Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Vilhelm Stokstad / TT

Avtalsrörelsens A till Ö

Avtalsrörelsens A till Ö

Publicerat av Redaktör

Opo, balkongtillägg och strandning. Avtalsrörelsen innehåller mängder av mer eller mindre lättbegripliga ord. Arbetsmarknadsnytt ger er den kompletta ordlistan inför förhandlingarna. Har du koll på alla?

A

Ackordslön är ett lönesystem i vilket ersättningen beror på resultat. Jfr. tidlön.

Ajournera är att avbryta en förhandling för att fortsätta den senare.

Allmängiltigförklaring är när staten med hjälp av lagstiftning utvidgar ett gällande kollektivavtal till att bli giltigt i hela branschen.

Allmän visstidsanställning är en tidsbegränsad anställning på maximalt två år som ger arbetsgivare ökad flexibilitet vid arbetstoppar.

Allmänna anställningsvillkor är de villkor som inte gäller lönen, det vill säga arbetstid, övertid, obekväm arbetstid och annat.

Arbetsfred råder då parterna har gällande kollektivavtal och således är förbjudna att ta till stridsåtgärder. Se fredsplikt.

Arbetsgivaravgift är de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver lönen. Kallas även löneskatt.

Arbetsgivarorganisation är en medlemsorganisation för arbetsgivare som förhandlar för företagen och på andra sätt driver företagens intressefrågor.

Arbetskraftskostnad är lön och övriga kostnader för arbetsgivaren som hör till anställningen och som utöver bruttolön vanligtvis innefattar arbetsgivaravgifter, försäkringsavgifter och pensionsavgifter.

Arbetsledningsrätt är arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

Arbetslöshet är ett mått som anger andelen av de personer som befinner sig i arbetskraften som inte är sysselsatta. Mäter hur många i samhället som vill arbeta och som aktivt söker arbete men inte kan hitta jobb. Arbetslösheten påverkas bland annat av lönekostnaden. Ju högre ingångslön desto färre har arbetsgivarna råd att anställa.

Arbetsmarknadens parter, parterna, är arbetsgivarorganisationerna och fackförbunden.

Arbetsrätt är lagar för arbetsmarknaden och innefattar lagar som reglerar rättigheter och skyldigheter mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetstidsbank är ett konto där arbetstidsförkortning samlas och beräknas enligt vissa avtal. Tiden kan sedan tas ut i ledighet eller pengar.

Avtal är en juridiskt bindande överenskommelse.

Avtalsdelegation är en grupp som utses för att sköta avtalsförhandlingarna.

Avtalskrav är de krav som facken och arbetsgivarna driver i förhandlingarna.

Avtalslöst tillstånd är en situation som uppstår då ett avtal löpt ut utan att berörda kollektivavtalsparter enats om ett nytt avtal. Fredsplikt råder inte längre.

Avtalsperiod är den tidsperiod inom vilken kollektivavtalet gäller.

Avtalsrörelse är en förhandlingsprocess med syfte att träffa kollektivavtal om löner och arbetsvillkor mellan arbetsgivarförbund och fackförbund.

Avtalsturlista Arbetsgivare och fack kan lokalt förhandla fram en turordningslista som inom vissa ramar gör avsteg från LAS vid uppsägningar på grund av arbetsbrist.

 

B

Balkongtillägg är kollektivavtalad lägsta semesterlön i kronor per dag, semesterlönegaranti.

Blockad är en stridsåtgärd på arbetsmarknaden, där facket vill förhindra arbete på ett företag eller en enskild arbetsplats. Konfliktåtgärden kan riktas mot leveranser av varor till ett företag eller innebära avstängning av arbetskraft (övertids- och nyanställningsblockad), samt fysisk blockad med strejkvakter. Om blockaden företas av en arbetsgivare, vilket är ovanligt, hindras strejkande eller lockoutade arbetstagare att få arbete på annat håll.

Bruttolön är den anställdes lön före skatt.

 

C

Central förhandling är en förhandling mellan fackförbund och arbetsgivarorganisation på central nationell nivå.

Central lönebildning är när löneökningarnas storlek och i vissa fall också löneökningarnas fördelning förhandlas fram av fackförbund och arbetsgivarorganisationer på nationell nivå.

Centralorganisation, huvudorganisation, är en central sammanslutning på riksnivå av förbund av arbetsgivare eller arbetstagare.

 

D

Devalvering är en sänkning av en valutas värde i förhållande till andra valutor.

