Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Chefekonomer försvarar industrinormen

Chefekonomer försvarar industrinormen

Publicerat av Daniel Mellwing

På senare tid har industrins normerande roll ifrågasatts från olika håll. Men att frångå industrinormeringen vore direkt skadligt, betonar chefekonomerna Mats Kinnwall, Lena Hagman, Anders Rune och Carl Eckerdal, i en debattartikel.

Industriavtalet, som fyllde 20 år i år, utgör ryggraden i svensk lönebildning. Perioden före Industriavtalet präglades av oreda, och löneökningar som var långt högre än i omvärlden. Sverige tappade i konkurrenskraft samtidigt som lönekuverten fylldes med luft.

Men trots att Industriavtalet har levererat 60 procentiga reallöneökningar och skapat stabilitet på svensk arbetsmarknad har modellen kritiserats på senare tid från olika håll. Bland annat har fackkonstellationen 6F hävdat att arbetsmarknaden ser annorlunda ut i dag, och ”att det inte längre är självklart att det är industrin som ensamma ska styra den svenska lönebildningen och sätta normen för vad samhället tål för löneökningstakt”.

Nyligen var även Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, ute och kritiserade industrins märkessättande roll i Dagens Nyheter. Han betonar att industrimärket har hållit tillbaka löneökningarna, vilket har varit positivt för sysselsättningen. Men å andra sidan menar han att dagens system inte har kunnat åstadkomma önskvärda relativlöneförändringar, vilket har bidragit till en stor brist på exempelvis lärare och sjuk- och undersköterskor.

Om inte det totala arbetskraftsutbudet kan öka, exempelvis genom en framgångsrik integration av utrikes födda, är lösningen enligt Lars Calmfors att föra över resurser från den konkurrensutsatta sektorn och ge utrymme för en expanderande inhemsk sektor. Eller med andra ord, låta lönerna på ”hemmamarknaden” öka snabbare än i internationellt konkurrensutsatt verksamhet, såsom exportindustrin.

Men resonemangen sågas av chefsekonomerna Mats Kinnwall, Industriarbetsgivarna, Lena Hagman, Almega, Anders Rune, Teknikföretagen och Carl Eckerdal, Livsmedelsföretagen/IKEM. Att frångå industrinormeringen vore direkt skadligt för svensk samhällsekonomi, markerar de i en debattartikel i Dagens Industri.

”Skulle man överge industrinormen och i stället låta till exempel kommunsektorn vara delvis löneledande, finns ingen realistisk eller alternativ grimma för lönebildningen. Risken är därför stor att kraftiga löneökningar river hål i de kommunala budgetarna och att detta förstärker tendensen till högre skattetryck, skriver de.

Ska Sverige stå sig i den internationella konkurrensen krävs en stark konkurrensutsatt sektor, enligt chefsekonomerna. Att genom ändrade relativlöner föra över resurser från konkurrensutsatt verksamhet till exempelvis den kommunala sektorn skulle ha många förlorare, betonar de. Högre löneökningar för vissa skulle direkt få konsekvenser på andra håll.

”Att öppna för att släppa in hemmamarknaden i lönebildningen vore förödande. Industriavtalet har levererat mycket höga reallöneökningar under två decennier och tjänat svensk samhällsekonomi väl. Att förändra modellen i den riktning Lars Calmfors förespråkar är fel väg att gå”, skriver de.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-06-08 - 16:52 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE

En avtalsrörelse

– så går den till