Arbetsmarknadsnytt

Nyheter

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

13:34 2016 03 02

Nyanländas väg till arbete betydligt svårare än vad vi känt till

Det har blivit intellektuellt allmängods i samhällsdebatten att det tar drygt sju år för hälften av en årskull kommunmottagna flyktingar att få sitt första förvärvsarbete. Efter 15 år uppgår förvärvsfrekvensen till drygt 60 procent. Detta har då jämförts med förvärvsfrekvensen för befolkningen totalt (mellan 20 och 64 år), som var 77 procent år 2014.

Redan detta i sig är alarmerande siffror, eftersom gapet till den totala förvärvsfrekvensen är så stort och detta förhållande hållit i sig sedan mottagningsåret 1997, när Statistiska centralbyrån, SCB, började registrera denna uppgift.

Ytterligare ett problem i sammanhanget är definitionen på vad som är förvärvsarbete. Enligt gängse mått i Sverige och på grundval av Internationell arbetsorganisationen, ILO:s, definitioner, har detta angetts som att ha inkomster från arbete någon timma i veckan. Ja, just så: Förvärvsarbete har i det statistiska materialet definierats som arbetsinkomst från arbete någon timma i veckan.

Frågan har då varit hur det ser ut om det rör sig om helårsarbeten istället för en definition om förvärvsarbete som är så vittomfattande och som inte säger så mycket om graden av självförsörjning kontra bidragsberoende. Märkligt nog har det inte funnits några uppgifter om detta förhållande.

Tills nyligen, då riksdagsledamoten Staffan Danielsson från Centern ställde frågan till Riksdagens utredningstjänst och fick svar.

Bara detta sakförhållande är förunderligt i sig. Inget forskningsinstitut eller statlig myndighet har alltså efterfrågat informationen utan det hela har hängt på initiativet från en enskild riksdagsledamot.

Utredningstjänstens svar från den 23 februari 2016 finns att tillgå och har diarienummer 2016:37. Utredningstjänsten har specialbeställt uppgifter från SCB om personer i intervallet 20-64 år, som är födda utomlands, för 2013 (det är de senaste som finns att tillgå). Frågan har varit hur många av dem som i enlighet med vistelsetid i Sverige är helårsanställd (alltså har inkomst från förvärvsarbete under hela året oavsett om de arbetat hel- eller deltid), inklusive företagare.

I den totala befolkningen är helårsanställda enligt definitionen ovan 69 procent (alltså att jämföra med förvärvsarbetande som var 77 procent år 2014).

Och gapet mellan infödda och utlandsfödda blir nu ännu större. Så här ser andelstalen ut:

Flyktingar inklusive flyktinganhöriga

Alla                           25 procent efter 8 år        34 procent efter 15 år

Män                          32 procent efter 8 år        40 procent efter 15 år

Kvinnor                    18 procent efter 8 år        28 procent efter 15 år

Och då går det inte att från befintlig SCB-statisk att identifiera personer som har subventionerade arbeten, som innebär att arbetsgivaren får ett offentligt bidrag för den anställde.

Utredningstjänstens och Danielssons undersökning bekräftar än tydligare hur pass illa ställt det är med vägar till arbetsmarknaden för de nyanländas del. Och hur angeläget det är att den frågeställningen måste bli en central del i all diskussion om arbetsmarknaden och avtalsrörelsen.

Thomas Gür

Thomas Gür

Thomas Gür är företagare och samhällsdebattör. På arbetsmarknaden vill han gärna se mer arbete och mer marknad.