Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Bemanningsföretagen: Vi kan matcha nyanlända in på het arbetsmarknad

Bemanningsföretagen: Vi kan matcha nyanlända in på het arbetsmarknad

Publicerat av Stina Bengtsson

När Arbetsförmedlingen går på knäna kan bemanningsföretag matcha nyanlända i arbete mer effektivt, enligt den egna branschorganisationen. Företagen efterlyser fler anvisade arbetssökande, bättre dialoger med myndigheten och nya anställningsformer för en bättre integration.

Under förra veckan kom larmrapporter från Arbetsförmedlingen. Trots att det har gått nästan två år sedan den stora strömmen av flyktingar hösten 2015 har inte myndigheten tillräckligt stor beredskap för den belastning som det innebär när de nyanlända nu skrivs in som arbetssökande.

– Det som andra myndigheter levde i hösten 2015 har nu kommit till oss, sa Roy Melchert, chef för integration och etablering på Arbetsförmedlingen, till Dagens Nyheter i förra veckan.

Rapporteringen får Bemanningsföretagens vd Ann-Karin Edenius att reagera. Hon menar att med en anställningsform som fungerar och gör det enkelt samt med bemanningsföretagens kompetens inom stöd och matchning så kan många fler komma i arbete betydligt snabbare än genom Arbetsförmedlingen.

– Våra medlemmar är alltid redo att matcha folk. Och det finns gott om jobb just nu, både för högutbildade och för dem med låg kompetens, säger hon.

Slentrianmässig inskrivning

Ann-Kari Edenius hävdar att Arbetsförmedlingen varken har kompetens eller kapacitet att ta emot alla nyanlända. En av anledningarna är att myndigheten inte har kontakter med arbetsgivarna på samma sätt som olika bemanningsföretag har.

– De som skrivs in på Arbetsförmedlingen nu är anställningsbara i väldigt stor utsträckning. Men man skriver in dem rent slentrianmässigt, utan att göra korrekta bedömningar, säger hon.

Arbetssättet innebär att de som skrivs in i etableringsuppdraget inte får jobb i samma utsträckning som om de hade blivit matchade på rätt sätt, menar Ann-Kari Edenius.

Socialdemokraterna gick till val på att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Det är ett löfte som regeringen Löfven står fast vid. Med tre år kvar till målet ska vara nått ligger Sverige på ungefär 15:e plats, det vill säga på nedre halvan bland de europeiska länderna.

– Om regeringen menar allvar med sitt löfte behöver de ta hjälp av Bemanningsföretagen omedelbart. Det är nu det är högkonjunktur, säger Ann-Kari Edenius.

Kompetensbrist hotar tillväxt

– Företagens största problem är kompetensbrist. Det hindrar deras tillväxt, fortsätter hon.

Bemanningsföretagen vill se en ny form av anställningsstöd, som gör det enkelt att matcha människor. För jobben finns och det finns arbetsgivare som är beredda att anställa, berättar Ann-Kari Edenius.

– Det finns enkla jobb i alla sektorer, inom vård, skog, bygg, upplevelser, lager och så vidare, säger hon. Kan du hantera en hammare eller om du har arbetat inom omsorgen i något annat land, så kan du också avlasta på en arbetsplats i Sverige.

– Om man låter experterna sköta matchningen så blir ett jobb också rätt jobb för individen, avslutar Ann-Kari Edenius.

Anvisningar krävs för matchning

Maria Mattsson Mähl är vd för utbildnings- och matchningsföretaget AlphaCE. De arbetar med att få ut dem som står allra längst från arbetsmarknaden i jobb. Deras viktigaste kund är Arbetsförmedlingen. Hon bekräftar bilden.

– Vi får ut 40–50 personer i arbete i veckan. Hade Arbetsförmedlingen bara anvisat fler till oss, så skulle vi minst kunna dubbla den siffran, säger hon.

Het arbetsmarknad

Maria Mattsson Mähl har jobbat med arbetsmarknadsfrågor och matchningar i 20 år. Hon menar att arbetsmarknaden aldrig har varit så het som nu.

– Arbetsgivarna skriker efter folk. Och det handlar om riktiga företag som kan erbjuda riktiga jobb, även till människor med låg eller ingen kompetens, berättar hon.

Enligt Maria Mattsson Mähl har det skett ett paradigmskifte det senaste året. Förut var det viktigt att ha kunskaper i svenska språket, men nu nöjer sig arbetsgivare med goda kunskaper i engelska, eller med att det finns någon som kan prata arabiska på arbetsplatsen.

– Det är tillväxtkritisk för företagen att få tag på personal, menar hon och önskar samtidigt att Arbetsförmedlingen skulle bli bättre på att anvisa.

Kan handleda in i jobb

På vård- och omsorgsföretaget Kavat vård, som driver ett tiotal äldreboenden är vd Catharina Tavakolinia frustrerad. Hon menar att om de bara fick hjälp med finansiering skulle de kunna ta på sig att handleda människor in i jobb.

– Vi skulle kunna ta emot 5–6 personer på varje arbetsplats. Och kan vi så kan andra företag i hela Sverige, säger hon.

Enligt Catharina Tavakolinia kan Kavat vård introducera nyanlända in på arbetsmarknaden genom att låta dem göra enkla men tidskrävande arbetsuppgifter. Det kan handla om att sköta köket, ta emot leveranser, tvätta och hålla ordning.

– Vi har räknat ut att bara det att hålla ordning i ett kök tar ungefär 30 arbetstimmar. Får vi personal som ska introduceras in på arbetsmarknaden, så sköter vi uppföljningssamtal, bedömningar och annat som kan hjälpa dem vidare, säger hon. Och en av tio skulle vi troligen anställa själva.

Win-win

Hon menar att det blir en win-win-situation, där det dels är nyanlända som får en fot in på arbetsmarknaden, dels blir mer attraktivt att arbeta i de traditionella yrkena i vården, eftersom mer tid skulle få läggas på just vård och omsorg.

Förutsättningen är, enligt Catharina Tavakolinia, att någon från till exempel Arbetsförmedlingen projektleder arbetet. Något som inte sker i dagsläget.

– Om jag ringer till Arbetsförmedlingen blir jag bara valsad runt. Det är ett heltidsjobb i sig att hålla reda på alla olika typer av anställningsformer och det har vi inte tid med, avslutar hon.

Stina Bengtsson

Publicerad av Stina Bengtsson den 2017-08-22 - 15:08 #ARBETSMARKNAD #POLITIK

Veckans mest lästa / delade

Den svenska modellen

– från 1938 till idag