Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Delningsekonomin – vem vinner och försvinner?

Maria Eriksson vs. Mattias Goldmann

Debatten har stundtals gått het kring de möjligheter och utmaningar som delningsekonomin skapar. Etablerade branscher får se sig utmanade genom nya lösningar. Vi bad Maria Eriksson, frilansskribent, och Mattias Goldmann, vd på Fores, att peka ut vem som vinner och vem som förlorar i framtidens delningsekonomi.

Fler vinner än förlorar på delningsekonomin

Delningsekonomi har mött ett ökande intresse i Sverige de senaste åren. Och till en början verkar de flesta vara positiva.

Men så snart fenomenet ökar i omfattning dyker kritiken upp. Inte minst från etablerade branscher. Taxibranschen kämpar med näbbar och klor för att försvara sig mot konkurrens från olika samåkningstjänster. Hotell- och restaurangnäringen gnisslar tänder över appar som tillåter människor att ta emot natt- och middagsgäster i sina hem. Och i största allmänhet verkar det politiska etablissemanget tycka att det viktiga är att den svenska modellen inte naggas i kanten och att staten får in skattepengar från alla former av verksamheter.

När jag för egen del började hyra ut min toalett via appen Airpnp tog det inte många dagar innan den nämndes i en interpellationsdebatt i riksdagen. ”Hur ska vi beskatta detta?” var frågan som ställdes till finansminister Magdalena Andersson. Trots att jag inte tjänat en spänn på toaletten. Varken då eller senare.

”Förhoppningsvis låter vi konsumenternas efterfrågan på olika tjänster, istället för krångliga regelverk, styra vilka som blir vinnare och vilka som blir förlorare i framtidens delningsekonomi.”

Jo, jag förstår att det behövs tydliga regler kring exempelvis skatter. Att göra det så enkelt som möjligt för utförarna av olika småjobb att betala skatt kan också underlätta för tjänsterna att få större spridning, när den osäkerhet som nu råder minskar.

Men ett alltför stort fokus på att få till rätt regelverk, som dessutom ska accepteras av dem som arbetar utifrån gamla affärsmodeller, riskerar att leda till att delningsekonomin fortsätter att vara ett marginellt fenomen.

Uber lade förra året ner tjänsten UberPop där privatpersoner hade möjlighet att tjäna pengar genom att agera chaufförer. Andra företag inom delningsekonomin vittnar om svårigheter att få fart på verksamheten i Sverige.

Tack vare digital teknik kan vi nu bättre tillvarata underutnyttjade resurser. De branscher som nämndes i inledningen riskerar att förlora på detta.

Men om vi kan vi få snurr på delningsekonomin finns många vinnare. För att ta några exempel: studenter och nyanlända som har möjlighet att få olika småjobb. De som kan tjäna pengar på att hyra ut bostäder, bilar och andra tillgångar, men också de som genom detta får tillgång till sådant de annars inte skulle ha råd med. Här finns självklart också stora miljövinster.

Förhoppningsvis låter vi konsumenternas efterfrågan på olika tjänster, istället för krångliga regelverk, styra vilka som blir vinnare och vilka som blir förlorare i framtidens delningsekonomi.

 

Maria Eriksson

Maria Eriksson, frilansskribent som ligger bakom projektet 366DaysofSharing.com
Ingen självklar grön vinnare i delningsekonomin

Alltifrån bilar till borrmaskiner är oanvända större delen av tiden. Att dela resurser kan vara resurseffektivt, klimatsmart och lönsamt – men fem villkor måste vara uppfyllda!

  1. Lär av erfarenheten

Delningsekonomin är långt ifrån ny; år 47 f kr. förstördes biblioteket i Alexandria och många befintliga bibliotek har funnits så länge att de nu måste komplettera med sådant som ligger längre ifrån delandetanken för att inte tappa relevans, medan många bostadsrättsföreningar stänger tvättstugor och hobbyrum. Låt oss systematiskt lära oss av de som redan har erfarenhet av att dela.

”Det utmanas av Uber, med närmast obefintliga miljökrav och miljöbilsandel långt under taxis.”

  1. Försvara vunnen terräng

Efter många års arbete från lagstiftare, större beställare och aktiva konsumenter har alla stora taxibolag i Sverige nästan bara miljöbilar, vilket lagt grunden för att alla kan tanka biogas eller snabbladda el. Det utmanas av Uber, med närmast obefintliga miljökrav och miljöbilsandel långt under taxis. När vi väljer nya affärslösningar måste vi skydda det som redan uppnåtts.

  1. Trygga klimatnyttan

Bilpooler lyfts ofta fram som en viktig del av delningsekonomin; en privat bil står oanvänd 23 av dygnets 24 timmar vilket är dålig resurshushållning. Men affärsmodellen måste vara rätt; tar man som bland annat Car2Go betalt per minut så trycker man hårt på gasen för att minska kostnaden, med ökade utsläpp och olycksrisker. Klimatnyttan måste tryggas.

  1. Inkludera sociala aspekter

Delningsekonomin målas upp som ett socialt kontrakt där tillit skapas genom att vi delar saker, men verkligheten är ofta en annan. Många städer förbjuder nu delningsekonomins paradexempel Airbnb eftersom de bofasta blir i minoritet och ingen tar ansvar för områdets skötsel. Den sociala dimensionen måste finnas med från början.

  1. Samarbeta mera

Delningsekonomin i form av Uber och Airbnb har lett till våldsamma protester, men mycket går att lösa med mer samarbete. När bilindustrin engagerar sig i bilpooler når de kunder som aldrig skulle köpa deras bilar, och bidrar till minskad klimatpåverkan utan statlig detaljreglering. Låt oss vidareutveckla denna ömsesidiga vinning så att delningsekonomin blir mindre utmanande.

Skiftet till delningsekonomin är alltför värdefullt för att slarvas bort av blåögda entusiaster som inte förmå skilja hype från verklighet. Låt oss sköta omställningen väl – dela med eftertanke!

Mattias Goldmann

Vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores
Dela den här sidan