Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Sverige – landet med de mest generösa konfliktreglerna

Sverige – landet med de mest generösa konfliktreglerna

Publicerat av Redaktör

Sverige har mer generösa konfliktregler på arbetsmarknaden än de flesta andra länder, visar en genomgång som Arbetsmarknadsnytt har gjort i samarbete med tidningen Entreprenör. Maktbalansen mellan parterna är rubbad, enligt arbetsgivarna. Men facken vill inte pilla i de svenska konfliktreglerna.

2016 års avtalsrörelse kännetecknades av ett högt tonläge, varsel och strejker. Ett exempel är Byggnads arbetskonflikt, som påverkade 20 000 anställda och mer än 500 arbetsplatser.
”Den drabbar alla. Sjukhus, bostadsbyggen och industrier”, sa Ola Månsson, vd för Sveriges Byggindustrier i våras.

Ett annat exempel är Unionens, Sveriges Ingenjörers och Sekos varsel om strejk. Det fick Post- och telestyrelsen, PTS, att sätta kaffet i halsen och varna för att livsviktig kommunikation hotades.
”Det kan gälla liv och död om vissa it-tekniker går ut i strejk”, sa Hans Åkermark vid PTS.

Parterna kom till slut överens och tecknade kollektivavtal likvärdiga med det avtal som tecknades inom industrin, som sätter det så kallade märket. Men samtidigt hamnade de svenska konfliktreglerna återigen i fokus. Inför den kommande avtalsrörelsen är debatten om konfliktreglerna och maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden glödhet.

Konflikträtten är en grundbult i de svenska kollektivavtalen, men vid flera tillfällen genom åren har arbetsgivarna hävdat att fackens sätt att använda konfliktvapnet under pågående avtalsrörelse understryker behovet av förändring. Bland annat anser arbetsgivarna att det är alldeles för lätt att bryta arbetsfreden genom sympatiåtgärder med andra fackförbund. Det ska inte vara möjligt att ta ut företag i konflikt som inte har någon koppling till den ursprungliga konflikten, anser arbetsgivarna, medan facken inte vill höra talas om någon förändring i konfliktreglerna.

AMN_OC-300x108

I ett internationellt perspektiv har Sverige väldigt generösa konfliktregler, betonar Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv.

Peter Jeppsson, vice vd på Svenskt Näringsliv och högste ansvarige på arbetsgivarsidan för samordningen i avtalsrörelsen, ser allvarligt på det fastlåsta läget.

– De senaste 20 åren har vi haft reallöneökningar på 60 procent. Vi har inget emot reallöneökningar, men under senare år har de varit för höga mycket på grund av konfliktreglerna. Det gäller dels reglernas utformning, dels hur vissa fackförbund utnyttjar dem.

Främst är det utbrytarfacken Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna och Seko, den så kallade 6F-gruppen, som tar ut svängarna och ställer till oreda. De ifrågasätter märket och industrins normerande roll, framhåller Peter Jeppsson.

Han understryker att de ojämna styrkeförhållanden på arbetsmarknaden resulterar i en för hög kostnadsutveckling, som gör att svenska företag tappar i konkurrenskraft. Han uppmanar därför motparten att handskas försiktigt med stridsvapnet i 2017 års avtalsrörelse och vara mer konstruktiva. Facken kan till en låg kostnad åsamka företagen stor ekonomisk skada.

– Konfliktreglerna kastar sin skugga över avtalsförhandlingar och lönebildning och pressar arbetsgivare till kortsiktiga beslut och att acceptera dåliga avtal för att slippa en konflikt.

Mats Åkerlind, vice vd och förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, drar samma slutsats. I den gångna avtalsrörelsen använde Byggnads stridsåtgärder för lättvindigt, precis som många gånger förr, enligt honom.

– Vi fick som vanligt ta emot varsel och sympativarsel. När Byggnads rustar för konflikt spelar det ingen stor roll vad vi arbetsgivare gör eller att Medlingsinstitutet kommer med flera konstruktiva förslag. Redan under hösten fick vi signaler från våra medlemsföretag om att facket planerade stridsåtgärder, sade han i en nyligen i en intervju med Arbetsmarknadsnytt.

– De enkla ventilerna, att ta till stridsåtgärder som absolut sista åtgärd, finns inte i våra förhandlingar med Byggnads. När man har regler som kan användas hur som helst, var som helst, i vilket syfte som helst, så är det något som inte riktigt stämmer, säger Mats Åkerlind.

