Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: Anders Ahlgren/SvD/TT

Akut kompetensbrist: ”Dags att sluta lappa och laga i befintliga system”

Akut kompetensbrist: ”Dags att sluta lappa och laga i befintliga system”

Publicerat av Daniel Mellwing

Bygg- och installationsbranschen skriker efter kompetens, men hittar inte rätt personer. Läget är akut och kräver snabba lösningar. Företagslärlingar med finansiering från staten, fler praktikplatser och bättre marknadsföring föreslogs som lösningar under ett seminarium hos Sveriges Byggindustrier.

Kompetensförsörjning är ett ord på mångas läppar just nu. Företag inom de flesta områden skriker efter folk, men har svårt att rekrytera personal nästan oavsett bransch, konjunkturläge och region. Att lösa kompetensbristen är en av landets viktigaste frågor, menar Lars Tullstedt, expert på kompetensförsörjning på Sveriges Byggindustrier, BI.

– Redan i dag skulle vi kunna anställa 10 000 medarbetare om det fanns personer med rätt kompetens, sa han under ett seminarium som arrangerades av BI och Installatörsföretagen.

– Och behoven växer, även om vi just nu ser signaler om en avmattning i bostadsbyggandet. Behovet av nya bostäder, renoveringar och energieffektiveringsåtgärder är fortsatt stort. Vi undrar hur kompetensen ska räcka till, fortsatte han.

Viktigt med en snabb lösning

Det kommer att krävas ett batteri av åtgärder, men i det här läget borde lösningar som snabbt leder till rätt kompetens prioriteras, menar Lars Tullstedt. Sveriges Byggindustrier och Installatörsföretagen har därför försökt att identifiera de frågor som är viktigast att driva på kort sikt för att åstadkomma en förändring.

– Vi har avgränsat oss till vad utbildningssystemet kan lösa. Gymnasieskolan är en trögrörlig faktor, som är svår att påverka på kort sikt. Högskolan likaså. Istället för branschens långsiktiga behov styrs högskolan av vad studenterna tycker är intressant för tillfället, sa Lars Tullstedt, som tycker att det vore bra med obligatoriska praktiksystem, så att studenterna vet vad de är på väg ut till.

– Det kanske skulle motivera dem att göra klart studierna, fortsatte han och efterfrågade samtidigt branschvalideringar.

Dessutom anser Sveriges Byggindustrier och Installatörsföretagen att det är dags att skapa ett hållbart lärlingssystem för framtiden.

– Det är dags att sluta lappa och laga i befintliga system där skolan och studenterna dikterar villkoren istället för branschen, menade Lars Tullstedt.

Efterfrågar system för företagslärlingar

Organisationerna föreslår därför att staten skapar ett stöd för de branscher som vill utveckla system för så kallade företagslärlingar.

– De lärlingssystem som finns i dag, inom exempelvis VVS, plåt och el, har ingen tydlig koppling till det formella skolsystemet. De är inte erkända. Om staten skulle vara med och finansiera skulle det bli intressant för fler, sa Lars Tullstedt.

Kortfattat skulle förslaget om Företagslärling innebära:

– Att det fanns en statlig organisation med ansvar för kravställning och uppföljning av olika branschmodeller.
– Att företag som är villiga att ta ett utbildningsansvar får ett ekonomiskt bidrag från staten.
– Garanti för lärlingen att få en fullständig gymnasial yrkesexamen genom möjlighet att läsa kurser inom Komvux.

Jens Albrektsson, chef för kompetens och utbildning på Installatörsföretagen, anser att det här skulle lösa stora matchningsproblem. Han gav en inblick i branschen:

– 30 procent av unga på yrkesutbildningen klarar inte studierna, 20 procent är understimulerade. Vi har alltså ett yrkesprogram som tillgodoser 50 procent av de som går i en klass. Så kan vi inte ha det, sa han.

– Matchning först, utbildning sen. Det är receptet, tror jag, fortsatte han.

Rickard Hammarberg på analys- och teknikkonsultföretaget WSP betonade att det krävs 600 000 bostäder till 2025 enligt Boverkets analyser, men att det bara kommer att kunna byggas 450 000 bostäder med dagens resurser. Han menade också att det sker en hel del felutbildning i landet.

– Det finns samhällsekonomiska vinster av att fler utbildar sig inom exempelvis VVS och el. Och för individen är det också lönsamt, sa Rickard Hammarberg.

Nyckeln att branschen påverkar innehållet

En nyckel för att företagslärlingssystem ska bli effektiva är att branschen påverkar innehållet i så hög grad som möjligt, menade han.

Och kostnaden för utbildningen bör sättas i relation till andra utbildningar som staten är med och stöttar.

– Frågan är vad kompetensproblemen kostar om de inte blir lösta? Missmatch, mindre innovation, en tudelad arbetsmarknad och bostadsmarknad. Det slår i alla led, sa Rickard Hammarberg.

Theresa Östman, vd på Grillby & F100 Rör AB, är en av dem som kan tänka sig att använda sig av företagslärlingar.

– Vi har redan framgångsexempel där vi gett enstaka personer lärlingsutbildning. Men i dag är det alldeles för dyrt för oss att använda den möjligheten i någon större utsträckning. Ett bidrag från staten vore väldigt välkommet, då skulle vi kunna erbjuda fler den möjligheten, sa hon.

”Gamla attityder svåra att tvätta bort”

Leif Nysmed (S), ledamot civilutskottet med ett förflutet i Byggnads, anser att byggbranschens problem till stor del bottnar i att gamla attityder är svåra att tvätta bort, vilket gör att för få söker sig till branschen.

– Trots att mycket gått framåt så är det något som fortfarande skrämmer. De tjejer som söker till byggprogrammet berättar ofta att de blivit avrådda längs vägen. Branschen måste marknadsföra sig för att bli attraktivare, sa han.

Daniel Mellwing

Publicerad av Daniel Mellwing den 2017-11-22 - 10:35 #KONJUNKTUR #KONKURRENS KOMPETENSFöRSöRJNING

Den svenska modellen

– från 1938 till idag