Disponibel inkomst är den inkomst som finns att förfoga över efter skatt.

Dispositiv är den del av lagstiftningen om arbetsmarknaden som är förhandlingsbar, det vill säga att fack och arbetsgivare kan komma överens om regleringen av en arbetsrättslig fråga.

 

F

Fackförbund är en medlemsorganisation för arbetstagare, som driver arbetstagarnas intressefrågor relativt motparten, arbetsgivarorganisationerna eller det berörda företaget.

Fredsplikt Plikt att avstå från stridsåtgärder. Kollektivavtalet syftar till arbetsfred. Fredsplikt inträder när ett nytt kollektivavtal har tecknats och det är då förbjudet att vidta stridsåtgärder. En stridsåtgärd som trots detta vidtas är olovlig. Förbudet mot stridsåtgärder gäller dock inte för sympatiåtgärder. En sympatistrejk eller sympatilockout kan enligt dagens lagstiftning genomföras trots att ett gällande kollektivavtal medför fredsplikt.

Förbundsavtal är ett rikstäckande kollektivavtal.

Förhandling är en överläggning mellan två eller fler parter.

Förhandlingsavtal är ett avtal som reglerar hur förhandlingarna ska gå till, exempelvis när de ska börja och hur medlare ska kopplas in. Industriavtalet är ett exempel.

Föräldralön är löneutfyllnad som regleras i kollektivavtal och betalas ut till föräldraledig.

 

G

Generalstrejk är en total strejk som omfattar hela eller stora delar av arbetsmarknaden.

Generellt påslag Lönepåslag som är lika för alla och som inte påverkas av exempelvis prestation, ansvarsnivå eller kompetens.

 

H

Huvudavtalet åsyftar avtalet som reglerar spelreglerna på arbetsmarknaden, gällande parter och hur förhandlingar ska gå till. Kallas även Saltsjöbadsavtalet.

Huvudorganisationer Svenskt Näringsliv, LO, PTK samt Saco (vars privatsektorförbund ingår i PTK). Paraplyorganisationer som samlar arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer.

Hängavtal är ett avtal som ”hänger på” ett annat avtal. Företag som inte är med i någon arbetsgivarorganisation kan i stället för kollektivavtal teckna ett hängavtal med ett fackförbund.

 

I

Individgaranti är en löneökning som varje enskild individ på ett avtalsområde garanteras oavsett engagemang, ansvarsnivå eller kompetens.

Individuell lönesättning innebär att lönen sätts utifrån den enskilde individens prestation och verksamhetens behov.

Individuell löneutveckling är möjligheten att påverka sin lön genom exempelvis vidareutbildning eller genom att ta ett ökat ansvar.

Industriavtalet är ett samarbetsavtal mellan facken och arbetsgivarna inom industrin som först träffades 1997 och bland annat anger hur kollektivavtalsförhandlingarna ska gå till. Avtalet är normerande för övriga förhandlingar eftersom det är exportindustrin som påverkas mest av internationell konkurrens. Se Industrinormering, Lönenormering och Märket.

Industrinormering Parterna inom industrin går först ut i en avtalsrörelse och sätter ett märke för nivån på löneökningarna. Se Industriavtalet, Lönenormering och Märket.

Inflation är stegring av den allmänna prisnivån, vilket innebär att lönens köpkraft minskar.

Ingångslön är den lön som en anställd går in med i en anställning och som sedan kan utvecklas med ökad erfarenhet, utvecklad kompetens etc. Ingångslönen är ibland men inte alltid identisk med lägstalön eller minimilön som anger avtalens lägsta lönenivåer.

Inhyrning är när arbetsgivare hyr in anställda från bemanningsföretag för att kunna vara flexibla och ta order även vid arbetstoppar.

Inkomstpolitik är en politik som syftar till att hålla nere nominella löneökningar för att dämpa inflationen.

Inlåsningseffekt är när en anställd undviker att söka ett nytt jobb p.g.a. risken att bli sist in och därmed förlora anställningstrygghet enligt LAS.

 

J

Jämställda löner När lönen speglar arbetstagarens prestation och betydelse för verksamheten oavsett kön.

Jämställdhetspott är en benämning av fackens krav på ökade löner på avtalsområden med hög andel lågavlönade. Riskerar att leda till att enklare jobb försvinner i vissa branscher.

 

K

Konjunkturinstitutet, KI, är en statlig myndighet som gör prognoser om samhällsekonomins utveckling och förutsättningarna för lönebildningen.