AMN_MAK-300x108

Mats Åkerlind, förhandlingschef på Sveriges Byggindustrier, anser att facken använder konfliktvapnet för lättvindigt.

Även i riksdagen diskuteras behovet av förändrade konfliktregler. Både Centern, Liberalerna och Kristdemokraterna hade, när motionstiden gick ut i början av oktober, lagt reformförslag.
Främst handlar det om att skapa balans mellan parterna. De tre partierna vill införa ett krav på proportionalitet. Kristdemokraterna vill också stärka medlarnas roll och se över möjligheten att använda sympatiåtgärder.

Redan 2005 krävde Svenskt Näringsliv ändrade konfliktregler med bland annat förbud mot sympatiåtgärder, vilket anses vara atombomben i den fackliga arsenalen. Arbetsgivarna menar att konfliktvapnet sätter maktbalansen ur spel, fräter på förtroendet mellan parterna och att förhandlingssystemet därmed riskerar att urholkas.

Trots det så anser Christer Thörnqvist, strejkforskare vid högskolan i Skövde, att de svenska konfliktreglerna i stort sett fungerar bra och att politikerna ska hålla sig borta från regleringar på området.

– Konfliktreglerna är mer flexibla än i de flesta jämförbara länder. Det svenska systemet ger onekligen större utrymme för sympatiåtgärder, men jag har svårt att se att det skulle ha missbrukats. Det är långt mellan varsel om konflikt och verklig konflikt. Det är snarare hotet om konflikt som är intressant i så fall, säger han.

Det finns vissa löntagargrupper som har starka maktresurser, framför allt tjänstemännen inom tillverkningsindustrin, enligt Christer Thörnqvist. Ett hot om strejk från dem är mycket starkt, betonar han.

– Å andra sidan kan arbetsgivarsidan svara med att flytta verksamhet utomlands om kostnaderna blir alltför höga, ungefär som Ericsson just nu, säger han.

– Dessutom innebär den interna solidariteten inom fackföreningsrörelsen att det är otroligt svårt att strejka till sig hög lön om inte samhället runt omkring accepterar det, vilket inte minst pilotstrejken nyligen visar. Det finns med andra ord en stark, informell, självreglering som jag tror lagstiftare gör bäst i att hålla sig borta ifrån, fortsätter Christer Thörnqvist.

Sverige – landet med de mest generösa konfliktreglerna
(klicka på bilden nedan för att förstora)

 

konfliktregler2-300x215

Sveriges konkurrentländer har på olika sätt infört begränsningar i konflikträtten. I Sverige är det däremot fritt fram att ta till stridsåtgärder. Vi listar några skillnader.

Peter Jeppson framhåller dock att Sverige har några av de mest generösa, om inte de mest generösa, konfliktreglerna i världen. Enligt honom krävs det för att återställa maktbalansen, vid sidan av inskränkta sympatiåtgärder, även en proportionalitet, det vill säga att en stridsåtgärd är rimlig i förhållande till det som eftersträvas och den skada som konflikten orsakar. Han håller upp ett varningens finger för att Sverige riskerar att få en negativ stämpel, och uppfattas som ett land som inte är att lita på med nuvarande regler.

– Sverige har inte råd med att våra internationella företag får ryktet att inte kunna garantera säkra leveranser till sina kunder, säger Peter Jeppsson.

Att rätten att ta till stridsåtgärder är mer långtgående och utbredd i Sverige än i många andra länder, visar en jämförelse av konfliktreglerna som Svenskt Näringsliv genomfört. Bland annat är strejkrätten grundlagsskyddad i 1974-års regeringsform. Sverige saknar också rättsprinciper kring proportionalitet, fair play och ultima ratio, som innebär att en stridsåtgärd inte får användas förrän alla andra förhandlingsmöjligheter är uttömda, vilket är vanligt i andra länder.

Detta kompenseras i viss mån av att parterna tar ett stort ansvar för att upprätthålla arbetsfred genom förhandlingsordningsavtal, vilka reglerar hur förhandlingar ska gå till. I dessa ordningsavtal bestäms till exempel start av förhandling och när medlare ska kopplas in, vilket kan begränsa risken för konflikter. Eftersom proportionalitetsprincipen eller ultima ratio inte tillämpas i Sverige kan företag som saknar, eller av facket anses ha fel kollektivavtal, utsättas för hot om stridsmedel och även sympatiåtgärder från andra fackliga organisationer.

