Arbetsmarknadsnytt

Nyheter

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Crafoord: Byggnads immunitet gäller inte längre

Foto: Centrum för rättvisa/TT

Crafoord: Byggnads immunitet gäller inte längre

Byggnads försökte tvinga småföretagaren Henrik Gustavsson att skriva på ett olagligt kollektivavtal. När han vägrade inledde Byggnads en blockad som ledde till bolagets konkurs. Och i media har det rapporterats om bagerier, salladsbarer och andra småföretag som under hot tvingas på kollektivavtal. Men fackföreningar kan bli skadeståndsskyldiga, betonar Clarence Crafoord, vd på Centrum för rättvisa.

Strax innan jul förra året gav Högsta domstolen, HD, ett principiellt viktigt besked i fallet Henrik Gustavsson mot Byggnads. HD klargjorde att fackföreningar som vidtar stridsåtgärder i strid med Europakonventionen kan bli skadeståndsskyldiga.

– När processen drog igång så var den allmänna uppfattningen att arbetsgivarorganisationer och fackföreningar i princip var immuna mot den här typen av skadeståndsanspråk, säger Fredrik Bergman, chefsjurist på Centrum för rättvisa.

Men nu går det alltså inte längre att bete sig hur som helst på den svenska arbetsmarknaden, betonar Clarence Crafoord, vd för Centrum för rättvisa.

– HD säger egentligen två saker. Det första är att stridsåtgärder som syftar till att genomföra något som står i strid med Europakonventionen är olagliga, och får inte vidtas. Det andra är att stridsåtgärder som är kvalificerat otillbörliga kan göra att man ådrar sig ett skadeståndsansvar. Därmed finns det inte längre någon immunitet för Byggnads, eller någon annan som agerar på ett orimligt sätt, säger han.

Småföretagaren Henrik Gustavsson drev byggbolaget HGS och hade tre anställda. Ingen av dem var med i Byggnads, anställningsvillkoren på företaget var ju lika bra eller till och med bättre än kollektivavtalet som Byggnads ville tvinga på bolaget.

– Det fanns flera skäl till att bolaget sade nej till att bli påtvingade kollektivavtalet, men det främsta skälet var att det innehöll så kallade granskningsavgifter som innebar att bolaget skulle avstå en och en halv procent av de anställdas löner till Byggnads varje månad, säger Clarence Crafoord.

Men Byggnads gav sig inte och under 2006 inledde de stridsåtgärder mot bolaget. De kontaktade företagets leverantörer och uppmanade dem att sluta samarbeta med bolaget. Det påverkade företaget allvarligt eftersom hela verksamheten byggde på samarbete med exempelvis elektriker och målare.

Mitt under pågående blockad kom det en dom från Europadomstolen i ett annat fall (Evaldsson m.fl. mot Sverige) som underkände granskningsavgifterna, eftersom de strider mot äganderättsskyddet i Europakonventionen. Domstolen underkände granskningsavgifterna redan på grunderna att ingen visste vad som hände med pengarna, berättar Clarence Crafoord.

– Så allvarligt var det. Över tid var det väldigt stora summor som slussades in från personer som hade valt att stå utanför Byggnads in i deras organisation. Ändå kunde inte Byggnads redovisa vart pengarna tog vägen. Det vill säga, distinktionen mellan facklig och icke-facklig verksamhet blir ju rätt så teoretisk när pengar slussas med tvång från människor som valt att stå utanför. Byggnads är ju dessutom i hög grad en politisk organisation, säger han.

Trots Europadomstolens tydliga markering mot granskningsavgifterna fortsatte Byggnads med stridsåtgärderna mot Henrik Gustavssons bolag, vilket resulterade i att bolaget gick omkull.

– Byggnads krossade det här bolaget så att de anställda blev arbetslösa och att Henrik Gustavsson förlorade sitt företag. Och det gjorde man med krav på ett kollektivavtal som innehöll ett moment som var olagligt, säger han.