Klausul är en tilläggsbestämmelse eller undantag i ett avtal.

Kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan en facklig organisation och en enskild arbetsgivare eller ett arbetsgivarförbund om anställningsvillkor.

Kompetens Förmåga att producera resultat i det man företar sig. Grundas främst på utbildning, yrkeserfarenhet och personlig förmåga. Kan utvecklas exempelvis genom vidareutveckling i arbetet eller vidareutbildning.

Konflikt, arbetsmarknadskonflikt, arbetskonflikt, är när en eller flera parter på arbetsmarknaden vidtar stridsåtgärder för att driva igenom sina krav.

Konfliktdagar är förlorade arbetsdagar till följd av konflikt. Vanligt mått i internationella jämförelser av arbetsmarknadsrelationer.

Konjunktur Upp- och nedgångar i ekonomin.

Konkurrenskraft Företagets, branschens eller hela ekonomins förmåga att klara sig i konkurrensen. Påverkas negativt av höga lönekostnadsökningar eftersom företagen då behöver höja priset för att klara en högre lönekostnad. Högre priser kan innebära minskad försäljning och i förlängningen högre arbetslöshet.

Konsekvenslockout innebär att en arbetsgivare lockoutar arbetstagare som inte är uttagna i konflikt men som till följd av arbetstagarsidans stridsåtgärder förhindras att utföra sitt arbete. Stridsåtgärden syftar till att minska lönekostnaderna för arbetstagare som inte kan utföra något arbete på grund av att andra grupper är uttagna i konflikt. Se Lockout.

Krisavtalet åsyftar en tidsbegränsad uppgörelse mellan IF Metall och ett antal arbetsgivarorganisationer som under industrikrisen 2009 gjorde det möjligt att sluta lokala avtal om kortare arbetstid.

Köpkraft Mått på anställdas möjlighet att köpa varor och tjänster för lönen. Utvecklingen av köpkraften är beroende av storleken på disponibel inkomst och inflationen, som i sin tur påverkas av löneökningarna. Se Konkurrenskraft.

 

L

LAS, Lagen om anställningsskydd, reglerar bland annat uppsägningstider, löner under uppsägningstiden, giltigheten av uppsägningar, tidsbegränsade anställningar, företrädesrätt vid återanställning mm. Tillkom 1974.

Lockout är en stridsåtgärd som innebär utestängning av arbetskraft. Det är arbetsgivarnas motvapen till strejk, men används mycket sällan eftersom utebliven produktion skadar arbetsgivaren. Se även Konsekvens-, Spegel- och Sympatilockout.

Lokal lönebildning Lönebildningen utgår från det enskilda företaget, som har frihet att koppla lönesättningen till löntagares prestation och till företagets verksamhet.

Lokal pott är den summa pengar som enligt det centrala avtalet ska fördelas lokalt.

Lokala förhandlingar är förhandlingar mellan fack och arbetsgivare på en enskild arbetsplats.

Låglönepott Krav från LO-förbunden att höja lönerna på de avtalsområden som har lägst medellöner. Om lönerna för okvalificerat arbete stiger innebär det att personer med svag förankring på arbetsmarknaden får svårare att få jobb eftersom färre arbetsgivare har råd att anställa.

Lönebildning Lönebildningen sätter ramarna för företagens löner. Ramarna kan bestå av kollektivavtal och/eller marknadslönestatistik samt företagens eventuella belöningssystem. Bra lönebildning utgår från och stöder företagets affärs- och verksamhetsidé och tecknas ofta ner i en lönepolicy tillsammans med företagets principer för lönesättning.

Löneglidning Löneökning utöver det som kollektivavtalet anger.

Lönenormering Det kollektivavtal inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn, industrin, som fungerar som en norm för hur höga löneökningarna får bli i de övriga avtalen. Se Industriavtalet, Industrinormering och Märket.

Lönepolicy Policy som klargör sambandet mellan företagets affärsidé, mål och framgångsfaktorer och den enskilda medarbetarens lön genom att tydliggöra principer och kriterier för lönesättningen.

Lönerevision Översyn av lönerna på en arbetsplats.

Lönesamtal är ett uppföljande och framåtsyftande samtal mellan chef och medarbetare om lön och prestation.

Lönespiral Utveckling där lönerna stiger som en följd av ökade priser samtidigt som priserna ökar till följd av ökade löner. Leder till inflation.

