Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Behövs fler sifferlösa kollektivavtal?

Anna-Karin Hatt vs. Johan Lindholm

En återkommande diskussion vid varje avtalsrörelse är om nivån på löneökningarna ska bestämmas i centrala kollektivavtal. Flera parter har starka åsikter i frågan.

Vi har frågat Anna-Karin Hatt, Almega och Johan Lindholm, Byggnads om det behövs fler sifferlösa kollektivavtal.

Sifferlösa avtal ger en mer verksamhetsnära lönesättning

Med utgångspunkt i att arbetsgivare, fack och anställda lokalt har bäst kunskap om verksamheten så finns det en logik i att lokal lönesättning bättre speglar verkligheten än om centrala fack och arbetsgivarorganisationer ska fatta dessa beslut.

När fack och arbetsgivare i Stockholm förhandlar fram centralt bestämda löneökningar blir det ofrånkomligen så att man ska hitta en nivå som passar alla. Det slutar oftast i en nivå som egentligen inte passar någon.

”En av de största fördelarna med sifferlösa avtal är att lönesättningen blir så mycket mer verksamhetsnära och att lön på ett bättre sätt kan kopplas till individuella arbetsinsatser.”

Ett uppenbart problem med att försöka använda en och samma modell, och en centralt satt siffra i det centrala avtalet, för många tusentals företag och deras anställda är givetvis att den sortens avtal inte tar hänsyn till hur verksamheten ser ut på ett enskilt företag.

Därför har Almega och ett flertal av våra motparter enats om det som kallas för ”sifferlösa avtal”. I praktiken är det kollektivavtal som inte reglerar takten på löneökningarna.

En av de största fördelarna med sifferlösa avtal är att lönesättningen blir så mycket mer verksamhetsnära och att lön på ett bättre sätt kan kopplas till individuella arbetsinsatser.

För företag inom tjänstesektorn, där personalen ofta är den största utgiften men också den största tillgången, finns det en stor fördel med avtal som skapar mer flexibilitet och stärker kopplingen mellan den anställdas prestation och nivån på löneökningen.

Det ger större möjligheter för den anställda att påverka sin egen löneutveckling och ger företaget bättre förutsättningar att satsa på nyckelpersonal.

Almega tittar nu tillsammans med våra fackliga motparter på hur vi kan gå vidare och hitta former för att teckna fler sifferlösa avtal med lokal lönebildning.

Det skulle göra den svenska arbetsmarknaden mer dynamisk och konkurrenskraftig och skapa bättre förbättringar för både medarbetarna och företagen i det nya näringslivet som växer fram.

Anna-Karin Hatt

Anna-Karin Hatt är vd på Almega
Sifferlösa avtal urholkar grundfundamentet i den svenska modellen

Svaret är nej. Svensk arbetsmarknad bygger på en samarbetskultur där vi parter förhandlar fram lönerna för miljontals arbetstagare. Det näringslivet kallar sifferlösa avtal flyttar makten över lönebildningen till företagen och sätter Sveriges arbetstagare i baksätet. Det kommer vi aldrig att gå med på.

I över hundra år har fackföreningsrörelsen steg för steg förbättrat villkoren för arbetstagarna och garanterat löneökningar som kommer alla till gagn. Näringslivet har motsatt sig varje reform. Det har ansetts omöjligt och dyrt och innefattat allt från lönenivåer till rätten till betald semester.

Vi är stolta över våra framgångar och vi vill fortsätta att utveckla den svenska modellen.

I byggbranschen har vi gått från ett historiskt daglöneri till dagens situation med arbetsmarknadens mest rättvisa och icke-diskriminerande kollektivavtal. Oavsett kön, ålder eller etnicitet delar vi solidariskt på kakan. Det vill vi se även i andra branscher.

”Det näringslivet kallar sifferlösa avtal flyttar makten över lönebildningen till företagen och sätter Sveriges arbetstagare i baksätet. Det kommer vi aldrig att gå med på.”

Vi ska minska löneklyftorna och vi ska få väck gapet mellan män och kvinnor. Då mer än någonsin behöver vi snarare fler än färre siffror i kollektivavtalen. Ett krontal behövs och det driver vi i årets avtalsrörelse.

Det Almega kallar för sifferlösa avtal går tvärt emot den ambitionen. Istället för jämbördiga parter som förhandlar fram ansvarsfulla beslut vill direktörerna i näringslivet ställa klockan tillbaka.

Sifferlösa och lokala förhandlingar flyttar nämligen makten över lönebildningen. De förvägrar fackföreningarna och arbetstagarna den fackliga verktygslådan med konfliktvapnet i spetsen. Plötsligt kan lönerna sättas godtyckligt och vissa anställda helt nekas lönehöjningar medan andra premieras kraftigt. Individer och grupper ställs mot varandra. Knappast framtidssyftande eller modernt, tycker vi.

Felavlönade grupper har under lång tid tappat gentemot högavlönade grupper. Kvinnodominerade yrken kommer aldrig komma ikapp med enbart procentuella löneökningar. Det är därför vi inom Byggnads driver kravet på ett krontal för alla som tjänar under en viss nivå. På så vis tar vi tydligare kliv mot minskade löneklyftor på arbetsmarknaden.

Det är varken otippat eller förvånande att Almega vill få in sifferlösa avtal inom LO:s områden. Det ökar deras makt över de anställda och söndrar fackföreningarnas möjligheter att agera. Istället för att förhandla med de demokratiskt valda representanterna för över 1,5 miljoner arbetare vill man flytta ner förhandlingen till att stå mellan den anställde och närmaste chefen.

Vi har många utmaningar att hantera på svensk arbetsmarknad. Låt oss diskutera hur vi tillsammans kan komma tillrätta med dessa istället för att behöva hantera attacker på själva fundamentet i vår svenska modell.

Johan Lindholm

Johan Lindholm är förbundsordförande på Byggnads
Dela den här sidan