Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Ett år före valet – hur fixar vi jobbklyftan?

Foto: Ulf Kristersson: Peter Knutsson
Ulf Kristersson vs. Ylva Johansson

Sverige befinner sig i ekonomisk medvind, men vid horisonten tornar mörka moln upp. Hur ska utmaningarna på arbetsmarknaden egentligen hanteras? Vi bad Ulf Kristersson (M) och Ylva Johansson (S) att debattera frågan.

Polariserad arbetsmarknad riskerar orsaka ekonomiska och sociala problem

När ekonomin går in i en högkonjunktur förväntar vi oss att även arbetslösheten sjunker. Så har också skett under de år då ekonomin varit relativt stark och därtill eldats på av en expansiv finans- och penningpolitik. Dock kan trenden med sjunkande arbetslöshetstal, som vi sett sedan 2013, vara slut nästa år när stora grupper nyanlända ska ut på arbetsmarknaden.

”Dessvärre har man gjort alldeles för lite för att möta denna utveckling med reformer.”

På många sätt har den genomsnittliga arbetslösheten, så som den mäts av både SCB och Arbetsförmedlingen, kommit att säga oss allt mindre om hur arbetsmarknaden faktiskt fungerar. Det råder nämligen brist på arbetskraft i många sektorer och i vissa grupper är arbetslösheten mycket låg. För inrikes födda i åldersgruppen 25–54 år är arbetslösheten i nuläget så låg som 2,8 procent. För dem i samma åldersgrupp som är födda utomlands är den däremot 13,8 procent. Är man både utlandsfödd och lågutbildad, ser situationen än värre ut och vi vet att det redan i dag tar mycket lång tid för många nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Det råder alltså en kraftig polarisering på svensk arbetsmarknad, där vissa grupper så som infödda unga svenskar utan gymnasieutbildning och personer med funktionsvariation, är kraftigt överrepresenterade. Det här är en utveckling, som om den inte bryts, kommer leda till allvarliga ekonomiska och sociala problem.

Moderaterna har som mål att halvera jobbklyftan mellan utrikes och inrikes födda genom reformer som riktar in sig på både framväxten av nya jobb som fler kan ta, och tydligare incitament för människor att ta dessa jobb. Bland de konkreta reformer vi presenterat finns inträdesjobben, ett alliansförslag på en ny anställningsform som gör det möjligt att anställa någon till 70 procent av rådande ingångslön där resterande 30 procent av arbetstiden går till att lära sig jobbet. Vi menar också att jobbstimulansen i försörjningsstödet behöver stärkas för att minska de stora marginaleffekter som människor stöter på när de går till egen försörjning.

Från regeringens sida är man naturligtvis väl medveten om att svensk arbetsmarknad ser ut på det sätt som beskrivs ovan. Dessvärre har man gjort alldeles för lite för att möta denna utveckling med reformer. Det är lättare att framhålla att många nyanlända har hög utbildning än att finna lösningar för de som bara har grundläggande skolutbildning, om någon alls, när de ska ut på en tuff svensk arbetsmarknad med relativt få enkla jobb.

Sverige är och måste förbli ett land med hög produktivitet, som står sig väl i konkurrens med andra länder. Vi behöver fortsätta satsa på ett bra utbildningssystem och att driva en närings- och skattepolitik som uppmuntrar företag att starta och växa i Sverige. Men det får inte hindra oss från att samtidigt underlätta för människor med sämre förutsättningar att komma in på arbetsmarknaden och få sitt första jobb.

Ulf Kristersson

Ekonomisk-politisk talesperson, Moderaterna
Kraftiga investeringar möjliga tack vare ansvarsfull ekonomisk politik

Stora underskott har vänts till överskott i statens finanser och regeringen har bidragit till en god tillväxt. Det betyder att Sverige står starkt i mötet med den utmaning det innebär att fortsatt pressa ner arbetslösheten och underlätta för arbetsgivare att hitta den kompetens de söker.

Uppgiften är inte enkel. Det är nu vi står mitt uppe i den utmaning det innebär att bereda vägar till jobb för det stora antal nyanlända som söker sin plats på svensk arbetsmarknad. Sverige har tidigare inte stått tillräckligt väl rustat för att framgångsrikt klara etableringen. Det har förstärkt den oacceptabla klyftan i jobbchanser mellan inrikes och utrikes födda. Regeringen har därför vidtagit en rad åtgärder för att stärka etablering och matchning. Vi gör stora satsningar på yrkesutbildning, kompletterande utbildning och validering. Vi styr om användningen av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen, som stod raserad efter den borgerliga regeringens experimenterande. Tillsammans med parterna sätts snabbspår till bristyrken på plats. Vi lägger om Arbetsförmedlingen för att sätta arbetsgivarnas behov i centrum.

”Det är en sak att liksom Ulf Kristersson se problemen. Att leverera lösningar är ännu viktigare, och det gör regeringen med full kraft.”

Nu tar vi nya steg för att snabba på och förbättra nyanländas inträde på en arbetsmarknad i stort behov av arbetskraft. Tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik finns nu goda möjligheter att investera kraftigt.

Vid årsskiftet träder nya regler för etableringen i kraft. De innebär en genomgripande förändring av Arbetsförmedlingens arbete med nyanlända och lägger grund för ökad effektivitet. Nyanlända kommer liksom andra arbetssökande att omfattas av tydliga krav att ta del av insatser som rustar för arbete. Den förra regeringen införde en rättighet till insatser – vi tillför en skyldighet att delta. Samtidigt införs en utbildningsplikt för nyanlända. Den som under sin tid i etablering bedöms behöva utbildning för att komma i jobb ska ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in. I den svenska modellen står rättigheter och skyldigheter i balans.

Fler behöver utbildning för att möta arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens. I den budgetproposition regeringen snart lämnar till riksdagen föreslås en ytterligare utbyggnad av kunskapslyftet. Vi gör den största utbyggnaden av yrkeshögskolan sedan den infördes, 14 000 nya platser till 2022. Vi föreslår en kraftig utbyggnad av regionalt yrkesvux.

Regeringen förenklar också anställningsstöden till arbetsgivare som anställer långtidsarbetslösa och nyanlända. Flera stöd görs om till ett – introduktionsjobb. Det blir ett enkelt och träffsäkert sätt att kraftigt sänka lönekostnaden för arbetsgivaren, utan att urholka lön och övriga villkor för individen.

De borgerliga partierna vill lagstifta om en ny anställningsform, men svensk arbetsmarknad behöver inte mer lagstiftning. Regeringen tänker inte lagstifta om löner. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter. Svensk arbetsmarknad behöver utrymme för flexibilitet för att bygga lösningar som fungerar. Den flexibiliteten har gjort arbetsmarknadens parter till en kraft att räkna med och regeringen står lyhörd inför lösningar från parterna för att ytterligare stärka etablering och matchning på arbetsmarknaden.

Det är en sak att liksom Ulf Kristersson se problemen. Att leverera lösningar är ännu viktigare, och det gör regeringen med full kraft.

Ylva Johansson

Arbetsmarknads- och etableringsminister, Socialdemokraterna
Dela den här sidan