Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Chefekonom: Industrin viktig jobbmotor

Chefekonom: Industrin viktig jobbmotor

Publicerat av Redaktör

Industri och tjänsteföretag hänger ihop. Att ställa sektorerna mot varandra är inte fruktbart. Det menar Mats Kinnwall, chefekonom Industriarbetsgivarna. ”Det blir ingen apputveckling om det inte finns telefoner och det blir ingen datorspelsutveckling utan datorer”, säger han.

Diskussionen om industrins betydelse har pågått under en längre tid. Inte sällan beskrivs läget som att tjänstesektorn växer kraftigt medan industrin är på tillbakagång. En del talar till och med om en ”avindustrialisering”.

– Ofta hör man att industrin går kräftgång, men det är viktigt att förstå komplexiteten och värdekedjorna. Vi måste inse att verksamheter som tidigare inte var industriverksamheter, men som drevs inom industriföretagen, har flyttat ut. Industrins tillbakagång är till stor del en synvilla, säger Mats Kinnwall, chefekonom Industriarbetsgivarna och Skogsindustrierna.

Tillsammans med Almegas chefekonom Lena Hagman har han tagit fram rapporten ”Svensk industri med stort tjänsteinnehåll”. Syftet är att belysa industrins betydelse och inte minst få politiker att inse att industrin i hög utsträckning möjliggör välfärden.

– Det är viktigt att uppdatera siffrorna och sprida kunskap. Vi måste utgå ifrån riktig fakta och inte alternativa fakta. Här finns det samsyn hos både fack och arbetsgivare, säger han, och fortsätter:

– Industrin är fortfarande väldigt betydelsefull. Cirka 30 procent av näringslivets förädlingsvärde och nästan lika mycket av sysselsättningen är direkt eller indirekt kopplat till industrin. Rapporten visar även att det är meningslöst att göra en uppdelning mellan tjänste- och varuproduktion. De sitter ihop i värdekedjan.

Att ställa sektorerna mot varandra är inte fruktbart.

– Det handlar om ett ömsesidigt beroende. Det blir ingen apputveckling om det inte finns telefoner och det blir ingen dataspelsutveckling utan datorer. Allt hänger ihop.

Debatten tenderar att fokusera på att industrin flyttar utomlands, men enligt Mats Kinnwall är det en överdriven och till viss del felaktig bild.

– Studier visar att bara cirka 4 000 av de omkring 100 000 industrijobb som försvann under åren 2007-2015 har flyttat utomlands. Industrin går tillbaka i hela världen, som andel av sysselsättnings- och förädlingsvärde. Det handlar snarare om att arbeten outsourcas, från städ till catering och liknande. Saker som tidigare gjordes in-house utförs nu av tjänsteföretag.

I ett uppmärksammat tal i Davos 2013 menade dåvarande statsministern Fredrik Reinfeldt att: ”Vi brukade ha människor i industrin, men de har i princip försvunnit”. Mats Kinnwall skakar på huvudet åt påståendet.

– Det var inte sant då och det är inte sant idag. Samtidigt vittnar det om hur många ser på det. Stockholm är ingen industristad längre, men i stora delar av landet är industrin avgörande. Musikexport, dataspelsutveckling och start-ups är viktigt, men det finns mycket mer.

Mats Kinnwall betonar att allt fler branscher och sektorer blir utsatta för internationell konkurrens. Att industri och tjänster integreras allt mer är en global trend. På senare tid har det uppstått diskussioner om vilka som ska vara med och sätta märket.

– Exportsektorn sätter märket och en stor del av tjänstesektorn är ju utsatt för internationell konkurrens. De flesta delar av ekonomin är utsatta för konkurrens, det gäller även handeln, byggsektorn och flera andra branscher, säger han.

Samtidigt finns det protektionistiska krafter i omvärlden, vilket är dåliga nyheter för en liten öppen ekonomi som Sverige. Eller för världsekonomin som helhet, för den delen.

– Trump säger att man ska stänga gränserna och befordra amerikansk produktion, men ytterst få produkter idag produceras bara i ett land. Värdekedjorna går mellan branscher och över nationsgränser. Protektionismen förstör tillväxtpotentialen i världen eftersom den sänker produktivitetsutvecklingen, säger han.

Även om industrin fortfarande är viktig, krymper dess andel ändå något. Om vi vill befordra produktivitet och välståndsutveckling måste vi motverka detta, konstaterar Mats Kinnwall.

– Då krävs det goda näringslivsförhållanden i allmänhet och att vi har en god konkurrenssituation på världsmarknaden. Alla länder har den trenden, men det finns ingen anledning att vi ska skynda på den trenden snabbare än andra.

Kan man säga att kakan minskar och det gäller att få sin del av den?

– Det kan man säga eller åtminstone att den växer betydligt långsammare än tidigare. Vi har haft en tendens till stagnerad världshandel under lång tid, innan Trump. I ett längre perspektiv kan man se att världshandeln har stagnerat. De senaste två åren har den stått i princip still, säger han.

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2017-03-24 - 09:19 #ARBETSMARKNAD