I Sverige saknas även så kallade ”tröga ventiler” som begränsar skadeverkningarna av en konflikt. I Tyskland, Storbritannien och Österrike är det vanligt med fackliga medlemsomröstningar innan en stridsåtgärd kan genomföras. En annan variant är varsel, som ger parterna en chans att besinna sig innan man startar en konflikt, eller så kopplas en medlare in som har makt att skjuta upp eller ställa in varslade stridsåtgärder.

Konflikterna har sjunkit i antal i omvärlden sedan 1990-talet. Förklaringen är en globaliserad värld med fallande konfliktvilja, ökad konkurrens och lägre facklig anslutningsgrad, vilket gör det svårare att mobilisera till strejk. Mönstret går igen i hela den industrialiserade världen, enligt det oberoende forskningsinstitutet Ratio. Tidigare skyddade hemmamarknader utsätts för utländsk konkurrens och minskar möjligheten att strejka till sig bättre förmåner eftersom strejkande fack riskerar att göra sina medlemmar arbetslösa, enligt Ratio.

I Sverige är tendensen delvis motsatt. Flera avtalsrörelser det senaste decenniet har varit kantade av varsel om stridsåtgärder utan att facket först uttömt alla möjligheter till en förhandlingslösning. Och redan ett varsel om strejk är lika allvarligt som en utbruten konflikt och är nog för att tvinga fram ett avtal på fackens villkor, hävdar arbetsgivarna.

Sympativarslen ökar
(Klicka på bilden för att förstora)

image-2-300x208

 

Sympativarslen ökar, enligt en undersökning av Svenskt Näringsliv.

2011 lade olika fackförbund varsel vid 40 tillfällen. Fem år senare hände samma sak 81 gånger, alltså en fördubbling. Även antalet sympativarsel stiger. 2012 var siffran 23 sympativarsel och i år har den siffran stigit till 31, enligt siffror från Svenskt Näringsliv, som därför anser att varsel borde förbjudas under pågående medling och också betraktas som en stridsåtgärd.

Och konfliktmönstret är tydligt. Ett fåtal fackförbund inom främst transport, el och bygg är ansvariga för merparten av antalet konflikter och förlorade arbetsdagar de senaste åren. ”Framför allt handlar det om hemmamarknadsorienterade branscher, i många fall mansdominerade yrkesgrupper”, enligt Henrik Malm Lindberg, konfliktforskare på Ratio.

 

AMN_22-7-300x108

Henrik Malm Lindberg, konfliktforskare Ratio, menar att konfliktvapnet används flitigt av ett fåtal mansdominerade yrkesgrupper.

Inför den kommande avtalsrörelsen 2017 är tyvärr utsikterna för att arbetsgivare och fackförbund ska komma överens om förändrade konfliktregler små. På industrins område har parterna kommit en bit på väg, men det finns andra områden där det är utsiktslöst att nå en överenskommelse, enligt Peter Jeppsson.

Han menar att arbetsgivarna vid flera tillfällen har försökt höja ribban i förhandlingarna utan resultat. Viljan att självmant införa inskränkningar i konfliktreglerna saknas hos några fackförbund. De tycker att det fungerar bra som det är, vilket är tydligt när samtalen pågår, konstaterar han.

– Jag ser ingen framkomlig väg. Men en lagstiftare som vill få till en förändring kan göra det med enkla medel, utan att bakbinda facket eller frånta dem möjligheten till konflikter, genom att styra upp användandet av konfliktvapnet, säger Peter Jeppsson.

Fakta:
Antal konflikter på svensk arbetsmarknad
Olika fackförbund varslade om stridsåtgärder vid 378 tillfällen under åren 2011-2016.
265 gånger var det en tvist mellan parter som tecknat kollektivavtal med varandra. 113 gånger handlade det om andra kontroverser.
Vissa förbund, som Målarna, gick så lång i sin skadeglädje över att de lagt ett varsel att de firade med tårta.

Varselvärstingarna  (2011-2015)
Byggnads: 26 gånger
Transport: 20 gånger
Seko: 8 gånger

Läs även del 2 i reportaget: Fackförbund med olika syn på konfliktvapnet

Redaktör

Publicerad 2017-04-03 av Redaktör

Vad kostar du egentligen

för din arbetsgivare?