin påverkar sådant som lönebildning och arbetsvillkor.

De fackliga organisationerna har en viktig uppgift i att vara relevanta på dagens och morgondagens arbetsmarknad. Jag kan med stolthet säga att TCO är den centralorganisation som växer mest i hela Europa och att TCO-förbunden är lyhörda för vad som måste göras. Till exempel är fler och fler egenföretagare medlemmar i fackförbund och förbundens tjänster till dem utvecklas hela tiden. Det är ett exempel på hur vi tar oss an förändringen.

Sverige har stora möjligheter att bli en av den framtida ekonomins vinnare. Vår förmåga att bejaka förändring beror till stor del på att människor kan känna trygghet i omställningen. Där är den svenska modellen – med växande fackföreningar och en stabil organisations- och kollektivavtalstäckningsgrad – en viktig del. TCO räds inte framtiden utan tvärtom. Vi längtar efter den.

Eva Nordmark

Ordförande, TCO
Dela den här sidan