Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Brist på reformer riskerar hota konkurrenskraften

Brist på reformer riskerar hota konkurrenskraften

Publicerat av Daniel Mellwing

Sverige tappar i konkurrenskraft och sysselsättningsgapet mellan inrikes födda och utrikes födda växer. Utan reformer kommer Sverige inte kunna finansiera framtidens välfärd. ”Det är uppenbart att en strategi för integration måste innefatta en satsning på enkla jobb”, sade professor Lars Calmfors under ett seminarium.

Flera indikatorer pekar på att det går bra för Sverige. BNP-tillväxten är stark, statsfinanserna goda, sysselsättningen ökar och vi ligger relativt bra i välståndsligan. Men skrapar man på ytan visar det sig att Sverige står inför en rad tuffa utmaningar. Nödvändiga reformer har uteblivit på ett flertal områden, betonade Caroline af Ugglas, vice vd på Svenskt Näringsliv, i samband med att projektet Ett utmanat Sverige presenterades.

– Sedan sekelskiftet har Sverige tappat i konkurrenskraft under 12 av 16 år. Företagens investeringskraft och investeringsvilja har inte varit vad vi önskat. Rapporten är en avspark inför ett antal reformförslag som vi kommer att lägga framöver, sade hon.

Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv påpekade att vi har en snabb befolkningsökning till följd av flyktingvågen, en väldigt expansiv penningpolitik och en relativt expansiv finanspolitik. Samtidigt befinner sig Sverige i ett starkt konjunkturläge.

– Det gör mig bekymrad. Vad händer när konjunkturen vänder? Framöver ser vi en snabbt avtagande tillväxttakt i BNP per capita till följd av befolkningsökningen. Vi tappar marknadsandelar i relation till våra viktigaste exportmarknader. Dessutom ser vi att industriproduktionen har utvecklats långsammare än i exempelvis Tyskland och övriga euroområdet, sade hon och lade till.

– Det är handel med omvärlden som gör Sverige rikt, skapar resurser och ytterst välstånd. Så var är reformerna?

Den tudelade arbetsmarknaden är en annan tuff utmaning, konstaterar rapporten. I stort sett har vi ingen arbetslöshet bland inrikes födda, medan siffrorna bland utrikes födda ligger runt 16 procent, betonade Bettina Kashefi.

– Vi har en gigantisk integrationsutmaning. Mer än en tredjedel av de som har fått asyl och befinner sig i Arbetsförmedlingens etableringssystem har mindre nio års grundskola, sade hon.

Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, höll med om att integrationsfrågan blir ett tuff nöt att knäcka.

– Den mest sympatiska lösningen är förstås utbildning. Men vi har många lågkvalificerade så det skulle ta många år och kräva väldigt stora investeringar innan personerna har tillägnat sig de färdigheter som krävs med nuvarande lönenivåer. Det är helt osannolikt att klara sysselsättningsproblemen enbart utbildningsvägen, sade han.

Lars Calmfors betonade man måste våga prata mer om lönenivåer och löneskillnader.
Sverige har OECD:s mest sammanpressade lönestruktur i nedre halvan av lönefördelningen, påpekade han.

– Vi har en låg andel enkla jobb i Sverige, det är bara Schweiz och Norge som ligger lägre. Det är uppenbart att en strategi för integration måste innefatta en satsning på enkla jobb, förutom anställningsstöd och utbildning. Det bästa vore om parterna på olika delar av arbetsmarknaden definierade nya typer av lågkvalificerade jobb med väsentligt lägre minimilöner, sade han.

Men vissa varnar för att lägre löner för vissa jobb spiller över på existerande jobb. Men enligt Lars Calmfors är forskningen inte klar på den punkten. Internationell forskning visar snarare att lågutbildade som får ett jobb oftast går vidare till mer kvalificerade jobb med högre löner, betonade han.

– Vi måste acceptera större löneskillnader om vi menar allvar med att vi ska minska sysselsättningsgapet, sade han.

Dessutom kan nedgången i produktivitetstakten, en åldrande befolkning och en stark inhemsk efterfrågan innebära problem på sikt, betonade han.

– Lyckas inte industrin upprätthålla sin lönenormerande roll är risken att hemmamarknadsbetonade sektorer kommer att växa på bekostnad av den konkurrensutsatta sektorn, sade han.

Han varnade också för att den demografiska utvecklingen och välfärdens framtida finansiering kommer att kräva drastiska grepp. I dag går prognosen inte ihop utan skattehöjningar.

– Vi borde därför redan nu ha en diskussion om vilka skattehöjningar som är minst skadliga? Framför allt bör vi undvika höjningar av skatter på arbetsinkomster, inklusive kommunalskatterna, sade han.

Andra problemområden som belystes under seminariet var bland annat företagens kompetensförsörjning, att företagen saknar tillväxtambitioner, bostadsmarknaden, sjunkande skolresultat och framtidens välfärd och dess finansiering.