Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT

Anders Borg: Nödvändigt att lagstifta om arbetsrätten

Anders Borg: Nödvändigt att lagstifta om arbetsrätten

Publicerat av Daniel Mellwing

Anställningsskyddet i Sverige hämmar produktiviteten och stänger ute grupper från arbetsmarknaden, visar en ny forskningsrapport. Enligt tidigare finansminister Anders Borg är det akut med lagstiftningsförändringar av svensk arbetsrätt. ”Det krävs en bredare översyn av anställningsregler, konfliktregler och provanställningar”, säger han.

Produktivitetstillväxten i Sverige har mer än halverats det senaste decenniet. En av förklaringarna kan vara att Sverige har ett striktare anställningsskydd än andra länder, menar Eva Uddén Sonnegård, forskare vid Ratio och författare av rapporten ”Är anställningsskydd ett hinder för hög produktivitet?”.

– Låg produktivitetstillväxt ger lägre välstånd. Att vi har ett strikt anställningsskydd är en faktor till att produktiviteten inte kommer igång och växer på lång sikt, sa hon under ett seminarium.

Lagen om anställningsskydd, LAS, utformades i början av 1970-talet, och av de nordiska länderna är det endast Sverige som har lagstiftat om en ”sist in först ut-princip” vid uppsägningar, enligt rapporten. Dagens anställningsskydd gör att företag behåller anställda med lägre produktivitet än de annars skulle ha gjort, menar Eva Uddén Sonnegård.

Forskning visar också att ett strikt anställningsskydd har negativa effekter på sysselsättningen för marginalgrupper såsom nyanlända, unga och lågutbildade, påpekade hon.

Digitaliseringen och antalet nyanlända har ritat om kartan, enligt Eva Uddén Sonnegård.

– Vi måste göra något åt lagstiftningen, sa hon.

Före detta finansminister Anders Borg menade att den svenska arbetsmarknaden fungerar väl när det gäller makrostabilitet, reallöneutveckling och sysselsättningsgrad. Men när det gäller integration finns det påtagliga problem, betonade han.

– Arbetsrätten är en del av de här svårigheterna.

Enligt Anders Borg är det nödvändigt att göra lagstiftningsförändringar av arbetsrätten.

– Det räcker inte att göra en eller två mindre förändringar, utan jag tror att det krävs en bredare översyn av anställningsregler, konfliktregler och provanställningar. Man behöver se över hur svensk arbetsmarknad kan bli mer flexibel, sa han.

– Av alla reformbehov så bör förändringar av arbetsrätten prioriteras högst, fortsatte han.

Att parterna själva ska komma överens om avgörande förändringar i kollektivavtalen är inte realistiskt, menar Anders Borg. Istället vill han se politiska reformer.

– Jag tror helt enkelt inte att man kan få med Handels, Kommunal, Byggnads och Hotell- och restaurangfacket på några stora förändringar av strukturen på svensk arbetsmarknad. Även om man gör uppgörelser så kommer de här organisationerna ute på arbetsplatserna att blockera förändringarna, sa han.

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv, höll med om att det finns reformbehov.

– Det uppenbart att en lagstiftning som kom till i början på 70-talet och som grundar sig på förhållanden som gällde under 60-talet behöver reformeras. Det har hänt en hel del på arbetsmarknaden, exempelvis när det gäller digitaliseringen och de stora strömmarna av nyanlända. Vi har varit välkomnande in över gränsen, men inte in i samhället och inte in på arbetsmarknaden, sa han.

Sverige är beroende av handel och att företagen kan konkurrera internationellt, konstaterade Peter Jeppsson. Att Sverige har tappat marknadsandelar tolv av de 16 senaste åren oroar. Det finns ett behov av att komma tillbaka, betonade han.

– Då är det intressant att prata om sambandet mellan anställningsskydd och produktivitetsutveckling, sa han.

Unionens chefsekonom Katarina Lundahl efterfrågade bättre möjligheter till kompetensutveckling, inte minst menade hon att staten borde ha en viktig roll.

– Parterna bör också ta ett större grepp kring omställningsavtal, sa hon.

Svaga grupper måste få bättre möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden, framhöll Peter Jeppsson.

– Dagens regelverk låser å ena sidan inne folk och hindrar rörlighet på arbetsmarknaden. Å andra sidan låser det ute folk. I mina ögon är det ett bevis på att det behövs reformer, sa han.

– Grunden är att politiker inte ska lägga sig i, men vissa av de här sakerna kan inte parterna hantera själva. Det finns ett ordentligt behov av att ändra på lagstiftningen. Företag avstår att anställa på grund av svårigheter med LAS, fortsatte Peter Jeppsson.

Oscar Nordström Skans, professor vid Uppsala universitet, påpekade att om anställningsskyddet skulle ha utformats i dag så skulle saker och ting förmodligen ha sett annorlunda ut.

– Om vi hade ett blankt papper, så hade vi nog inte gjort som vi har det nu. I dag är det mycket för mycket juridik, och för lite ekonomiska styrmedel i anställningsreglerna, avslutade han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2018-02-02 - 09:00 #KONFLIKT #KONJUNKTUR #LAS

Veckans mest lästa / delade

Myter på

arbetsmarknaden