Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?

Allt mer akut att få nyanlända i jobb

Allt mer akut att få nyanlända i jobb

Publicerat av Daniel Mellwing

En av de största utmaningarna på arbetsmarknaden är att få nyanlända och personer med låga kvalifikationer i jobb. Tudelningen på arbetsmarknaden växer och sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda är bland de största i hela Europa. Att det är akut med lösningar framkom under ett seminarium hos tankesmedjan Fores.

En rad förslag från olika håll har presenterats och trycket på arbetsmarknadens parter att komma med en lösning har varit stort. Men utmaningarna kvarstår och samtalen mellan LO och Svenskt Näringsliv har inte gått som många önskat.

– LO-ledningen stänger dörren för effektiva åtgärder som kan bidra till att hjälpa fler nyanlända in på arbetsmarknaden. Det är djupt beklagligt och ett misslyckande för den svenska modellen, sade Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv, strax innan jul.

Sedan dess har LO presenterat ett förslag om så kallade utbildningsjobb. Det innebär kortfattat att personer med låga kvalifikationer ska kombinera arbete och utbildning tills de har kommit ikapp kunskapsmässigt. Modellen ska innebära generösa studiestöd och en lägre lönekostnad för arbetsgivaren under en begränsad tid.

– Man jobbar på jobbet och så får man studera inom ramen för den reguljära utbildningen, sade Torbjörn Hållö, LO-ekonom och ansvarig för förslaget om utbildningsjobb, under ett seminarium arrangerat av Fores.

Förslaget riktar sig till den grupp som står ett antal år från arbetsmarknaden, betonade han. Enligt LO sträcker de i och med förslaget ut en hand till Svenskt Näringsliv.

– Vi vill skapa ett ramavtal för att sedan branschvis skapa praktiska fungerande avtal, sade han.

Problemet börjar bli allt mer akut, betonade nationalekonomen Lars Calmfors, ordförande Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

– Något system måste sättas i sjön. Det är bråttom för att folk inte ska fastna, sade han och ställde en öppen fråga till Svenskt Näringsliv och LO om varför det är så svårt att förhandla om detta.

Carola Lemne, vd på Svenskt Näringsliv, betonade att det redan har startats samtal på förbundsnivå.

– Vi behöver känna att det finns en verklighetsförankring. Kommer det fram saker den vägen talar vi gärna med LO och går gemensamt till regeringen med saker som behöver göras. Gruppen vi känner att det händer minst kring är de som inte ens har grundskola, sade hon.

Det som lätt förvirrar i diskussionerna är att vi ofta pratar om olika delar av arbetsmarknaden, betonade Carola Lemne.

– En av de stora fördelarna med LO:s förslag om utbildningsjobb är, förutom att det är en positionsförflyttning, att det är väldigt tydligt vad det inte handlar om. Förslaget handlar i huvudsak om hur man hjälper folk in till jobb som redan finns på arbetsmarknaden, sade hon.

Behövs fler enkla jobb

Men Sverige har en väldigt liten andel så kallade enkla jobb, betonade hon. I Sverige är andelen fem procent, i Danmark elva procent och snittet i OECD ligger strax under tio. Fler enkla jobb behöver skapas, påpekade hon.

– LO är mycket tydligt med att detta inte är en uppgift för parterna. Parterna kan göra saker när det handlar om de jobb som redan finns. Men regeringen måste gripa in när det gäller att skapa jobb som inte finns idag, sade hon.

Karl-Petter Thorwaldsson, LO:s ordförande, menar att det finns betydande matchningsproblem.

– Vi har 100 000 lediga jobb, det vore dumt att tränga undan jobb till andra arbetsuppgifter. Vi ska gå längst fram och ligga högst upp, sade han.

Enligt nationalekonomen Lars Calmfors innebär LO:s förslag ett steg framåt.

– Väldigt länge höll LO benhårt fast vid en modell som innebar att vi till varje pris skulle ha låg lönespridning, och att man skulle klara arbetslöshetsproblemen genom utbildning och omskolning. Det fungerade så länge arbetskraften var homogen. Men nu är vi i en annan situation med mycket större spridning i färdigheter, sade han.

Han ger en eloge till LO för att de till viss del har ändrat sitt tänkande.

– Principiellt tycker jag att det är ett stort steg framåt. För första gången är man beredd att diskutera andra lönepolitiska lösningar, i klartext lägre löner. Det är väldigt positivt, sade han.

Men han ser fortfarande problem. Inte minst är förslaget för begränsade, betonar han. Utbildningsjobben omfattar bara personer mellan 25 och 45 år, och bara personer som har minst grundskola men inte gymnasieexamen kan bli aktuella.

– Det utelämnar ju väldigt många, inte minst äldre och den stora gruppen som inte ens har grundskola, som har ännu svårare att få jobb, sade han.

– Generösa studiestöd till individerna är bra, men jag tolkar förslaget som skolplikt, även för vuxna som inte har grundskola. Det har jag svårt att se hur det ska fungera. Är man vuxen och inte vill utbilda sig tror jag inte att det funkar att tvinga folk till det, sade han.

Två sätt att tackla utmaningarna

Oskar Nordström Skans, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), menar att tanken med utbildningsjobben i grunden är feltänkt.

– Att bygga in utbildning i allt som har med arbete att göra är feltänkt. Man lär sig också färdigheter i arbetet, sade han.

– Nu är det viktiga att saker händer snabbt och att vi får volymer. Då måste det vara enkelt.

Enligt Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv, behövs det mer diskussioner om så kallade enkla jobb med lägre löner.

– Det är tydligt vad arbetsgivarna behöver för att anställa utrikes födda. Det handlar om priset, lönekostnaderna och risken. Det finns efterfrågan på enklare jobb, det har många visat på. En tredjedel skulle vilja anställa om lönenivån var lägre, sade hon.

Det finns två sätt att lösa utmaningarna, betonar hon. Antingen kommer parterna med en lösning, eller så kliver marknaden in. Staten måste också bidra, varken parterna eller marknaden kan ensamt lösa situationen.

– Det måste det bli lättare att anställa, i dag måste företagen hålla koll på otroligt många lagar och regler. Antalet egenanställda, som fakturerar utan eget företag, har ökat med 700 procent sedan 2011, sade hon.

Hon ser en trend där även svartarbete ökar och där många väljer bort traditionella anställningar, vilket på sikt riskerar att bli en konkurrensnackdel för parterna, betonade hon.

– Hur ska vi vara konkurrenskraftiga och leverera det arbetskraften och marknaden behöver? Det är en jätteutmaning, sade hon.

Lars Calmfors avslutade:

– Trenden att LO tänker nytt får gärna fortsätta, och bäst är om det går ganska fort, sade han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-05-24 - 12:04 #ARBETSMARKNAD

Myter på

arbetsmarknaden