Lönespridning Skillnaden i lön mellan de högst avlönade och de lägst avlönade. Ett vanligt mått på lönespridningen är kvoten mellan 90:e och 10:e percentilen.

Lönesättning Hur lönen sätts. Dels vid anställning och dels vid lönerevisionerna. Lönesättningen tecknas ofta ner i en lönepolicy.

Löneutrymme En beräknad nivå på den totala lönekostnadsökningen som samhällsekonomin klarar av med oförändrad arbetslöshet. I praktiken finns inget generellt löneutrymme eftersom företag går olika bra.

Löneutveckling Skillnaden mellan individers ingångslön och framtida lön beroende på exempelvis ökad erfarenhet. Nominell löneutveckling är förändringen i löpande siffror och tar inte hänsyn till inflationen. Reell löneutveckling tar hänsyn till inflationen och visar på förändringen i köpkraften. Relativ löneutveckling är när man jämför löneutvecklingen mellan olika grupper eller över tid.

Löneväxling En del av lönen byts mot en förmån, till exempel pension.

 

M

MBL, lagen om medbestämmande i arbetslivet, reglerar bland annat i vilken utsträckning parterna kan tillämpa rätten att vidta stridsåtgärder. Infördes 1976.

Medarbetaravtal Gemensamt avtal som gäller både arbetare och tjänstemän på en arbetsplats.

Medling Försök att ena parter som inte kommer överens. Frivillig medling innebär att parterna själva ber om hjälp. Tvångsmedling innebär att medlare går in på eget initiativ om de bedömer att det annars kan bli konflikt.

Medlingsinstitutet, MI, är en statlig myndighet som ska medla i arbetstvister och utse medlare. MI ska också arbeta för att lönebildningen fungerar väl och ansvarar för lönestatistik.

Minimilön är den lägsta lön som enligt ett kollektivavtal, minimilöneavtal, kan betalas ut till en arbetstagare. Sverige har till skillnad från flera andra länder inga lagstadgade minimilöner, utan detta regleras av parterna.

Märket är nivån på kostnadsökningar som i en avtalsrörelse sätts av parterna inom den mest konkurrensutsatta sektorn, industrin, och som fungerar som riktmärke för samtliga sektorer på arbetsmarknaden. Se Industriavtalet, Industrinormering, Lönenormering.

 

N

Nettolön är den lön den anställde får ut efter skatt.

Nominell löneökning är så mycket lönerna ökar utan hänsyn till inflationen.

 

O

Offensiv lockout innebär att arbetsgivarsidan lockoutar arbetstagare som inte är direkt eller indirekt berörda av en strejk.

Olovlig stridsåtgärd är en stridsåtgärd som vidtas trots att det finns ett gällande kollektivavtal och fredsplikt råder.

Omställningsavtal Avtal om vad som ska göras för dem som förlorar jobbet vid neddragningar.

Opo Opartiska ordförande. Medlare som finns inom Industriavtalet och som går in i förhandlingarna om parterna inte kommit överens en månad innan avtalet löper ut.

Osakliga löneskillnader är löneskillnader som inte beror på arbetet: kompetenskraven, svårighetsgraden och komplexiteten i arbetet, hur stort ansvar arbetet innebär eller hur arbetet har utförts.

 

P

Parter Parterna på arbetsmarknaden är arbetsgivarnas organisationer, branschförbunden, samt arbetstagarnas organisationer, fackförbunden. Dessa parter sköter bland annat de centrala kollektivavtalsförhandlingarna.

Pott är den summa pengar som avtalet anger för löneökningar och som sedan ska fördelas. Används på både central och lokal nivå.

Primärkonflikt är en tvist mellan två parter där stridsåtgärd används som påtryckning för att träffa ett avtal mellan parterna.

Prolongering Förlängning av avtal.

Proportionalitetsprincip innebär att stridsåtgärder och dess skadeverkningar direkt och indirekt ska stå i rimlig proportion till konfliktens omfattning och karaktär.

 

R

Reallön Lön justerad för inflationen. Används ofta i samband med beskrivning av löneutveckling för grupper av anställda.

Reallöneökning När lönerna ökar mer än inflationen, vilket innebär att anställda får mer pengar att röra sig med (förstärkt köpkraft).

Relativlöneförändring Förändring av löneläget för en grupp på arbetsmarknaden i förhållande till andra grupper.

Retroaktiv lön Om ett nytt löneavtal inte träffas förrän efter det att det gamla avtalet löpt ut gäller den nya lönenivån ibland bakåt i tiden från det gamla avtalets utlöpningsdatum. Löneökningen för tiden som gått betalas då ut som en klumpsumma.

