Arbetsmarknadsnytt

Nyheter
Bloggar
Snabbfakta
Vad kostar din lön?
Foto: TT

Växande tudelning på arbetsmarknaden

Växande tudelning på arbetsmarknaden

Publicerat av Redaktör

Allt fler betonar nu att tudelningen på arbetsmarknaden ökar. Samtidigt är oenigheten stor om hur problematiken ska lösas. Stavas lösningen lägre ingångslöner, färre visstidsanställningar eller en ny märkessättning?

I början av veckan presenterade Arbetsmarknadsekonomiska rådet sin tredje rapport, ”Tudelningarna på arbetsmarknaden”. En röd tråd i rapporten är att det inte finns en tudelning på den svenska arbetsmarknaden, utan flera. Enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådet präglas arbetsmarknaden av tudelning mellan inrikes och utrikes födda, mellan personer med visstidsanställningar och tillsvidareanställningar, och mellan exportinriktade- och hemmamarknader.

Det oberoende Arbetsmarknadsekonomiska rådets uppdrag är att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Rådets senaste rapport analyserar olika aspekter av märkessättningen, visstidsanställningar och arbetslöshetsglappet mellan inrikes och utrikes födda.

Rådet konstaterar bland annat att tudelningen mellan inrikes och utrikes födda antagligen är underskattad och att visstidsanställningar är vanligare bland marginaliserade grupper, som ungdomar, utrikes födda lågutbildade. Enligt rapporten förefaller den höga andelen visstidsanställningar bero på att företagen anpassar sig till en sammanpressad lönestruktur.

– Jag tror inte att det är en bra idé att ensidigt försvåra för visstidsanställningar, utan det kan vara en språngbräda till en tillsvidareanställning. Det jag kan tänka mig är en kombination av ett mindre strikt skydd vid tillsvidareanställningar och striktare regler för visstidsanställningar, sade Per Skedinger, vice ordförande, som underströk att låg lönespridning inte bara innebär färre jobb utan också fler osäkra anställningar.

På plats i den fullsatta lokalen fanns företrädare för både politiken och arbetsmarknadens parter. Näringsminister Mikael Damberg upplevde att diskussionen om tudelningen mognat under senare tid, efter att initialt ha varit förenklad.

– I slutändan handlar det om hur vi håller ihop Sverige och det finns inte en enskild sak som löser alla problemen. Utbildningens roll kan inte underskattas, men för vissa grupper krävs det att vi arbetar med utbildning och arbete på ett nytt sätt.

– Regeringen kommer inte att medverka till att pressa svenska löner. Min bild är att alla vill diskutera de här frågorna, sade Mikael Damberg.

Snittarbetslösheten säger ingenting längre. Det betonade Ulf Kristersson, ekonomiskpolitisk talesperson för Moderaterna.

I takt med att viss industri har lämnat Sverige har vi övergett tanken att det behövs olika jobb på arbetsmarknaden. Att personer är långtidsarbetslösa sliter isär Sverige. Om det går att leva på ersättning istället för att arbeta så kommer många välja att göra det. Vi politiker behöver skapa incitament till arbete.

Industrins normering viktig

Under rapportlanseringen i början av veckan överraskade Lars Calmfors, ordförande AER, många när han menade att det kan uppstå ett scenario där den nuvarande märkesbildningen kollapsar. När det råder arbetskraftsbrist och betalningsförmågan är större i hemmamarknadsinriktade tjänstesektorer än i den internationellt konkurrensutsatta industrin, kan industrin behöva ta hänsyn till flera branscher i märkessättningen.
Utspelet möttes av skepsis från både fack och arbetsgivare. IF Metalls ordförande Anders Ferbe hävdade till Dagens Arbete att Calmfors ”lever kvar i en gammal värld där branscher inte hänger ihop”.

– Märket är fortfarande starkt. Samtidigt är det viktigt att vi har en god lönebildning, vi kan inte återgå till 1980-talet när alla bjöd över varandra. Förhoppningsvis kan vi använda den nuvarande modellen även framöver, men med vissa korrigeringar, sade Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO.

Att tala om en skyddad hemmamarknad är direkt felaktigt, enligt Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv.

– Alla sektorer är i princip konkurrensutsatta idag. Om vi lyckas integrera de många nyanlända så innebär det en stor potential för att förebygga arbetskraftsbrist. Vi talar mycket om tudelningar, men den viktigaste tudelningen är trots allt mellan de som har och inte har ett jobb.

 

Arbetsmarknadsekonomiska rådet

Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) instiftades 2015 och är ett oberoende expertråd med uppdrag att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Därutöver ska rådet analysera hur såväl nivå som struktur på löneökningar påverkar sysselsättning och arbetslöshet. En kärnfråga är hur löneökningarna bör utformas för att jämviktsarbetslösheten ska minska.
Rådet består av: Lars Calmfors (ordförande), Per Skedinger (vice ordförande), Petter Danielsson (sekreterare), Ann-Sofie Kolm (ledamot) och Tuomas Pekkarinen (ledamot).
Rådet finansieras av Svenskt Näringsliv, men ska arbeta helt självständigt.

Redaktör

Publicerad av Redaktör den 2017-02-17 - 10:30 #AVTAL17

Veckans mest lästa / delade

Att sluta på en

arbetsplats