Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Även varsel skadar företagen

Även varsel skadar företagen

Publicerat av Daniel Mellwing

Antalet förlorade arbetsdagar är måttet som Medlingsinstitutet använder för att bedöma kostnaderna av en konflikt. Men speglar måttet de verkliga kostnaderna av en arbetsmarknadskonflikt? Frågan har debatterats en hel del den senaste tiden.

Forskningsinstitutet Ratio, som har specialstuderat byggkonflikten 2016, anser att Medlingsinstitutets mått är otillräckligt och missvisande. ”Redan vid hot om konflikt uppstår stora kostnader för företagen”, sade Ratios vd Nils Karlson, nyligen i en intervju med Arbetsmarknadsnytt.

Även Anna-Karin Hatt, vd på Almega, är kritisk. Även om den pågående avtalsrörelsen hittills inte haft några utbrutna konflikter, har den knappast varit fri från kostnader, påpekade hon under ett seminarium.

– Vi har haft väldigt många varseldagar och det kostar, det såg vi inte minst i telekombranschen förra året när vi hade flexpensionsvarsel från tjänstemannafacken. Kostnaderna under varseltiden var enorma. Hade strejken brutit ut hade den drabbat SOS-alarm, räddningstjänsten och så vidare. Att konfliktreglerna inte kan garantera att samhällsfarliga konflikter inte bryter ut är oerhört problematiskt, sade hon.

Fastighets och Seko har varslat Almega flertalet gånger i årets avtalsrörelse.

– Varsel och strejker borde tas till som det absolut sista vapnet, så har det inte sett ut. Utvecklingen går åt fel håll, sade hon.

Fel att bara räkna förlorade arbetsdagar

Inte heller Mats Åkerlind, tillförordnad vd och förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, var förtjust i Medlingsinstitutets sätt att mäta konfliktkostnader.

– Att bara räkna förlorade arbetsdagar är naturligtvis fel. Redan ett högt tonläge skapar relationella spänningar som drabbar hela branschen. Alla företag drabbas av det här, inte bara de som blir varslade eller har en utsatt position. Företag får ta diskussioner som bromsar produktionen, sade han.

Ständig oroskänsla

Carin Stoeckmann, som driver Byggmästar’n i Skåne, har upplevt varsel, att bli uttagen i strejk och att bli utsatt för sympatistrejker.

– Det finns ständigt en oroskänsla att drabbas, speciellt i slutskedet av projekt, sade hon.

Men Mikael Johansson, förbundsordförande Målareförbundet, menar att förlorade arbetsdagar är ett relevant mått som tillåter jämförelser mellan länder. Sverige har få konflikter, påpekade han. Susanna Gideonsson, ordförande Handels, höll med.

– Vi lägger många förhandlingstimmar på att skapa relationer med arbetsgivarna för att slippa varsel och konflikter. Om det trots allt blir ett varsel kan inte förhandlingstiden räknas som en kostnad, sade hon.
Innan årets avtalsrörelse har det säkraste vårtecknet varit att Byggnads varslat på vårt avtalsområde, menade Mats Åkerlind.
– Diskussionerna som vi har haft har inte bara skadat oss utan även facket. En stor andel av de anställda i byggbranschen är inte med i facket idag, vilket jag tror är ett resultat av det hårda tonläge som har varit, sade han.
Men i år kom inget vårtecken.
– Lyckligtvis har vi i årets avtalsrörelse vänt det här och gjort något bra. Hoppas att vi kan fortsätta så, för tonläget gör att många företag väljer att stå utanför kollektivavtalen, sade han.

Relationerna påverkas

På senare tid har avtalsrörelserna handlar mer och mer om att synas och höras, enligt Mikael Johansson. På måleriområdet var tonläget i år minst sagt irriterat med en rad varsel från Målareförbundet, även under pågående medling.

– Det är klart att relationerna påverkas av varsel, det är ju resultatet av ett misslyckande i en förhandlingsprocess, sade han.

Inom byggbranschen tas alltid kranföretag ut när det vankas varsel och konflikter, enligt Mats Åkerlind. Genom att ta ut en enda kranförare kan facket stoppa hundratals personer eftersom materialförflyttningen på arbetsplatsen försvinner. Han efterfrågade en proportionalitetsprincip.

– Problemet är att det alltid finns ett alternativt kranföretag som inte är organiserat och som inte har kollektivavtal och som i princip är skyddade från konflikten. Vilket företag föredrar kunden? Företaget som årligen är uttaget i konflikt eller det som aldrig är uttaget i konflikt?, sade han och berättade om ett kranföretag som fick lägga ned verksamheten i Sverige på grund av de ständiga konflikthoten.

– Jag kan inte tala för alla fack. Men vi vill ha korta konflikter och väljer därför oerhört noga ut vilka vi ska ta ut och vad som är det mest effektiva påtryckningsmedlet. Vi vill ju komma i mål utan att det kostar för mycket för oss som fackförbund, sade Susanna Gideonsson.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-08-01 - 09:00 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE #KONFLIKT #STREJK