Riksavtal Rikstäckande kollektivavtal.

Rörlig lön En del av lönen som ofta är kopplat till den enskilde medarbetarens, gruppens eller företagets prestation eller resultat eller till ersättningar som relaterar till när medarbetaren utfört arbetet, som till exempel skifttillägg och ersättning för s.k. obekväm arbetstid. Denna del av lönen kan variera kraftigt från månad till månad.

 

S

Sekundärkonflikt I en sekundärkonflikt genomförs sympatiåtgärder av en part för att ge stöd åt en part på arbetsmarknaden som har den direkta konflikten, primärkonflikten.

Sifferlösa avtal Kollektivavtal som inte innehåller några siffror för löneökningar.

Sociala avgifter Består främst av arbetsgivarens obligatoriska kollektiva avgifter såsom sjukförsäkringsavgift, allmän pensionsavgift, arbetsmarknadsavgift samt föräldraförsäkringsavgift.

Spegellockout innebär att arbetsgivaren lockoutar de arbetstagare som facket har tagit ut i konflikt. Det är en neutraliseringsåtgärd som kan vidtas av arbetsgivaren då facket har varslat om stridsåtgärder och innebär ingen upptrappning av konflikten, men ger arbetsgivaren möjlighet till kontroll över konfliktprocessen.

Strandning När parterna inte kommer överens strandar förhandlingarna, det vill säga avbryts i oenighet.

Strejk är när arbetstagare vägrar att arbeta. Rätten till strejk och andra fackliga stridsåtgärder är skyddad i lagen. Motsvarande stridsåtgärd från arbetsgivarnas sida kallas lockout. Arbetsgivarnas uppfattning är att möjligheterna till stridsåtgärder är obalanserade till fackens fördel.

Stridsåtgärder är åtgärder som arbetsmarknadens parter, facken och arbetsgivarorganisationerna, kan ta till för att driva igenom krav under perioden när de förhandlar om nya löneavtal. Konflikter är mycket kostsamma för arbetsgivarna varför arbetsgivarna undviker konflikter. Facken kan då använda stridsåtgärderna, eller hota med dem, för att driva igenom avtal som inte är balanserade mellan parternas olika intressen och behov.

Stupstock Centralt tvingande bestämmelser vad gäller löneutrymmets storlek som träder i kraft om de lokala parterna inte kommer överens.

Sympatilockout innebär att en arbetsgivarorganisation genomför en lockout för att stödja andra arbetsgivare i en pågående konflikt. Åtgärden är relativt ovanlig. Se Lockout.

Sympatistrejk innebär att ett fackförbund genomför en strejk för att stödja andra fackförbund i en pågående konflikt, även om konflikten inte berör det egna förbundet eller arbetsgivarparten. Ett fackförbund kan också ta ut medlemmar i sympatistrejk på ett avtalsområde som inte berörs av förhandlingarna.

 

T

Tidlön är en fast lön som är oberoende av hur många enheter en anställd producerar. Jfr. ackordslön.

Tillsvidareanställning Kallas ibland fast anställning.

Turordning Regler i LAS som säger vilka som ska sägas upp om det råder arbetsbrist. Grundregeln är sist in först ut.

 

V

Varsel Förvarning om åtgärd. I avtalssammanhang betyder det att parterna varslar om stridsåtgärder en viss tid innan de ska börja gälla. Varsel om stridsåtgärd ska lämnas till motparten och till Medlingsinstitutet senast sju dagar innan åtgärden är tänkt att träda i kraft.

Vikariat En visstidsanställning där den som vikarierar ersätter en ordinarie anställd som av någon anledning är frånvarande.

Vild strejk är en strejk som inte har godkänts av arbetstagarnas fackförbund. Detta är olagligt för arbetstagare som ingår i ett fackförbund.

Vinst Skillnaden mellan företagets intäkter och kostnader.

Visstidsanställning Anställning som upphör ett bestämt datum, till skillnad från tillsvidareanställningen. I LAS finns tre typer av tillfälliga anställningar: allmän visstid, vikariat och säsongsanställning. Ger flexibilitet för företag att kunna ta order även vid tillfälliga arbetstoppar.

 

Y

Yrkande Avtalskrav.

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2017-01-10 - 12:12 #ARBETSMARKNAD #AVTAL16 #AVTALSRöRELSE

Vad kostar du egentligen

för din arbetsgivare?