Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Fler eller färre jobb med frihandel?

Malin Björk vs. Christofer Fjellner

De etablerade partierna i Sverige är överens om att internationell handel främjar ökad rörlighet, utbyte och tillväxt, men det råder delade meningar om frihandeln även skapar fler arbetstillfällen. Vi bad Europaparlamentarikerna Malin Björk, (V), och Christofer Fjellner, (M), att svara på frågan.

Frihandel kan leda till färre jobb

Förespråkarna för frihandelsavtal som TTIP (mellan EU och USA), CETA (mellan EU och Kanada) och TISA (mellan EU och över 20 länder) framhäver gärna att de leder till fler jobb. Vi såg det nu senast i debatten om det aktuella CETA-avtalet. Såväl högern som den socialdemokratiska regeringen och delar av LO hävdar bestämt att CETA skulle leda till fler jobb i EU.

Men påståendet saknar belägg. Enligt en rapport som EU beställt 2011 skulle CETA i bästa fall kunna leda till en tillväxtökning på marginella 0,03 procent och en exportökning på blygsamma 0,07 procent. Även dessa siffror är troligtvis överskattade, enligt flera forskare. Men även om siffrorna stämmer så är det inget som säger att ökad tillväxt per automatik leder till fler jobb.

”Men det är missvisande att hävda att frihandel per automatik leder till fler jobb.”

Studier av NAFTA (frihandelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada) visar till och med att avtalet ledde till att tiotusentals jobb försvann. Svaret på frågan är alltså att frihandel varken behöver leda till ökad tillväxt eller fler jobb, utan kan tvärtom leda till färre jobb.

Något som skulle kunna skapa betydligt fler arbeten än de frihandelsavtal som diskuteras i dag är investeringar för att skapa en fossil- och koldioxidfri ekonomi. Enligt en studie av tankesmedjan Romklubben skulle till exempel hundra tusen nya jobb kunna skapas vid en grön omställning – alltså ett Sverige som är mer energieffektivt, med en högre andel förnybar energi och en långt effektivare materialanvändning.

Vi i Vänsterpartiet är självklart för internationell handel och handelsavtal. Men det är missvisande att hävda att frihandel per automatik leder till fler jobb. Vi måste istället fråga oss vad vi vill åstadkomma. Vilka är våra målsättningar i handelspolitiken? Som begreppet indikerar är det inte en teknokratisk eller naturvetenskaplig fråga, utan en i högsta grad politisk.

Vänsterpartiet är djupt kritiskt till de demokratifientliga delarna i den nya generationens handelsavtal som CETA. Genom så kallad regelsamverkan och specialdomstolar där stater kan stämmas av privata företag överförs stor makt till redan mäktiga storföretag. Vi tycker istället att handelsavtal bör utformas med respekt för demokrati, folkhälsa, arbetsrätt och miljö – inte för att ge gräddfiler till storföretag. Det är vi inte ensamma om. En allt starkare och bredare rörelse vill utforma internationell handel utifrån mer progressiva utgångspunkter, med fokus på social rättvisa och hållbar utveckling.

Malin Björk

Europaparlamentariker (V), ledamot i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Fler jobb med frihandel och specialisering

Jobbskapande i Sverige har varit beroende av frihandel i över 100 år. Över hälften av alla varor och tjänster som skapas i Sverige går på export. Frihandel och specialisering leder till fler jobb. Frihandel ger högre tillväxt, sänker priset på varor och tjänster, leder till högre lönsamhet för företagen och bättre löneutveckling för alla som jobbar. Och allt detta är sådant som ger stöd för fler jobb.

”Frihandel handlar i första hand inte om att skapa fler jobb utan om att skapa nya, bättre och mer välbetalda jobb.”

Det senaste frihandelsavtal som godkänts av EU är det med Kanada. Över 5 000 svenska företag exporterar redan i dag till Kanada. Det ger ett exempel på hur integrerad den svenska ekonomin är i den globala. Dessa företag kommer att få lättare att sälja sina varor och tjänster när avtalet träder i kraft den 1 maj i år. Avtalet river över 99 procent av tullarna, men avskaffar också andra hinder för de företag som vill handla över gränsen, som att inspektörer i både EU och Kanada ska behöva granska en viss vara för att kontrollera att den uppfyller en standard som är likadan på båda sidor av Atlanten.

Frihandel handlar i första hand inte om att skapa fler jobb utan om att skapa nya, bättre och mer välbetalda jobb. För det är egentligen bara specialisering fast på global nivå. Lika lite som vi skapar allt vi lever av själva kan ingen rimligtvis tro att vi i ett land med tio miljoner människor ska skapa alla varor och tjänster själva. Globaliseringen sker oavsett om vi vill det eller inte. Om vi vill att svenska företag ska ha de bästa förutsättningarna att kunna specialisera sig behövs frihandel.

Dagens handel ser inte heller ut som den gjorde förut. Få varor tillverkas från början till slut i ett enda land utan i globala värdekedjor där olika delar av processen görs i olika länder. För att svenska företag ska kunna bli mer produktiva måste det inte bara bli lättare för dem att exportera – det måste också bli lättare för dem att importera varor och tjänster så att de processer som görs i Sverige ska vara så produktiva och specialiserade som möjligt. Men frihandel ger också billigare mat, varor och tjänster varje gång vi går och handlar –  något som gör det lättare att leva på den lön man får och sänker trösklarna in på arbetsmarknaden.

Christofer Fjellner

Europaparlamentariker (M), vice gruppledare för EPP-gruppen i utskottet för internationell handel
Dela den här sidan