Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Jonas Ekströmer/TT

”Återhållsamma löneökningar sänker arbetslösheten på sikt”

”Återhållsamma löneökningar sänker arbetslösheten på sikt”

Publicerat av Daniel Mellwing

Lönekostnadsandelen i Sverige har stigit jämfört med andra länder och det har blivit mer lönsamt att investera i andra länder, visar Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport inför avtalsrörelsen. ”Argumenten för återhållsamma löneökningar på sikt är starka om man vill bidra till lägre arbetslöshet”, säger Lars Calmfors, ordförande.

Igår presenterade förbunden inom 6F gemensamma avtalskrav. Budskapet var tydligt, de tänker inte följa industrins märke. Och sedan tidigare har LO-samordningen brutit samman. Men enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådet bör den konkurrensutsatta sektorn, det vill säga industrin, sätta märket.

– Situationen kräver nu att andra förbund tar större ansvar, sade Lars Calmfors, ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

De senaste åren har reallöneutvecklingen varit väldigt god, bättre än parterna har avsett. En del av förklaringen är att inflationen har varit lägre än förväntat, menade Lars Calmfors.

– Argumenten för återhållsamma löneökningar på några års sikt är starka om man vill bidra till lägre arbetslöshet, säger han.

Lönekostnadsdelen i näringslivet har länge legat högt, och lönekostnadsandelen i Sverige har stigit jämfört med andra länder. Det här tyder på att avkastningen på kapital i Sverige har fallit jämfört med omvärlden.

– Med andra ord är det inte lika lönsamt att investera i Sverige som i andra länder, vilket gör att det är mer lockande att lägga investeringar utomlands, säger han.

I det här läget skulle låga löneökningar kunna sänka lönekostandsandelen och därmed öka bruttovinstandelen och kapitalavkastningen i näringslivet, enligt Calmfors.

– Det skulle göra det mer attraktivt att investera i Sverige, sade han.

Men samtidigt påpekade han att vi befinner oss i ett läge där Riksbanken knappast kan sänka styrräntan mer i och med att den är negativ. Det här komplicerar bilden, enligt Lars Calmfors.

– I det här läget skulle ett flerårsavtal med högre löneökningar än normalt det första året kunna vara bra, under förutsättning att löneökningarna blir lägre än normalt de efterföljande åren, säger han.

Hans resonemang går ut på att högre löneökningar i ett initialt skede kan få fart på inflationen vilket kan bidra till att den svenska kronan kortsiktigt försvagas och på så sätt ger exporten en skjuts. I en artikel på Arbetsmarknadsnytt kritiserar Mauro Gozzo, chefekonom på Business Sweden och en av ekonomerna i Industrins ekonomiska råd, det argumentet. Det finns inget empiriskt stöd för att växelkurser beter sig på det sättet, annat än på väldigt lång sikt, betonar han.

– Och frågan är hur anpassningsmekanismerna ser ut? Visst, kronan kanske deprecierar på grund av att företag tvingas dra ned på produktionen och antalet sysselsatta, och att vi därför får en sämre ekonomisk utveckling som leder till att växelkursen längre fram anpassar sig nedåt. Det är en riskabel utveckling, säger han.

Ann Öberg, chefekonom på Svenskt Näringsliv, säger i en kommentar att en högre löneökningstakt i nuläget skulle förhindra en återhämtning.

– Rimligtvis borde löneökningstakten öka först när det finns utrymme för detta. Den kraftiga befolkningsökningen innebär att arbetskraften ökar. Därför är det nu extra viktigt med lägre löneökningstakt så att de nya jobben kan växa till.

Även Lars Calmfors medger att resonemangen har begränsningar.

– Om det blir ett ettårigt avtal kan det blir mycket svårt att sedan argumentera för lägre löneökningar i ett läge när konjunkturen har förstärkts. Risken då är att lönekostnadsnivån blir så hög att sysselsättning, produktion och vinster påverkas negativt, sade han.

Under pressträffen betonade Lars Calmfors även att diskussionerna om löneutrymmet i fortsättningen inte bör utgå från förväntningar kring inflationsmålet.

– Det har varit en egendomlig debatt om vilka prognoser som är rimligast. Det förvirrar och ger utrymme för att strategiskt påverka förhandlingarna. Fokus borde istället vara på vilka lönenivåer som är bäst för Sverige, säger han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2015-12-17 - 11:55 #AVTAL16

Veckans mest lästa / delade

Tillsvidare eller tidsbegränsat

– vad är skillnaden?