Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Debattduell: Behöver Sverige fler enkla jobb?

Elisabeth Svantesson vs. Mikael Damberg

I dag står många människor långt från arbetsmarknaden. En del anser att det beror på löneläget, andra att det har att göra med utbildningsnivåerna. Vi har frågat Mikael Damberg (S) och Elisabeth Svantesson (M) om svensk arbetsmarknad behöver fler enkla jobb.

Vi behöver öppna dörren till svensk arbetsmarknad

Sverige har lägst andel så kallade ”enkla jobb” i EU – och omfattande integrationsproblem. Enbart utbildning kommer inte att räcka för att lösa den uppgift vi står inför. Det behövs också fler vägar till ett första jobb som inte kräver högre utbildning. Därför vill Moderaterna se en ny lärlingsanställning i las och tredubbla taket i rut-avdraget.

Alldeles för många knackar på dörren till svensk arbetsmarknad utan att någon öppnar. Inte ens hälften av de nyanlända har jobb efter åtta år. Skillnaden mellan hur mycket inrikes och utrikes födda jobbar är näst störst i EU. Barn växer upp i Sverige utan att se sina föräldrar gå till jobbet.

Hälften av de nyanlända i Sverige har utbildning som maximalt motsvarar grundskola på nio eller tio år med sig. Att dessa rustas med utbildning i Sverige är viktigt – vi föreslår bland annat en utbildningsplikt för nyanlända vuxna som saknar gymnasieutbildning. Men det kommer inte att räcka. Jobben som inte kräver högre utbildning måste bli fler.

”Barn växer upp i Sverige utan att se sina föräldrar gå till jobbet.”

I rut-branschen har vi sett att många nya i Sverige fått sina första jobb. Många utrikes födda har dessutom kommit att driva företag här. Regeringen har försvårat för dessa jobb genom att halvera taket i rut. Moderaterna vill istället ta tillvara på rut-reformens potential som jobbskapare och tredubbla taket.

För att det ska bli enklare för fler arbetsgivare att satsa på en person utan arbetslivserfarenhet vill vi införa ett nytt lärlingsjobb i lagen om anställningsskydd; Förstajobbetanställning. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning och nyanlända ges möjlighet att kombinera arbete med utbildning på en arbetsplats där lön utbetalas för jobbdelen.

Regeringen satsar istället på ”beredskapsjobb” – arbetsuppgifter som i dag inte utförs ska hittas på för att sedan kunna utföras ute på statliga myndigheter. Man förhalar förenklingen av lönestöden genom att tillsätta en utredning. Samtidigt försvårar man för de beprövade och väl fungerande RUT-jobben. Det är helt fel prioriterat.

Det är inte politiker som skapar jobb utan främst företag som vill och kan anställa. Men då måste politiken röja undan hinder och säkerställa att så bra möjligheter som möjligt finns på plats. Och behovet av reformer på arbetsmarknaden är stort.

 

Elisabeth Svantesson

Arbetsmarknadspolitisk talesperson
Fler jobb – men inte sänkta löner

Under den borgerliga regeringens åtta år ökade klyftorna i Sverige. Den här regeringen har bytt riktning för politiken. Det har nu skapats 120 000 nya jobb sedan valet och arbetslösheten har pressats ner under sju procent.

Samtidigt har Sverige på kort tid tagit emot fler människor än någonsin tidigare. Bara de 163 000 som sökte skydd under 2015 motsvarar ett nytt Sundsvall och ett nytt Kalmar.

Gruppen nyanlända består till stor del av yngre människor som behöver lära sig svenska och komma in i utbildningssystemet. En tredjedel av dem som är inskrivna i etableringsuppdraget är välutbildade. De behöver validering och snabba vägar in på arbetsmarknaden. En mindre grupp är både äldre och saknar längre utbildning. För dessa kommer det krävas fler enkla jobb.

Men borgerliga partier argumenterar istället för enkla jobb åt alla med sina förslag om sänkta löner. Anna Kinberg Batra har inte kunnat ge tydligt besked om hur en moderatledd regering skulle agera. Men en nyligen genomförd SVT-undersökning bland moderata politiker bekräftar att det finns starkt stöd i hennes parti för att sänka löner. Samma sak i de andra borgerliga partierna.

Risken med kraftigt sänkta löner för vissa grupper är att det återigen blir de som redan har lägst löner, som får ta smällen genom ännu lägre lön. Det är inte vägen framåt för Sverige.

Därför kommer en socialdemokratiskt ledd regering aldrig att sänka löner på svensk arbetsmarknad. Vi håller fast vid den svenska modellen och vidtar andra åtgärder.

Vi förstärker extratjänsterna i välfärden genom att erbjuda arbetsgivarna full kostnadsteckning. På så sätt får personal i förskolor, äldreboenden och sjukvård också bättre avlastning.

”Därför kommer en socialdemokratiskt ledd regering aldrig att sänka löner på svensk arbetsmarknad.”

Samtidigt startar regeringen satsningen på 5 000 moderna beredskapsjobb i statliga myndigheter. Vi har också utvidgat rut-avdraget till trädgårdstjänster, flyttjänster och IT-tjänster. Efter justeringen slår rut-användandet nya rekord.

Vi är övertygade om att det finns utrymme för fler jobb med enklare kvalifikationer också i privat sektor. Dagens anställningsstöd ger många enklare vägar in i jobb. Många företag tvekar dock att använda dem. En del upplever stöden som för krångliga eller att de saknar nödvändig flexibilitet.

Regeringen har beslutat att se över anställningsstöden och kommer nu också att satsa 50 miljoner på att fler matchningsaktörer ska utvecklas i Sverige. Matchningsaktören kan vara till exempel sociala företag eller bemanningsföretag som bidrar till att minska osäkerheten en arbetsgivare kan känna inför att pröva en person som varit utan arbete en mycket lång tid. Inspiration finns bland annat i Södertälje där ungdomar anställs av Telje Tillväxt och sedan hyrs ut till kundföretag.

Målsättningen måste vara att när det går bra för Sverige ska alla ges en chans att arbeta och göra rätt för sig. Då är enkla jobb en del av en större jobbpolitik.

Mikael Damberg

Närings- och innovationsminister
Dela den här sidan