Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Dags att stärka rut-avdraget?

Ulf Lindberg vs. Göran Greider

Tio år efter att rut-avdraget infördes skapar reformen nytt engagemang. Kan rut bidra till att underlätta integrationen eller är det blott en subvention för rika som bidrar till att öka klyftorna i samhället? Vi bad Ulf Lindberg och Göran Greider att debattera denna heta potatis.

Rut – tio år av framgång

Tio år har nu gått sedan rut-avdraget infördes, och Almega var ledande i att driva på processen fram till beslutet. Vi gjorde undersökningar, tog fram rapporter och arrangerade seminarier. Det stod klart för oss att hushållens tjänstekonsumtion innebar en outnyttjad möjlighet. Vi hade två mål: visa hur lägre skatt på arbete kan frigöra efterfrågade tjänster och rädda en bransch som var på väg att gå under i det svarta jobbträsket. De tio gångna åren har gett oss rätt: svarta jobb har blivit vita och av branschens 24 500 nya jobb gick 75 procent till människor som stod utanför arbetsmarknaden.

Trots välunderbyggda undersökningar visade det sig att vi inte hade kunnat förutspå hur stor efterfrågan från hushållen faktiskt var. När Dagens Industri år 2007 frågade Almega om rut-avdragets potential var uppskattningen att tillväxten skulle plana ut vid en branschomsättning på fem miljarder kronor. Prognosen för 2017 landar dock på mer än tio miljarder.

”Och hur intressant eller irrelevant kulturskribenternas metadebatt än må vara så är det just verkligheten som våra politiker måste förhålla sig till.”

Trots att tio år har gått är debatten om rut-avdraget nästan mer aktuell än någonsin. Rut-debatten knyter an till frågor om jämställdhet, karriär, kvinnors företagande, livspussel, omsorg och inte minst integration. Men samtidigt som kultur- och ledarskribenter diskuterar huruvida man ska städa efter sig själv så tuffar utvecklingen på med en ständigt växande rut-sektor. Och hur intressant eller irrelevant kulturskribenternas metadebatt än må vara så är det just verkligheten som våra politiker måste förhålla sig till.

Faktum är nämligen rut-avdraget är den mest framgångsrika arbetsmarknadsreformen i modern historia. Faktum är att rut-avdraget är plusaffär för statskassan – det vill säga att sysselsättningseffekten ger mer än skattereduktionen kostar. Faktum är också att vi står inför en historisk arbetsmarknadsutmaning.

Läget är skarpt – vi är i akut behov av jobb med låga utbildningskrav och situationen kräver att vi satsar på det som vi vet fungerar. Därför måste rut-avdraget vidgas avsevärt och därför presenterade Almega för ett år sedan ett förslag till kraftigt vidgat rut-avdrag vi kallar hem-avdrag som på bara några år kan skapa 20 000 nya jobb.

Det är också därför regeringen nickar intresserat när vi berättar om våra undersökningar. Det är därför Alliansen i fredags presenterade ett förslag som inte ligger så värst långt från det förslag vi presenterade i fjol. Just på grund av att rut-avdraget är en välbeprövad jobbskapare som utgår från efterfrågan på arbetskraft, just på grund av att svenska folket uppskattar hjälp i vardagen. Därför är dagens rut-kritiker placerade långt ut i periferin på den politiska skalan med allt mer lättviktiga argument.

Ulf Lindberg

Näringspolitisk chef, Almega
Nej till rut!

När bör en verksamhet subventioneras? Svar: När den är mycket samhällsviktig. Och när jag väger samhällsintresset av dammfria villor i Danderyd mot dammfria sjukhuskorridorer är slutsatsen självklar: det är irrationellt och dessutom orättvist att skicka miljarder till de redan välbeställda när pengarna behövs långt bättre på annat håll. Att bredda avdraget – som jag hellre kallar bidraget – till sådant som att hämta och lämna tvätt eller att åka till återvinningsstationer är helt enkelt bisarrt och jag tror att många upplever förslaget som direkt parodiskt.

”Finns det inte en enda tänkande sociolog på näringslivssidan i svensk samhällsdebatt?”

Alliansen vill uppenbarligen skapa en ny tjänarklass. Men det viktiga nu, när befolkningen åldras, är att bygga upp en kommunal omsorg som når alla och inte bara de välbeställda som kan utnyttja rut.

Men inte bara det: Nu uppfostras en generation tjänsteföretagare till att leva på skatter, istället för att vara djärva innovatörer. Samtidigt ser vi på välfärdsområdet hur näringslivsintressen föder upp en generation företagare som livnär sig på den trygga skattebasen. Ska alltså den moderna tjänstesektorn kännetecknas av rädsla för att våga vistats på riktiga marknader?

I vården, i äldreomsorgen och i kommunala verksamheter som rör exempelvis parkförvaltning finns enorma behov av arbetskraft som inte skulle behöva kräva hög utbildning och som dessutom ger den anställde ett mindre ensamt jobb där språkfärdigheter kan inhämtas. Enkla, lågavlönade jobb i en statssubventionerad privat sektor kommer enbart att befästa klassamhällets värsta sidor.

Höjt tak för ett dessutom breddat rut-avdrag kommer framförallt att separera samhällsskikten än mer från varandra: de med högre inkomster lever ännu mer sitt liv, skilt från dem med lägre inkomster. Så bygger man på sikt upp allt starkare sociala spänningar i ett samhälle. Finns det inte en enda tänkande sociolog på näringslivssidan i svensk samhällsdebatt? Tydligen inte. Alla där är ute på skattjakt.

Göran Greider

Journalist och författare
Dela den här sidan