Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Är Industriavtalets dagar räknade?

Är Industriavtalets dagar räknade?

Publicerat av Daniel Mellwing

Industriavtalet har haft en viktig roll för att få ordning på lönebildningen. Men på senare tid har Industriavtalet kritiserats från olika håll för att inte leverera. ”Vi ser höga kostnadsökningar samtidigt som produktiviteten inte stiger som önskat. Tar vi inte tag i det här så är konkurrenskraften hotad för svensk industri”, säger David Johnsson, vd på Trä- och möbelföretagen.

Perioden innan Industriavtalets tillkomst 1997 präglades av oreda i lönebildningen. På 70- och 80-talet såg vi löneökningar på omkring tio procent, men lönekuverten fylldes av luft. Kostnadsökningarna i Sverige var långt större än i omvärlden.

– Vi fick inga reallöneökningar, hög inflation och sämre konkurrenskraft, sade Madelene Engman, vice förbundsordförande GS-facket, under seminariet ”Behövs Industriavtalet på framtidens arbetsmarknad?” i riksdagen i dag.

Industriavtalet har betytt mycket för att vända utvecklingen, betonade Lena-Liisa Tengblad, vd på SLA och framhöll att vi de senaste 20 åren har fått en bättre kostnadskontroll samtidigt som vi har fått reallöneökningar på omkring 60 procent. Modellen med exportindustrin i en lönenormerande roll har länge fungerat väl, konstaterade hon.

Men samtidigt har det gått tio år sedan finanskrisen och delar av industrin har det långtifrån lätt. Industriavtalet har på senare tid ifrågasatts från flera håll för att leda till höga kostnadsökningar, vilket riskerar att urholka industrins konkurrensförmåga.

– Industrin och exporten spelar en avgörande roll för Sveriges välstånd. Men de senaste tio åren har 120 000 industrijobb försvunnit och arbetskraftskostnaderna ökar mer än i konkurrentländer. Vi är inte lika duktiga längre, många har kommit ikapp. Vi har inte längre det försprång vi har varit vana vid, sade Lena-Liisa Tengblad.

Dessutom finns det globala risker för ett litet exportberoende land som Sverige. Produktivitetstillväxten är svag, protektionismen ökar, världshandeln viker och omvärlden är orolig. Till viss del räddar en svag krona exporten, men kronan kommer inte att vara svag för alltid. David Johnsson, vd på Trä- och möbelföretagen, är stolt över Industriavtalet, men har en del synpunkter.

– Det finns en gnagande oro över hur systemet fungerar. Vi ser höga kostnadsökningar samtidigt som produktiviteten inte stiger som önskat. Svensk industri och export har tappat marknadsandelar över tid och industriproduktionen sjunker. Vi vet också att vi har höga ingångslöner och en låg lönespridning jämfört med konkurrentländer. Om vi inte tar tag i det här så är konkurrenskraften hotad för svensk industri, sade han.

Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS-facket, var också i grunden nöjd med Industriavtalet, men ville se finkalibreringar i systemet.

– Det är en utmaning att vi har så olika utgångspunkter. En utmaning är att den stenhårda märkessättningen omöjliggör relativlöneförändringar på svensk arbetsmarknad, sade han.

Enligt Per-Olof Sjöös bedömning har Sverige återhämtat sig väl sedan finanskrisen och han ser ingen lönsamhetskris för svensk industri.

– Vi försöker göra det bästa möjliga utifrån företagens konkurrenskraft, inflationstakten och sysselsättningen. För oss är arbetskraftsbristen ett mer långsiktigt hot mot industrin än arbetskraftskostnaderna, sade han.

På senare tid har också medier rapporterat om att Sverige går som tåget. Men att vissa delar i ekonomi går bra, medan andra går på knäna är inte tanken med modellen, betonade David Johnsson.

– Helheten ska funka för alla medverkande parter. Vi måste förhandla med större fokus på omvärlden och den svenska industrins globala position. Inflationsmålet är inte relevant för svensk industri. Och sedan finns det ett märke och det sätts i procent, sade han.

– Utgångspunkten måste vara att hitta avtal som stärker industrins konkurrenskraft. Att då avtala fram löner som över tid är högre än i omvärlden är inte ansvarsfullt. Jobben försvinner, sade han.

 

 

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-01-18 - 13:18 #ARBETSMARKNAD #AVTALSRöRELSE #KONJUNKTUR

Arbetsfred

eller konflikt?