Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Maja Suslin/TT, Henrik Montgomery/TT

Därför splittrar EU:s sociala projekt Sverige

Därför splittrar EU:s sociala projekt Sverige

Publicerat av Daniel Mellwing

Imorgon, fredag, är det EU-toppmöte i Göteborg. Arbetsmarknadsnytt förklarar spelplanen och reder ut det du behöver veta om den så kallade sociala pelaren. Kritiker menar att EU kommer att diktera reglerna på svensk arbetsmarknad, medan regeringen tonar ned riskerna.

Imorgon, fredag, är det dags för det stora EU-toppmötet i Göteborg som statsminister Stefan Löfven tillsammans med Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har bjudit in till. EU-ledare från medlemsländerna är på plats för att bland annat anta den så kallade sociala pelaren. Den svenska regeringen har varit pådrivande i arbetet, vilket har väckt kritiska röster från flera håll.

Men vad är den sociala pelaren?

I praktiken innebär den att EU-länderna ska förhålla sig till 20 sociala principer som bedöms vara viktiga för en funktionell och rättvis arbetsmarknad och välfärd. Principerna är indelade i tre kategorier:

• lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden,
• rättvisa arbetsvillkor,
• social trygghet och social integration.

Lanseras som icke bindande vision

Parterna på arbetsmarknaden bedömer pelarens effekter lite olika. Fackförbundet Saco ser positivt på den – som en vision.

– Den sociala pelaren är egentligen en målsättning för hur man ska jobba med rättvisa villkor för EU-medborgare. Saco välkomnar den sociala pelaren. För oss är det främst en vision för arbetsmarknaden. Vi anser dock att det är viktigt att vi bibehåller den svenska modellen samtidigt som vi jobbar med de andra medlemsländerna mot en gemensam vision, säger Laila Abdallah, internationell sekreterare på Saco, under ett möte i Europahuset.

LO går steget längre.

– Vi har ett ännu större engagemang. Det handlar om att verka för en samhällsutveckling på grundval av politisk, social och ekonomisk demokrati präglad av jämlikhet. Så policyutveckling, både nationellt i Sverige och EU är viktigt för oss, säger Ellen Nygren, ombudsman på LO.

För tidigt att bedöma effekterna

Torbjörn Eklund, utredare på Arbetsgivarverket, menar att det är för tidigt att bedöma effekterna av en social pelare.

– Om vi ska gå in på det rättsliga, så är det ju inte rättsligt bindande i dagsläget, så därför berörs vi ju inte direkt. Men frågan är vad som blir följderna av pelaren, det vet vi ännu inte, säger han.

Gabriella Sebardt, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, förklarar att 13 av de 20 principerna berör arbetsgivare och företag.

– Så vi påverkas i allra högsta grad, säger hon.

Finns det några problem som den sociala pelaren är lösningen på?

– Många med mig gör analysen att det har blivit ett större glapp mellan rika och fattiga. Det är sociala dimensioner som inte fungerar i EU idag. Därför är det viktigt att man inom EU gifter ihop det här. Men från Saco vill vi inte ha det bindande, utan vi vill att man använder så kallade ”soft laws”, säger Laila Abdallah.

”Skulle börjat i andra ändan”

Gabriella Sebardt betonar att hon i grunden är positiv till EU, men att det finns problem med den sociala pelaren.

– Som vision, visst, det är fina mål. Men vi är inte säkra på att det här är medlet. Vi tycker att man skulle ha börjat i andra änden. Skillnaderna mellan dagens länder handlar om konkurrenskraftiga företag, sysselsättning, arbetslöshet, kompetensnivåer och annat. Som sagt börja i andra änden. Det är företagandet som skapar välstånd, skatteintäkter och förutsättningar för att jobba med de här frågorna, säger hon.

– Det vore ju fint om de här pelarna skulle stanna vid ”soft laws”, det vill säga rekommendationer, men vi ser redan i dag att det här är på väg att bli ”hard laws”, fortsätter Gabriella Sebardt.

Allvarliga hot mot den svenska modellen

Vissa länder har redan börjat prata om europeiska minimistandarder och minimilön som gemensamma EU-regler. Och även om den sociala pelaren inte har lanserats som rättsligt bindande så har den redan åtföljts av lagstiftningsförslag på fem av de 13 områden som berör företag och arbetsgivare, betonar Gabriella Sebardt. Hon anser det finns ett allvarligt hot mot den svenska arbetsmarknadsmodellen, som många verkar ha missat eller naivt förbisett. Om EU-ledarna inte sätter stopp befarar hon en maktförskjutning från nationell nivå till EU.