Ok, efter HD-domen vet vi att fackföreningar kan bli skadeståndsskyldiga om de vidtar olagliga stridsåtgärder, om åtgärderna är kvalificerat otillbörliga.

– Det finns ingen ansvarsimmunitet, det finns spelregler. När budskapet sjunker in är det klart att det får en viss styrande effekt på arbetsmarknaden. Efter HD:s dom kan ingen komma och säga att de inte kände till detta, vilket faktiskt har varit ett av Byggnads argument, säger han.

Enligt Clarence Crafoord innebär HD-domen även att det har införts en proportionalitetsprincip för arbetsmarknadsorganisationers konfliktåtgärder. Det vill säga, en stridsåtgärd som har svagt eller inget fackligt syfte och som orsakar stor skada för motparten kan vara över gränsen.

– Det HD säger är att man måste göra en avvägning mellan olika intressen. I det här konkreta fallet ställs Byggnads intresse av att vidta stridsåtgärder i syfte att få igenom sitt kollektivavtal mot bolagets intressen och respekten för fri- och rättigheter, äganderätt och föreningsfrihet. Den här intresseavvägningen har man av någon anledning bävat väldigt mycket inför i den politiska diskussionen och i samtal på den svenska arbetsmarknaden, säger han.

Även om HD inte har infört en allmängiltig proportionalitetsprincip så ligger det i domens själva fundament, betonar han.

– Om ett agerande är oförenligt med Europakonventionen eller inte är alltid en bedömning som görs med tillämpning av en proportionalitetsprincip. Och enligt HD ska själva skadeståndsbedömningen göras utifrån en proportionalitetsbedömning. Så som jag ser det har det nu införts en proportionalitetsprincip, i vart fall när det gäller de grundläggande spelreglerna för konfliktvapnet, säger han.

Så kan Henrik Gustavsson få skadestånd från Byggnads och få tillbaka värdet av sitt företag? Är det fackliga intresset tillräckligt tungt för att stjälpa ett helt företag? Var går gränsen för vad som är kvalificerat otillbörligt? Det är frågan för den domstolsprövning som nu fortsätter i Stockholms tingsrätt, betonar Clarence Crafoord.

– Värdet av bolaget var ungefär 800 000 kronor. De pengarna har han nu krävt tillbaka. Man kan nog räkna med att det kommer en dom i första instans under det här året. Sedan kan ju domen överklagas till hovrätten, och sedan till HD, säger han.

Man ska komma ihåg att när Henrik Gustavsson under 2007 försökte stoppa stridsåtgärderna som ledde till bolagets konkurs så krävde Byggnads över en halv miljon kronor i ersättning för advokater, och rättegångskostnaderna fortsätter att öka. Mycket står på spel för en småföretagare, betonar Clarence Crafoord.

Jag menar vad gör en bageriägare som får en faktura likt den Henrik Gustavsson fick?

Finns det ett mönster? Att starka fackföreningar ger sig på småföretagare som inte vågar eller har tillräckliga muskler för att driva processer?

Jag kan bara konstatera på ett allmänt plan att det inte är ovanligt att den resursstarke många gånger poängterar sin styrka för motparten. Det är nog få som skulle invända mot att i domstolsprocesser över lag så använder sig den ekonomiskt starkare parten av en strategi som går ut på att svälta räv. Det är inget ovanligt, säger han.

Han betonar att det är viktigt att småföretagare som utsätts för stridsåtgärder känner till sina rättigheter.

– Jag tror att ett jättestort antal företagare inte känner till att de faktiskt har ett värn mot olagliga inslag i de kollektivavtal som någon vill att de ska skriva på. Jag tror att få känner till att man kan vägra skriva på med hänvisning till Europakonventionen, eller domen från HD. Stridsåtgärder får inte vidtas om de inte klarar ett ”konventionstest”, det är viktigt att känna till, säger han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-03-21 under ARBETSFRED-ELLER-KONFLIKT

Veckans mest lästa / delade