Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Björn Lindgren/ TT

Byggföretagare vittnar om ackordskrånglet

Byggföretagare vittnar om ackordskrånglet

Publicerat av Daniel Mellwing

Frågan om byggbranschens ackordslöner är infekterad och kommer sannolikt att bli en knäckfråga i kommande avtalsförhandlingar. Carin Stoeckmann, som driver Byggmästar´n i Skåne, vittnar om ackordskrånglet. ”Vi har en heltidsanställd som bara åker runt och förhandlar och gör avstämningar för varje bygge”, säger hon.

Ackordslöner är ett hett diskussionsämne i byggbranschen, vilket inte minst blev tydligt i den gångna avtalsrörelsen. Byggnads tog strid för att behålla det nuvarande ackordslönesystemet, medan arbetsgivarna ville slopa tvångsackordet. Till slut tecknades avtal utan att prestationslönerna rördes.

Men frågan är fortfarande infekterad och kommer sannolikt att bli en svår nöt för parterna att knäcka i kommande avtalsförhandlingar. På måleriområdet har Svenska Målareförbundet redan varit ute och varnat arbetsgivarna för att röra ackordslönesystemet.

Carin Stoeckmann, som driver Byggmästar´n i Skåne med omkring 200 anställda, förklarar hur ackordslönesystemet fungerar i praktiken, och hur det går till när företaget förhandlar med Byggnads.

– I vårt kollektivavtal, byggavtalet, så får jag inte förhandla lön med mina egna medarbetare om byggprojektet omfattar mer än 900 timmar inom trä, mur och betong, vilket alla våra byggprojekt på entreprenadsidan gör, säger hon.

När företaget får ett byggprojekt ska de skicka in en blankett till Byggnads som visar att de har fått ett nytt jobb, och att det är dags att förhandla lön. Sedan ska företaget skicka in ett underlag med beräkning på hur lång tid det tar att bygga färdigt projektet, till exempel ett hus. Beräkningar ska anges på längden, tvären och höjden.

– Hur många löpmeter list går åt, hur många tegelstenar, hur många fönster, vilken typ av fönster, höjd på väggen, trånga utrymmen och så vidare. Vi ska även ange hur svårt huset anses vara att bygga. Det finns nämligen så kallade objektstillägg för svåra projekt. I grunden kan jag väl säga att inget projekt är normalt, säger hon.

Att jobba med ackordssystem tar tid i form av genomgång av underlag, förhandling samt avstämning var tolfte vecka. Företaget har en heltidsanställd ”löneingenjör” som bara sysslar med detta, berättar Carin Stoeckmann. Det första steget efter att ett underlag har tagits fram är att träffa Byggnads ute på byggarbetsplatsen. Närvarande är bland annat en ombudsman för Byggnads, löneingenjören, 1-2 hantverkare, samt projektchef och platschef.

– Vi förhandlar om underlaget och diskuterar om vi har rätt mängder, om det är rätt komplexgrad på huset och så vidare. Det tar tid att bli överens, vi brukar få sitta en hel dag.

När förhandlingarna är färdiga börjar själva byggnationen, och var tolfte vecka mäts arbetarnas prestationer mot olika moment i ackordsunderlaget. Hur snabbt har en hantverkare satt upp löpmetrarna med lister, monterat sina fönster och lagt taket? Ju snabbare de jobbar desto högre lön.

– Det är först då man vet vad det blir för lön i projektet, säger hon.

Men riktigt så enkelt är det inte. Var tolfte vecka vid avstämningen blir det ändå förhandlingar mellan företaget och Byggnads ombudsmän, eftersom de inte är överens om så kallade uppskrivningar, det vill säga avvikelser mot underlag och andra hinder på vägen, i form av snö, sena transporter och så vidare.

– Många argument får man höra. Det snöade ju den där dagen, så det borde vara lite extra tid för det här momentet. Arbetsledaren planerar inte tillräckligt väl så därför har grabbarna inte jobbat tillräckligt fort. De kommer med hinder och förklaringar till varför hantverkarna inte jobbar så snabbt som underlaget säger. Sådant bråkar vi tyvärr om var tolfte vecka, säger hon.

Och då ska man komma ihåg att varje projekt är unikt.

– I vårt företag har vi kanske 25-30 projekt som håller på så här året runt. Vi har en heltidsanställd som bara åker runt och förhandlar och gör avstämningar för varje bygge, säger hon.

– Det är en väldigt komplex och dyr apparat. Det största problemet är att vi inte kan förhandla med våra egna hantverkare, säger hon.

Den här formen av prestationslön slår ut människor som inte håller måttet, menar hon.

– Hantverkare som har jobbat länge i branschen och är trötta i kroppen kan ju inte jobba lika snabbt som en 23-åring. Och då kan det upplevas som att man inte är välkommen i laget, eftersom det är arbetslagets gemensamma insats som sätter lönen. Och kvinnor som vill in som kvinnliga hantverkare kanske inte heller håller måttet enligt vissa, säger hon.

Prestationslönesystemet i sig hämmar även en god arbetsmiljö, enligt Carin Stoeckmann, då det skapas en psykosocialt pressat miljö, men också att man kanske tullar på säkerheten genom att ta genvägar.

– Vi har också kunder som tycker att det slarvas med ”ytfinishen”. Så det här är en fråga som rymmer mycket, men som är oerhört frustrerande för oss, säger hon.

Idag är prestationslön huvudlöneform i avtalet och då blir det ofta formen av premieackord, eftersom andra modeller inte accepteras lika lätt av ombudsmännen, berättar hon.

– Vi skulle önska att huvudlöneformen var fast tidlön, men där det också kan vara OK att ha prestationslön, till exempel som premieackord, i projekt där det kan kännas rätt och riktigt för både laget och projektledningen. Vi har i vårt företag både hantverkare och tjänstemän som vill ha premieackord och det måste vi respektera, men det ska inte vara påtvingat, säger hon.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2016-11-02 - 16:27 #AVTALSRöRELSE #LöN

Veckans mest lästa / delade

Arbetsfred

eller konflikt?