– Jag har ägnat en stor del av mitt professionella liv åt att studera det som parterna har åstadkommit på den svenska marknaden. Och jag är förtjust. Vi avtalar flexibelt på olika nivåer mellan oss och förbund, och mellan företag och lokala fack. Men Kommissionen har redan lagt fram tre förslag som täcker in fem principrättighetsområden, där tanken är lagförslag på EU-nivå. Så jag är väldigt orolig. Det här går rakt emot den ordning som vi har skapat på den svenska arbetsmarknaden, säger hon.

EU-lagar smyger sig på

– Det är just det här som vi är bekymrade över. Kanske inte själva pelaren, utan följderna av pelaren och vad som kan komma längre fram. De här direktiven är väldigt bekymrande. Nu gäller det att se till att det här blir rekommendationer, och inte något bindande för framtiden, säger Torbjörn Eklund.

LO:s Ellen Nygren tar inte hotet på lika stort allvar.

– Självklart värnar vi arbetsmarknadens parters fria förhandlingsrätt. Men redan i dag underkastar vi oss internationella konventioner och regleringar, det är inget nytt.

”Behöver lyfta de sociala frågorna”

Irene Wennemo(S), statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, menar att det är viktigt att lyfta upp de sociala frågorna på dagordningen, inte minst efter den åtstramningsperiod som Europa har haft.

– Annars kommer vi att tappa acceptans för EU-projektet, och det är en analys vi delar med Kommissionen, säger hon.

Men i det här ska möjligheten att själva kunna förfoga över den svenska modellen inte underskattas, enligt Gunnar Hökmark (M), Europaparlamentariker. Inte heller självbestämmanderätten när det gäller exempelvis pensioner, familjepolitik, skola, vård och omsorg.

– Proklamationen som ska diskuteras på EU-mötet är rätt allmän och det är väldigt svårt att vara emot den. Problemet är att man öppnar dörren för att EU ska fatta beslut i de här frågorna. Varje fråga som förs upp på gemensam nivå förutsätter alltid någon typ av kompromisser. Det är en stor risk för Sverige, säger han.

Marita Ulvskog (S), Europaparlamentariker, menar dock att proklamationen inte tvingar något medlemsland till något.

– Det är en signal om att ta mer ansvar för människor och medborgare, säger hon.

Varnar för att makt flyttas till EU

Gunnar Hökmark anser att hon är naiv.

– Ska man reglera arbetsmarknaden på europeisk nivå? Sådana diskussioner förs och det finns väldigt många som vill ha det så. Det har som sagt redan lagts förslag i den riktningen. Men då ska vi ha klart för oss att det inte är förenligt med en svensk modell, säger han.

Det handlar inte om att byta ut vår svenska modell utan om att dra nytta av våra gemensamma kunskaper och erfarenheter, sa Stefan Löfven nyligen. En del av toppmötet ska också handla om att visa upp Sverige från den bästa sidan. Där ingår bland annat den svenska partsmodellen, påpekar Irene Wennemo.

– Bara för att vi talar om hur vi gör i Sverige så kommer inte andra säga ”aha”. Så funkar det inte. Vi är tio miljoner av 500 miljoner i EU och får ett inflytande som motsvarar det, säger Gunnar Hökmark.

21:a punkten: Håll borta lagstiftning på EU-nivå

Viktiga arbetsmarknads- och välfärdsfrågor är det bättre och enklare att besluta om nationellt, det ska inte EU ha huvudansvar för, betonar Gunnar Hökmark.

– Jag skulle vilja lägga till en 21:a princippunkt, att hålla borta lagstiftning på EU-nivå, då är jag nöjd, avslutar han.

Fler röster om sociala pelaren

”Den sociala pelaren kommer att påverka Sverige negativt. Den hotar den välfungerande svenska modellen och den kan också förstöra EU:s inre marknad”, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt.

 

”Den kan vara det första steget mot en gemensam EU-skatt och kommer också att leda till ökad splittring inom EU, efter Brexit. Det är ett utomordentligt farligt förslag, som bör motarbetas och det är hög tid att aktörer som är skeptiska också börjar agera”, säger Ratios vd Nils Karlson.

 

”Först och främst. Jag är mycket EU-positiv. Till exempel tycker jag att vi inte borde kalla handel på den inre marknaden för import och export. Bara en sådan sak visar att vi har en lång väg kvar att gå i vår syn på EU”, säger Magnus Larsson, orolig it-företagare.

 

”Ska vi ha en social pelare i EU där vi ska influera varandra så är det ju inte säkert att den svenska modellen är den som kommer att influera EU utan då kanske vi blir influerade av andra länder”, sa Annie Lööf till SVT i våras.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-11-16 - 11:11 #LöNEBILDNING DEN-SVENSKA-MODELLEN

En avtalsrörelse

– så går den till