Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Jessica Gow/TT

Calmfors: Enkla jobb språngbräda in på arbetsmarknaden

Calmfors: Enkla jobb språngbräda in på arbetsmarknaden

Publicerat av Daniel Mellwing

Arbetslösa som kommer in på arbeten med låga kvalifikationer tenderar att flytta upp till mer kvalificerade jobb, enligt resultat från Arbetsmarknadsekonomiska rådet som offentliggörs nästa år. ”Det tyder på att enkla lågavlönade jobb många gånger kan fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden”, sa Lars Calmfors, ordförande i rådet, under ett seminarium.

Den svenska arbetsmarknaden funkar bra för de flesta, men inte för alla. Unga med svaga studieresultat, äldre arbetslösa och flykting- och anhöriginvandrare har stora svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden.

Ett sätt att angripa problemet är via subventionerade anställningar, enligt arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.

– Subventionerade anställningar är ett välbelagt sätt att få in personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, om de används på rätt sätt. Men de kommer aldrig att vara generallösningen för de utmaningar vi står inför, sa hon under ett seminarium hos Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS.

”Vi gör ett radikalt grepp”

I dag finns det en rad subventionerade anställningar med olika villkor. Det har gjort systemen svåra att överblicka. Nyligen meddelade regeringen att den i budgetpropositionen för 2018 kommer att förenkla användandet av lönesubventioner.

– Vi gör ett radikalt grepp och slår ihop alla anställningsstöd till ett. Det ”nya” anställningsstödet kallas introduktionsjobb, och har 80 procent i subventionsgrad på hela lönesumman och arbetsgivaravgifter, sa Ylva Johansson.

Enligt henne har Sverige alltid haft problem när det gäller övergång från utbildning till arbete. Det finns två vägar att tackla utmaningen, anser hon. Antingen höja kompetensen hos de arbetslösa, eller sänka risken för företagen att anställa.

– Subventionerade anställningar är ett sätt att sänka kraven, det är en möjlighet för en arbetsgivare att anställa en person som inte är fullproduktiv, sa hon.

– Det nya stödet går att kombinera hur man vill med utbildning, och det går att ha olika typer av anställningsgrad utan att man behöver byta stöd. Vi har prioriterat enkelheten, fortsatte hon.

Forskningen ganska enig

Två saker är viktiga när olika arbetsmarknadsprogram ska bedömas, enligt Lars Calmfors, professor emeritus i internationell ekonomi och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Dels effekten på deltagarna, dels effekten på de som inte deltar.

– Forskningen är ganska enig om att anställningsstöd är det mest effektiva programmet för den enskilda individen att komma i arbete. Samtidigt har det undanträngningseffekter. Men dessa effekter är mindre ju mer fokuserade stöden är på dem som står långt från arbetsmarknaden, sa han.

Trots att det finns ett stort antal generösa anställningsstöd och att arbetslösheten är hög bland lågutbildade i allmänhet, och bland utrikes födda i synnerhet, så används stöden ganska sällan, påpekade Lars Calmfors. Nästan 23 procent av företagen som inte har använt stöden känner helt enkelt inte till att de finns, enligt en enkätundersökning som Arbetsmarkandsekonomiska rådet gjorde i höstas.

– Det är svårt för arbetsgivare att hålla sig informerade. Själv ska jag vara expert på det här området, men jag måste erkänna att jag måste läsa på varje gång som jag ska tala om det, sa han.

Djävulen finns i detaljerna

Därför är det välkommet att regeringen rensar i mängden stöd och att det sker förenklingar, menar Lars Calmfors. Trots det anser han att det i nuläget är svårt att göra någon fullständig bedömning av regeringens förslag. Djävulen finns i detaljerna. Men osäkerheten för arbetsgivarna måste minska, anser han.

– En möjlighet kan vara att tillåta en provperiod innan en subventionerad anställning görs. En tredjedel av företagen i vår enkät kunde tänka sig att anställa om den möjligheten fanns. Man kan också tänka sig att låta Arbetsförmedlingen eller bemanningsföretag ta arbetsgivaransvar, sa han.

Ett annat grundproblem är att Sverige har höga minimilöner och den lägsta lönespridningen av alla OECD-länder, menade Lars Calmfors. Samtidigt växer sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utrikes födda.

– Vi har en väldigt låg andel lågkvalificerade jobb, sa han.

Just nu förhandlar parterna om hur nyanlända ska komma i arbete snabbare. Diskussionerna handlar bland annat om sänkta ingångslöner och hur de ska kombineras ihop med olika komponenter.

– Jag tror att parterna också skulle behöva förhandla fram permanenta nya enklare jobb, med permanent lägre löner än i dag. Det betyder dock inte att samma personer permanent ska ha de här jobben, sa han.

Enkla jobb kan fungera som språngbräda

Inte sällan hörs argumentet att lägre löner för nya enkla jobb skulle sänka även andra löner. Men ny forskning från USA och Danmark pekar i motsatt riktning, påpekar Lars Calmfors.

Även Arbetsmarknadsekonomiska rådet kommer att presentera en rapport i ämnet under 2018. Men redan i dag är en del arbete gjort, berättade Lars Calmfors. Av de arbetslösa som 2005 kom in på arbeten med de lägsta kvalifikationerna, så hade 45 procent av dem flyttat upp till mer kvalificerade uppgifter åtta år senare.

– Det tyder ju på att enkla lågavlönade jobb många gånger kan fungera som en språngbräda in på arbetsmarknaden. Bland utrikes födda tidigare arbetslösa män hade omkring 40 procent kommit in på mer kvalificerade jobb åtta år senare, avslutade han.

 

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-10-16 - 14:12 #ARBETSLöSHET #ARBETSMARKNAD #INTEGRATION

Veckans mest lästa / delade

Myter på

arbetsmarknaden