Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Hur skapar vi en jämställd arbetsmarknad?

Annelie Nordström vs. Elisabeth Svantesson

Trots att andelen kvinnor i Sverige som förvärvsarbetar är hög kan jämställdheten inte tas för given. Vi bad Annelie Nordström (FI) och Elisabeth Svantesson (M) att identifiera vad de ser som de viktigaste jämställdhetsutmaningarna på svensk arbetsmarknad.

Diskrimineringen av kvinnokodade yrken måste upphöra

Sverige anser sig vara ett av världens mest jämställda länder och så kan det vara i jämförelse med andra länder där läget är uruselt. Men vi har massor kvar att ta tag i, inte minst på arbetsmarknaden. Att de som arbetar i kvinnokodade yrken är diskriminerade på arbetsmarknaden är inte en åsikt, det är väl dokumenterade fakta. Men även inom andra yrkesgrupper ligger kvinnors löner lägre än mäns.

Grundpelarna i svensk jämställdhet är särbeskattningen, föräldraförsäkringen och barnomsorgen. Därför måste de värnas men också utvecklas för att jämställdheten ska kunna öka.

”Medlingsinstitutet bör få i uppdrag att stimulera de förhandlande parterna att utplåna värdediskrimineringen av de kvinnokodade yrkena på arbetsmarknaden.”

Dagens användning av föräldraförsäkringen, som i stora delar går att överlåta, skapar effekter som kraftigt förstärker ojämställdheten från första barnets födelse och som kvarstår resten av livet. Kvinnor tar inte bara ut en majoritet av de betalda dagarna, utan stannar hemma flera månader till, fast obetalt. Föräldraförsäkringen bör därför bli helt individuell och delas lika mellan föräldrar oavsett antal. Möjligheten att vara helt ledig eller gå ner i tid utan ersättning, bör tas bort. Vi vill alla vara delaktiga i våra barns liv så mycket vi kan och istället för en kraftigt utbyggd föräldraförsäkring bör heltidsmåttet för samtliga på svensk arbetsmarknad istället successivt minska till 30 timmar i veckan. Något som skapar utrymme för ett liv utanför arbetslivet. Motargumentet mot detta brukar i allmänhet vara att det är väldigt dyrt. Visst det kostar, men det gör de skyhöga sjuktalen och arbetslösheten också.

1985 fattade riksdagen beslut om ”En förskola för alla barn” från ett och ett halvt års ålder och i slutet på nittiotalet kom maxtaxan, så nu har alla råd att delta. Men när är det egentligen öppet på förskolan? Jo, när tjänstemännen, byggnadsarbetare och hantverkare arbetar men när en miljon arbetare på vaktbolag, sjukhus, äldreboenden, butiker, friseringar, restauranger och gymanläggningar jobbar då är det stängt.

Den svenska förskolan har ett dubbelt uppdrag, den ska se till så att barnens föräldrar kan förvärvsarbeta eller studera parallellt med att den ska ge varje barn god utveckling i enlighet med läroplanen. Ofta låter det som om vi glömt att den har ett förhållande till arbetsmarknaden. Exakt detsamma gäller även äldreomsorgen.

Det är inte okej att män tjänar 3,6 miljoner mer under ett arbetsliv och att kvinnor blir fattigpensionärer trots ett långt och hårt arbetsliv och många timmars obetalt arbete i hemmen. Medlingsinstitutet bör få i uppdrag att stimulera de förhandlande parterna att utplåna värdediskrimineringen av de kvinnokodade yrkena på arbetsmarknaden. Målet bör vara jämställda löner inom fem år. Lämpligast görs det parallellt med ett sänkt heltidsmått.

Annelie Nordström

Arbetsmarknadspolitisk talesperson, Feministiskt initiativ
Höga bidrag håller kvinnorna borta från arbetsmarknaden

Sverige är mer jämställt än många andra länder men det finns det fortfarande kvinnor som inte får uppleva varken frihet eller jämställdhet. Att ha ett jobb att gå till och att kunna försörja sig själv är en viktig förutsättning för jämställdhet. Dessvärre arbetar allt för få invandrarkvinnor och den ojämställdheten är något som varken regeringen eller FI tycks vilja se.

Gapet i andelen som jobbar mellan inrikes- och utrikes födda kvinnor är nästan dubbelt så stort som bland männen. Varje dag utan arbete innebär ett steg närmare bidragsberoende och utanförskap. Det kan vi moderater aldrig acceptera, arbetslinjen måste gälla alla. Vi tänker halvera jobbklyftan mellan invandrare och svenskfödda till 2025. Att fler utlandsfödda kvinnor kommer i jobb är avgörande i detta.

”Dessvärre arbetar allt för få invandrarkvinnor och den ojämställdheten är något som varken regeringen eller FI tycks vilja se.”

TV4 visade nyligen att vissa kvinnor lever mer isolerat i Sverige än i landet de flytt hit ifrån. Förlegade normer får aldrig hålla kvinnor tillbaka. I Sverige är kvinnor självständiga sina män och sina familjer. Moderaterna vill införa obligatorisk samhällsorientering med prov för nyanlända. Det måste bli tydligt vilka rättigheter och skyldigheter som finns i Sverige.

Det ska aldrig löna sig att stapla bidrag istället för att ta jobb – vi vill införa ett bidragstak så att drivkrafterna att arbeta ökar. För att göra det mer lönsamt att ta det första jobbet vill vi sänka skatterna på de lägsta inkomsterna. Vi vill också att socialtjänsten gör hembesök för att fånga upp de många kvinnor som lever på försörjningsstöd.

Alla vägar till den första raden på CV:t bör uppmuntras. RUT-branschen har fungerat som en viktig språngbräda in på arbetsmarknaden inte minst för många invandrade kvinnor, som också driver företag där. Moderaterna vill tredubbla RUT så att fler ska kunna få sitt första jobb.

Enligt FI behöver du inte vara medborgare eller arbeta för att ha full rätt till vår gemensamma välfärd. Men det är alltid någon annan som betalar. Utan människor som arbetar – ingen välfärd.  FI:s bidragspolitik skulle göra att förlegade könsnormer ges utrymme att hålla kvinnor borta från arbetsmarknaden. En kvinnofälla om man så vill.

Moderaterna vill halvera jobbklyftan mellan invandrare och svenskfödda till 2025. Arbetslinjen är en självklar grund för den som vill ha en rättvis och jämställd arbetsmarknad.

Elisabeth Svantesson

Arbetsmarknads- och jämställdhetspolitisk talesperson, Moderaterna
Dela den här sidan